No description available.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på att variera undervisningsmetoderna i matematik. I kapitlet tidigare bakgrund presenteras flera olika forskningsbeprövade metoder som kan användas för att variera undervisningen. Det är dessa metoder som är grunden för analysen av den data som samlas in i studien. Semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att samla in data till denna studie. Det är sex lärare som har intervjuats och dessa är alla verksamma inom årskurs 4-6 och undervisar i ämnet matematik. Respondenterna valdes ut genom att skolledningen på flera skolor kontaktades med en förfrågan om att vi ville komma i kontakt med lärare som undervisade i matematik och sedan fick de lärare som var intresserade höra av sig till oss för att vara med i studien. I metodkapitlet redogörs det även för hur arbetet lever upp till de etiska krav som finns och hur detta arbete lever upp till kraven på trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet. Resultatet och analysen visar att alla lärare använder sig av flera olika metoder i sin undervisning och att alla anser att det är viktigt att variera undervisningsmetoderna då detta leder till att eleverna ser matematiken ur olika perspektiv och lär sig behandla det matematiska innehållet på flera sätt. Enligt lärarna tycker eleverna även att matematiken blir mer lustfylld om undervisningsmetoderna varieras. De nackdelar som lärarna lyfter är främst att elever som har det svårt med matematiken kan tycka att det är jobbigt att undervisningen varieras och att det kan ta mycket tid att variera undervisningen så att allt som ska göras inte hinns med. Av de sex lärare vi har pratat med så menar majoriteten att när de varierar undervisningsmetoderna så är det främst elevernas motivation som stärks. Det är enbart en av lärarna som säger att förmågorna kan tränas genom att variera metoderna och att detta då gör att eleverna lär sig mer.

Åtgärdsprogram uppkom i och med att skolan blev mer mål- och resultatinriktad samt att kravet på dokumentation ökade. Åtgärdsprogram ska upprättas framförallt till de elever som, av olika orsaker, riskerar att inte nå skolans mål. Syftet med denna studie är att, utifrån lärares och specialpedagogers perspektiv, undersöka åtgärdsprogrammens effekter för skola, elever och skolpersonal. Centralt för studien är att ta reda vilka åtgärder som är effektiva, vilka effekter åtgärderna har, vilken betydelse åtgärdsprogrammen har för den pedagogiska verksamheten samt om det finns en skillnad mellan specialpedagogers och lärares perspektiv. Den tidigare forskningen som undersökts har främst berört vad som skiljer pedagogik mot specialpedagogik, vilken roll lärarens kunskap och kompetens har för åtgärdsprogrammens effekter, samt på vilket sätt effekterna av åtgärdsprogram och särskilt stöd har för elever. Den teori som används för att tolka och förstå det empiriska materialet är en ansats som skiljer mellan det relationella och kategoriska perspektivet inom specialpedagogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med två lärare och två specialpedagoger. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen både verkar ha positiva och negativa effekter för både elever, skolpersonal och skolverksamhet samt att det finns en kunskap bland lärare och specialpedagoger om vad som ska göras men inte alltid hur det ska gå till.

Arbetet syftar till att belysa företagsekonomilärares uppfattning om språkinriktad undervisning. Studien genomförs i form av kvalitativa intervjuer med sju lärare i företagsekonomi. Undersökningens syfte är att besvara följande frågeställningar: På vilket sätt är lärarna medvetna om sitt språkutvecklande uppdrag? Vilken förståelse och definition har de av språkinriktad undervisning? Hur arbetar lärare i praktiken med sitt språkutvecklande uppdrag i ämnet företagsekonomi? Under vilka förutsättningar kan lärarna förbättra sitt nuvarande arbetssätt och bättre främja elevernas språkutveckling? De viktigaste slutsatserna som dras i samband med ovanstående frågeställningar är: Lärare i företagsekonomi vet att de har ett språkutvecklande uppdrag, men är i stort sett inte medvetna om vad detta arbetssätt innebär. Olika synsätt på det språkutvecklande uppdraget leder till mycket varierande arbetssätt i praktiken som beskrivs närmare i arbetet. Olika lärarexempel visar att utbildning om språkinriktad undervisning, ett fungerande utbyte mellan språklärarna och ämneskollegorna och en speciell fokus på didaktiska modeller som ger lärare en struktur för undervisningen kan påverka lärarnas förståelse, medvetenhet och praktiska utövande av språkutvecklad undervisning positivt.

Syftet med studien är att beskriva vilka uppfattningar behöriga matematiklärare i årskurs 4–6 har gällande utomhusundervisning i matematik. Detta undersöks genom frågeställningarna: Hur motiverar lärarna genomförandet av utomhusundervisning i matematik? Vad och hur beskriver lärarna att elever ska lära sig av utomhusundervisning i matematik? Vilka möjligheter och hinder beskriver lärarna med utomhusundervisning i matematik? Studien är genomförd med fenomenologin som teoretisk utgångspunkt och nyttjar John Deweys teori om lärande och utbildning. Urvalet av informanter består av åtta matematiklärare behöriga i årskurs 4–6 från fyra olika skolor som själva uppgett att de använder sig av utomhusundervisning i matematik. Datainsamlingen är genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Lärarnas utsagor har analyserats med inspiration av tematisk analys (Braun & Clarke 2006).  Resultaten visar att lärare använder sig av utomhusundervisning i matematik för att visa matematiken i olika sammanhang däribland i vardag och verklighet, för att variera arbetssätt i matematikundervisningen, för att skapa gemensamma utgångspunkter, för att öka elevernas motivation och fysiska aktivitet. Lärarnas beskrivningar av vilket ämnesinnehåll utomhusundervisningen i matematik innehåller visar att stora delar av det centrala innehållet enligt dem kan beröras genom utomhusmatematik. Beskrivningarna av hur utomhusundervisning i matematik bedrivs kännetecknas av socialt lärande och “learning by doing”. Enligt lärarnas beskrivningar har de goda miljömässiga möjligheter att genomföra utomhusundervisning i matematik. En stor del av lärarna anser sig också ha stor frihet att bedriva matematikundervisningen på ett sätt som de själva önskar. Ett antal hinder i genomförandet av utomhusundervisning i matematik beskrivs också. De hinder som framhålls av lärarna är tidsbrist, skolkultur, kreativiteten avseende utformning av aktiviteter, väder samt elevgruppen

Denna studie tar ansats från fenomenologin och granskar utmaningarna kring kooperativt lärande i matematikundervisningen som dem upplevs av verksamma lågstadielärare. Syftet var således att skapa en djupare inblick i vilka utmaningar som kan uppstå samt utifrån lärares svar presentera möjliga lösningar. Detta för att samtliga som är intresserade av kooperativt lärande kan komma till att implementera arbetsmetoden i sin matematikundervisning. För att kunna besvara frågeställningarna i studien användes semi-strukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare som alla undervisar i matematik. Samtliga har olika erfarenheter om att arbeta med kooperativt lärande i matematikundervisningen. Grunden till studiens resultat och analys är baserade på lärarnas svar. I slutsatsen som dras utifrån resultatet framkom det att utmaningarna som lärare upplever är bland annat avsaknad av praktisk kunskap om arbetsmetoden, gruppförberedelserna, elever som befinner sig i svårigheter samt individuell bedömning vid grupparbeten. Förslag på ösningar som framkom är bland annat kontinuerlig fortbildning i kooperativt lärande för personalen, stöttning från lärarens sida i form av genomtänkta gruppindelningar och matematikuppgifter. Vidare lyfts värdegrundsarbete som en möjlig lösning vid förberedelse av elevgruppen och individuella uppgifter som komplettering i bedömningsprocessen.

No description available.

The purpose of this study is to examine the teachings of rhetoric’s in schools, more specifically within the Swedish subject; furthermore it examines how Swedish teachers work with rhetoric in the Swedish subject on a practical basis. The study also highlights teachers' approaches to the curriculum for high school. The method I have used to conduct this study, have been to use interviews and inductive ethnography.   The teachers whom have been interviewed in my study have similar understandings of what oral presentations actually are, but their idea of what the term rhetoric stands for however differs. Teachers have received similar training in rhetoric; however, they have different experiences within it. This has contributed to the difference in teachers' approaches to rhetoric. However, teachers' education in rhetoric is not sufficiently comprehensive in relation to the requirements of the curriculum considering rhetoric. A reason to this is that neither rhetoric nor oral preparation has been a required subject in the education of the teachers. Many teachers have on their own studied rhetoric to complete the requirements of the curriculum.   Generally, these teachers work with rhetoric as independent parts of the Swedish subject. But there is a desire that rhetoric must also be integrated into other subjects. Thus, students will have more opportunities to come into contact with rhetoric and can translate the theory of rhetoric into practice in different contexts. Shared by all six teachers is the opinion that they work with rhetoric in a way that they attach both oral and written parts in rhetoric. Through various methods, exercises and facts, students can thus achieve a sense of self-confidence, which they could use when they speak to different audiences in different contexts. Students also become aware of the power of the spoken word. This also contributes to language learning and language development with the students.

Denna studies syfte är att undersöka om lärares val av undervisningsmaterial som tillämpas iundervisningen i historieämnet påverkas av hur materialet förhåller sig till olikasamhällsklasser och om lärarnas egen bakgrund har betydelse i sammanhanget.Frågeställningar för studien är om lärare tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll är av olika samhällsklasser och om lärares socioekonomiska bakgrundhar betydelse när de väljer ut undervisningsinnehåll i ämnet historia. Metoden som användesvar enkät där lärare i SO-ämnet kunde svara på frågor som berör området. I denna studie kanslutsatsen dras att merparten av lärarna tar hänsyn till hur inkluderande derasundervisningsinnehåll av olika samhällsklasser är. Undersökningen visar också att läraressocioekonomiska bakgrund har betydelse när de väljer undervisningsinnehåll.

I detta examensarbete ställdes frågor som syftade till att ta reda på lärarens inställning och uppfattning kring användandet av laborativt material i bråkundervisningen. Genom att intervjua 7 stycken verksamma lågstadielärare fick vi det empiriska material som var grundläggande för att kunna utföra en analys. Resultatet kategoriserades in i olika teman, vilket gjorde att vi kunde komma fram till en slutsats. Det framgick i resultatet att lärare ser både möjligheter och utmaningar med laborativt material i bråkundervisningen. Bland annat upplevde lärare att det laborativa materialet kan hämma de elever som redan förstått det abstrakta. Vi kom även fram till att det laborativa materialet är betydelsefullt för de elever som behöver extra stöd och ej kommit lika långt i sin matematiska förståelse för bråk som sina klasskamrater. En slutsats som drogs var att lärares syfte med materialet är att ge eleverna stöttning, fler representationsformer samt förtydliga bråk. Studien gav oss en större inblick i elevers svårigheter med laborativt material och ökad förståelse för lärares val av material.