Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur lärare i årskurs 4–6 förhåller sig till olika lässtrategier i relation till skönlitteratur samt hur lärare motiverar elever till läsning av skönlitterära verk. Studiens undersökningsmetod var kvalitativa intervjuer med hög grad av standardisering och låg grad av strukturering. I studien ingick 10 grundskollärare. De kvalitativa intervjuerna har genomförts genom digitala videomöten. Resultatet visade att övervägande del av lärarna använder sig av reciprok undervisning, detta genom Läsfixarna från En läsande klass. Textsamtal och upprepad läsning är två andra lässtrategier som lärarna i studien var överens om som fungerande metoder. Genom intervjuerna kan också ett antal syften som lärare ansåg att skönlitteraturen fyllde urskiljas. Det handlade om att ha gemensamma texter i klassen att diskutera kring, men också att låta eleverna få förståelse för andra människor och andra kulturer genom skönlitteratur. Lärarna arbetade med motivation dels genom att läsa och låta eleverna möta många olika typer av böcker och genrer, dels genom att låta eleverna önska böcker de vill höra eller läsa. Just mötet med många olika sorters böcker och genrer var ett genomgående svar från många lärare i studien. Bibliotek och bibliotekarie var också någonting som lärare ansåg bidrog positivt till elevernas motivation för läsning av skönlitteratur. / The purpose of this study was to increase our understanding of how teachers in grade 4-6 relate to different reading strategies for reading fiction and how teachers motivate students to read works of fiction. The method used in this study was qualitative interviews with a high degree of standardization and a low degree of structuring. The study included 10 teachers. The qualitative interviews were conducted through digital video meetings. The results showed that most teachers used reciprocal teaching, through Läsfixarna from En läsande klass. Teachers in the study also agreed that literature discussion and repeated reading are two other methods that work well. Through the interviews, the teachers all agreed that working with fiction has several purposes. These purposes were to have texts in common that the class could discuss, and to let the students develop better understanding for other people and cultures through fiction. The teachers worked with increasing the students’ motivationpartly through reading for the students and letting the students encounter a lot of different kinds of books and genres, partly through letting the students participate in choosing what kind of books they would like to hear or read. To let the students’ encounter different kinds of books and genres was a consistent answer from many of the teachers in the study. The teachers also believed that the library and the librarian had a positive influence on students’ motivation ofreading fiction.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa förståelse för lärares inställning till sambedömning och vilka faktorer som kan påverka inställningen. Undersökningen ämnar också att undersöka vad lärare kan se för syfte med sambedömning och utifrån detta föra en diskussion om hur och varför sambedömning genomförs i skolan. Vi vill även lyfta fram lärarnas erfarenheter av att sambedöma samt sambedöma elevers skriftliga produktion. Vi vill undersöka vad lärare anser är svårt med bedömning och utforska deras inställning till att överbrygga dessa svårigheter med hjälp av sambedömning. Eftersom nationella prov och summativ bedömning varit i fokus i tidigare studier om sambedömning vill vi därför också specifikt synliggöra den formativa bedömningen. Frågeställningar är följande: - Vad kan lärarna se för syfte med sambedömning? - Vad har lärarna för inställning till sambedömning och vilka faktorer påverkar lärares inställning till detta?Vad har lärarna för erfarenheter av att sambedöma elevers skriftliga produktion? - Vad kan lärare se för svårigheter med att bedöma skriftlig produktion och hur kan sambedömning enligt lärarna överbrygga detta? Skolverket och Skolinspektionens rekommendation ger ett positivt intryckt till sambedömning främst vid nationella prov. Den problemformulering som ställs är att det i dagens skola alltmer handlar om att implementera verktyg som mäter elevers kunskaper. Utgångspunkten för arbetet är läroplanen för gymnasieskolan 2011 som skriver att skolan ska ge elever förutsättningar att utveckla kunskap och värden. Sambedömning ses i studien som redskap för svensklärare att utveckla sina bedömningskompetenser. I förlängningen påverkar en ökad kompetens elevernas skrivutveckling. Den metod vi har använt för att få fram vårt empiriska resultat är den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att lärarna uttrycker likvärdighet som syfte med sambedömning och att det kan öppna för nya perspektiv. Tid och organisation är viktiga aspekter kring lärares inställning. Samtliga lärare uttrycker att de arbetat med sambedömning vid de nationella proven och att sambedömning då ses som viktigt. Det visar också hur lärarna uppfattar sin egna men också andra lärares samarbetsvilja, hur dessa påverkas positivt och negativt av faktorer såsom osäkerhet, varierande kompetens, arbetslivserfarenhet, relationer till kollegor och kontinuitet. Slutsatsen är att lärarnas uppfattning är att sambedömning sällan sker och att det främst sker när det avsatts tid. De uttrycker dock en vilja sambedöma både mot kunskapsutveckling men också betygsättning. Slutligen förs en diskussion om sambedömning, måluppfyllelse och kunskapsutveckling.

The purpose of this thesis is to study teaching methods for Chinese Measure Words (CMW),to students in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The study also looks at whatchallenges the teachers have in this area, and how the teachers are solving those challenges.A qualitative interview study is performed with two elementary school teachers, and twoupper secondary school teachers, who all are teaching Chinese as a modern language tostudents in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The result shows that five differentmethods are used to teach CMW. The result also shows that the most used teaching strategyis to use the common Chinese measure word "个", which can be used together with a largenumber of substantives. Furthermore, the results are showing that the teachers have thefollowing challenges when teaching CMW: Challenge to motivate the students to learnCMW, Challenge with teaching CMW used for abstract concepts, Challenge to make thestudent remember the large amount of CMW, and Challenge to find teaching references forCMW. The results also show what strategies the teachers are using to handle thesechallenges: Be tolerant when using CMW, Introducing the CMW "个" and Use of cognitivestrategies in the teaching.

The aim of this bachelor's thesis is to investigate how teachers view the way they build their relationships towards students, both in general and, more specifically, towards those students with some type of attention deficits. The focus of this thesis has been on how great an importance teachers place on this relationship. Especially when it comes to working with students with attention deficits. We also want to know to which extent this relational perspective is rooted in teachers' practice. The theoretical basis of this study is the relational perspective formulated by Aspelin and Persson (2011). This theory states that the student- teacher relationship is at the very core of learning, and from this they have formulated two distinct concepts to explain how these relationships might differ. Through a qualitative survey, interviewing primary school teachers, we found that building relationships towards the students indeed is viewed as important. The views of these teachers of what constitutes a good relationship, however, seemed to differ. These teachers showed great aptitude and experience in adapting to students with attention deficits, but did not view relationship building as a primary tool in this skill set.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur studiebesök kan användas i elevernas lärande inom SO-ämnena samt hur lärare och forskning ser på studiebesök som undervisningsmetod. Enligt tidigare forskning ger studiebesök andra möjligheter till lärandet än vad den etablerade klassrumsmiljön och den traditionella undervisningen gör. Det finns ett värde av olika lärmiljöer och att göra undervisningen mindre abstrakt för eleverna. Ju fler sinnen som aktiveras desto mer lär sig eleverna. Det finns otillräcklig forskning om studiebesök och hur det används i undervisningen inom SO-ämnena. Denna studie bidrar till ökade insikter och kunskaper om hur studiebesök används i praktiken och hur det kan stötta elevers lärande. Studien gör kopplingar till pragmatismen, det sociokulturella perspektivet, haptik och KASAM. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lågstadielärare i tre olika kommuner i södra Skåne. Resultatet visar att lärare har en positiv inställning till studiebesök men upplever att det finns en del utmaningar i praktiken. Studiebesök är mest förekommande inom SO-ämnena. Resultatet visar att studiebesök utvecklar och fördjupar elevers lärande samt bidrar till mer individanpassad undervisning. Lärare vill arbeta mer med studiebesök, men det krävs förändringar i skolans värld för att det ska bli möjligt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen (NO-ämnen) använder beprövad erfarenhet i sin NO-undervisningen utifrån lärarnas perspektiv. Hurt de uppfattar begreppet beprövad erfarenhet gällande undervisning, vilka begränsningar och möjligheter de anser finns gällande att genomföra undervisning med beprövad erfarenhet. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer med nio verksamma lärare i grundskolan. Deras uppfattning jämfördes med forskning och de riktlinjer som skolverket satt för beprövad erfarenhet i undervisning. Intervjuerna visade att det finns en bred uppfattning om begreppet beprövad erfarenhet i  undervisning, lärarna ansåg att all undervisning genom läromedel och olika praktiska material bidrog till beprövad erfarenhet i undervisning utan att metodiken för själva undervisningen noggrant prövats i olika former för att nå ett så brett och ultimat lärande som möjligt går. Merparten av all undervisning sker genom att låta elever arbeta i färdigt material från läromedel sedan är det upp till varje lärare att individuellt utforma lektionsupplägget och metodiken.   Med denna studie vill vi tydliggöra hur lärare ser på och arbetar med beprövad erfarenhet i sin undervisning, samt vilka begränsningar och möjligheter lärarna anser sig ha i praktiken för att genomföra denna.  Resultatet av studien visar att merparten av lärare inte baserar sin undervisning på beprövad erfarenhet, på så sätt som skolverket tolkat kravet. Vår studie visar att beprövad erfarenhet till största del kan ses som att lärare under tid utvecklar individuella arbetssätt, innehåll och upplägg för sin undervisning. Dessa arbetssätt, innehåll och upplägg skapas dock oftast i samverkan med andra lärare vilket kanske kan anses bidra till beprövad erfarenhet. / The purpose of this study is to investigate how teachers who teach General science use proven experience in their teaching from the teachers' perspective. How they state that they perceive the concept of proven experience regarding teaching, what limitations and opportunities they consider exist regarding conducting teaching with proven experience. The study was conducted by semistructured interviews with nine active teachers in compulsory school. Their opinion was compared with research and the guidelines set by the school authorities for proven experience in teaching. The interviews showed teachers are familiar with  the concept proven experience but cannot verbalize its significance or meaning. The teachers believed that all teaching through teaching materials and various practical materials contributed to proven experience without the methodology of teaching itself being thoroughly tested in different forms to achieve such a broad and ultimate learning possible. The majority of all teaching is done by letting students work in finished material from teaching materials, then it is up to each teacher to individually design the lesson plan and methodology. With this study, we want to clarify how teachers view and work with proven experience as a base in their teaching, as well as what limitations and opportunities teachers consider there is in practice to implement this. The results of the study show that the majority of teachers do not base their teaching on proven experience, in the way that the school authorities interpret the requirement. Our study shows that proven experience can, for the most part, be seen as a teacher developing individual working methods, content and arrangements for his / her teaching. However, these methods, content and structure are usually created in collaboration with other teachers, which may be considered to contribute to proven experience.

Syftet med denna studie är att undersöka vad social interaktion är förförskollärare och förskollärarstudenter och hur de främjar social interaktionmellan flerspråkiga barn och vilka dilemman de har mött. Det här är enkvalitativ intervjustudie som använde sig av en narrativ ansats. Studien äruppdelad i två intervjuer, den första intervjun har identiska frågor, intervju tvåutgår efter skrivna narrativ som pedagogerna fick diskutera. I urvalet ingår tvåförskollärarstudenter och tre förskollärare. Resultatet på studien visade attsynen på vad social interaktion är kunde variera men det fanns begrepp somåterkom i fler intervjuer. Nyfikenhet och intresse är två av begreppen, alladeltagare berättade också att ett verbalt språk inte är ett måste för positiv socialinteraktion. Pedagogerna hade liknade strategier för att främja socialinteraktion, det inkluderade gemensamma intressen, estetiska ämnen,förebyggande teman osv. Det var svårare att få svar runt möjliga dilemman irelation till flerspråkighet och social interaktion. / The purpose of this study is to investigate what social interaction is for pre-school teachers and pre-school teacher students and how they promote socialinteraction between multilingual children and what dilemmas they have faced.This is a qualitative interview study that used a narrative approach. The studyis divided into two interviews, the first interview has identical questions,interview two is based on written narratives that the educators were allowed todiscuss. The sample includes two preschool teacher students and threepreschool teachers. The results of the study showed that the view of what socialinteraction is could vary, but there were concepts that recurred in moreinterviews. Curiosity and interest are two of the concepts, all participants alsotold that a verbal language is not a must for positive social interaction. Theresults also showed that the educators had similar strategies to promote socialinteraction, it included common interests, aesthetic subjects, preventionthemes, etc. It was more difficult to get answers about possible dilemmas inrelation to multilingualism and social interaction.

Digitaliseringen i samhället går snabbt framåt men det är inte alltid enkelt att utveckla   digitala tjänster, framförallt inte inom den offentliga sektorn. Inom skolväsendet har    digitaliseringen gått långsamt och mött utmaningar i form av bristen på digital kompetens, säkerställa att elever inte hamnar i ett digitalt utanförskap och en ständigt    växande EdTech-marknad. När covid-19-pandemin drabbade världen valde Sverige     att stänga gymnasie- och högskolor och bedriva all undervisning på distans. Denna    studie har undersökt hur gymnasielärare har upplevt hur digitaliseringsarbetet i    svenska gymnasieskolor har påverkats under covid-19-pandemin när de har tvingats    att bedriva undervisning på distans. Syftet har varit att få en större förståelse för hur    skolor har hanterat pandemin och på vilket sätt det har påverkat skolors    digitaliseringsarbete. Gymnasielärare har intervjuats för att ta reda på hur de har    upplevt det digitala arbetet under covid-19-pandemin. Resultatet visar att     gymnasielärare har stött på många utmaningar under pandemin varav det största har     varit att säkerställa elevers närvaro och deltagande under distansundervisningen.    Studien visar att gymnasielärare upplever att det har funnits en brist på    gemensamma digitaliseringsstrategier i organisationen samt att de har fått en ökad     arbetsbelastning i och med att all kommunikation sker digitalt. Resultatet visar också    att när gymnasielärare under covid-19-pandemin har blivit tvingade att utföra allt sitt    arbete på distans med digitala verktyg har de fått upp ögonen för hur undervisning    kan bedrivas med digitala medel och de upplever att digitaliseringsarbetet i skolorna    har tagit ett stort kliv framåt. / Digitalisation in society is advancing rapidly, but it is not always easy to develop digital  services, especially not in the public sector. In the school system, digitalisation has been slow and faced challenges in the form of a lack of digital competence, ensuring that  students do not end up in digital exclusion and an ever-growing EdTech market. When    the Covid-19 pandemic hit the world, Sweden chose to close universities and upper    secondary schools and conduct all distance learning. This study has examined how upper secondary school teachers have experienced how the digitalisation in Swedish     upper secondary schools has been affected during the Covid-19 pandemic when they    have been forced to conduct distance learning. The aim has been to gain a greater    understanding of how schools have handled the pandemic and in what way it has     affected schools' digital work. High school teachers have been interviewed to find out    how they have experienced the digital work during the Covid-19 pandemic. The     results show that high school teachers have encountered many challenges during the     pandemic, the largest of which has been to ensure students' presence and participation    during distance education. The study shows that upper secondary school teachers     feel that there has been a lack of common digitalisation strategies in the organization    and that they have had an increased workload as all communication takes place    digitally. The results also show that when high school teachers during the Covid-19    pandemic have been forced to carry out all their work remotely with digital tools, it    has opened their eyes to how teaching can be conducted with digital means and they     feel that digitalisation in schools has taken a big step forward.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares och lärarstudenters syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6 samt att se vilka kamratbedömningsmetoder de anser gynnsamma för elevernas textarbeten. Detta är en kvalitativ studie som genomförs via semistrukturerade intervjuer. Både lärare och lärarstudenter intervjuas för att visa likheter och skillnader på både individ- och gruppnivå. Intervjuerna transkriberas och svaren bearbetas utefter en tematisk analys.  Resultaten visar att både lärarna och lärarstudenterna har en övervägande positiv syn på kamratbedömning för textarbeten i årskurs 4–6, men att lärarna kan se fler fördelar och förespråkar metoden mer än vad lärarstudenterna gör. De främsta positiva effekter de anser att kamratbedömning kan bidra till är gemensamt lärande och en utvecklad kritisk granskningsförmåga hos eleverna. De negativa effekter som framförallt betonas är att kamratbedömning kan generera generella och missvisande kommentarer som inte leder till ökat lärande samt att det kan ha en negativ inverkan på sociala relationer.  De metoder som lärarna och lärarstudenterna anser vara gynnsamma för elevernas textarbeten är ”two stars and a wish”, användandet av checklistor eller mallar med genrespecifika kriterier samt digital respons via inspelningsprogram och direktkommentarer i digital text. / The purpose of this study is to examine teachers' and teacher students' view on peer assessment for text work in grades 4–6 and to see which peer assessment methods they consider favorable for students' text work. This is a qualitative study with semi-structured interviews. Both teachers and teacher students are interviewed to show similarities and differences at individual- and group level. The interviews are transcribed and the answers are processed through a thematic analysis. The results show that both teachers and teacher students have a mainly positive view of peer assessment for text work in grades 4-6, but the teachers can see more benefits and they advocate the method more than the teacher students do. The main positive effects they see with peer assessment are common learning between students and a developed ability to critically review texts. The negative effects they emphasize are general and misleading comments between students that do not lead to increased learning and possible negative impact on social relationships. The methods the teachers and the teacher students prefer for students' text work are "two stars and a wish", checklists or templates with genre-specific criteria and digital peer review with recording programs and comments in digital texts.

I dagens samhälle blir en välutvecklad kommunikationsförmåga inom det engelska språket allt viktigare, vilket sätter ett ökat ansvar på andraspråkslärare att tillhandahålla elever den muntliga kommunikationskompetens de behöver. Språkångest är ett välkänt fenomen som främst manifesterar sig vid muntliga aktiviteter i lärandesammanhang. Detta fenomen kan beskrivas som en komplexitet av självuppfattningar, känslor och beteenden som är kopplade till språkinlärning i klassrummet. Tidigare forskning om fenomenet har belyst betydelsen av lärarens roll samt identifierat flera faktorer som kan utlösa språkångest hos elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 3 och 4 planerar sin undervisning för att reducera språkångest vid muntliga aktiviteter samt att analysera vilka skillnader och likheter som finns i metodvalen hos lärare i dessa årskurser. För att uppnå detta syfte användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsinstrumentet med lärare som har erfarenhet av att undervisa i engelska i årskurserna 3 och 4. Resultaten från denna studie visar att lärare använder flera olika metoder för att minska språkångest hos elever. Genom intervjuerna kunde det konstateras att det finns både likheter och skillnader i lärarnas metodval som undervisar i årskurserna 3 och 4. Trots detta resultat kunde ingen markant skillnad i metodvalen för de båda årskurserna identifieras. / In today’s society, well-developed communication skills within the English language are important, placing a responsibility on second language teachers to provide pupils with the ora lcommunications skills they need. Language anxiety is a well-known phenomenon that mainly manifests itself on oral activities in a learning context. This phenomenon can be described as a complexity of self-perceptions, emotions and behaviors that are linked to language learning in the classroom. Previous research into the phenomenon has highlighted the impotence of the teacher’s role and identified several factors that can trigger language anxiety. The purpose of this study is to investigate how teachers in grades 3 and 4 plan their teaching to reduce language anxiety during oral activities and to analyze the differences and similarities in the method choices of teaches in these grades. To achieve this aim, semi-structured interviews were used as the date collection instrument with teachers who have experience teaching English in grades 3 and 4. The results of this study show that teachers use several different methods to reduce language anxiety in pupils. Through the interviews, it could be established that there are both similarities and differences in the methods choices of the teachers how teach grades 3 and 4. Despite this result, no marked differences in the methods choice for the two grades could be identified.