<p>Syftet med studien var att undersöka hur målinriktad fritidshemmets verksamhet är. Som grund användes de allmänna råden (Skolverket, 2007) för att se vad det finns för mål för fritidshemmet. I studien gjordes två observationer och två intervjuer för att få en inblick i hur det kan se ut i verkligheten. Observationerna och intervjuerna ägde rum på samma fritidshem. I resultatet jämfördes vad de allmänna råden säger med hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att vad de allmänna råden säger oftast stämmer in på verkligheten, men att det finns vissa avvikelser, som t.ex. tiden för personalen på fritidshemmet att planera aktiviteter. Slutsatsen i detta arbete var att det finns en klar bild på hur ett fritidshem arbetar för att nå de mål som finns och att verksamheten är målinriktad.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur målinriktad fritidshemmets verksamhet är. Som grund användes de allmänna råden (Skolverket, 2007) för att se vad det finns för mål för fritidshemmet. I studien gjordes två observationer och två intervjuer för att få en inblick i hur det kan se ut i verkligheten. Observationerna och intervjuerna ägde rum på samma fritidshem. I resultatet jämfördes vad de allmänna råden säger med hur det ser ut i verkligheten. Resultatet visade att vad de allmänna råden säger oftast stämmer in på verkligheten, men att det finns vissa avvikelser, som t.ex. tiden för personalen på fritidshemmet att planera aktiviteter. Slutsatsen i detta arbete var att det finns en klar bild på hur ett fritidshem arbetar för att nå de mål som finns och att verksamheten är målinriktad.

Syftet med arbetet är att undersöka hur fritidspedagoger ser på statusen i yrket. Frågeställningarna har utformats på ett sådant sätt att de ska besvara båda hur fritidspedagoger ser på sin yrkesstatus samt hur de anser deras yrkesstatus konstrueras. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts och samtliga informanter upplever att deras yrkesstatus är låg. Det finns olika skäl till varför informanterna anser detta men fyra aspekter återkom: lön, utbildning, yrkestiteln och dåliga kunskaper om yrket. Fritidspedagogerna upplever att den låga yrkesstatusen beror på att de har låga löner i relation till lärarna, de upplever att det finns låg kunskap om fritidsverksamheten och det viktiga pedagogiska arbetet fritidspedagoger utför. Det framhävs även vikten av att ordet pedagog värdesätts sämre än ordet lärare samt att utbildningen för att bli fritidspedagog under flera år har varit och är idag, kortare än den som krävs för att bli lärare.

Denna uppsats handlar om skapande verksamhet i fritidshem bedrivs utomhus eller inte. Pedagogerna i fritidshem har i uppdrag att ge barnen utrymme för kreativt skapande. Fritidshemmen har en utomhuspedagogik men finns det någon skapande verksamhet i utomhuspedagogiken? Vad anser pedagogerna att skapande verksamhet är? Syftet med studien var att studera hur pedagogerna använde sig av skapande verksamhet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv i fritidshemmen. Studien har arbetats fram utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. Vi skickade ut ett frågeformulär med öppen struktur till 75 st. fritidspedagoger. Pedagogerna fick svara på frågor om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Vi fick tillbaka 16 svar och utifrån svaren valde vi fem pedagoger som vi besökte och observerade när de hade skapande verksamhet utomhus. Utifrån observationerna och frågeformulären sammanställde vi data för att kunna se om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv förekommer på fritids. Resultatet i studiens empiriska data visar att pedagogerna anser att de har en skapande verksamhet utomhus. Det vi kan se är att pedagogerna bedriver skapande verksamhet utomhus men att den skapande verksamheten varierar. Från ett utomhuspedagogiskt skapande med utemiljön som redskap, till en verksamhet som bedrivs med material som plockas med inifrån för att sitta ute och skapa. Det vi kan utläsa från empirin trots att vi har få pedagoger som svarat, är att pedagogernas intresse om utomhuspedagogiskt skapande med utemiljöns material, varierar mycket på fritidshemmen vi har med i vår studie, vilket kan vara ett resultat som belyser hur det är på fritidshemmen i dag.

BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framväxt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. Gällande styrdokument och gransk-ning från skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. Utgångspunkten i studien framställs i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte är att undersöka barns syn på lärandet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts på tre olika fritidverksamheter. Sexton barn intervjuades.ResultatI resultatet framkommer situationer där barnen anser att det sker ett lärande. Barnen beskriver lärandet i olika aktiviteter som de deltar i. Barnen förknippar också lärandet med regler som råder inom fritidsverksamheten. Lärandet beskrivs även utifrån det samspel som uppkommer i olika situationer. I resultatet framkommer barns syn på olikheter i lärandet mellan skola och fritidsverksamhet. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrunden beskrivs de psykosomatiska symptom som stress kan orsaka och hur kroppenreagerar vid stressade situationer. Olika faktorer som stress kan bero på tas också upp i en del och även positiv och negativ stress behandlas. Relationer mellan människor i omgivningen är också en viktig faktor som vi valt ta upp i bakgrunden. Hur stress kan motverkas och vikten av rutiner, trygghet och vuxna människors ansvar kring barn är en annan viktig del som beskrivs. Sömn är ett av de mest betydelsefulla tillvägagångssätten för kroppen att återhämtasig efter stress, utan återhämtningen bryts kroppen ner.SyfteVårt syfte är att ta reda på om barn i förskoleklassen och i fritidsverksamheten är stressade och i så fall vad som gör att de blir stressade.MetodVi har genomfört en etnografiskinfluerad studie och som forskningsmetod har vi valtobservationer och intervjuer och vi har tillsammans intervjuat 8 stycken barn som går i förskoleklassen och i fritidsverksamheten. Observationer har också genomförts i förskoleklassen och fritidsverksamheten där barnen befinner sig.ResultatResultatet visar att skolans miljöer och pedagogiska upplägg påverkar barnen både negativt och positivt i förhållande till att uppleva stress. Det finns även psykosomatiska symptom hos barnen som kan vara en följd av att de känner sig stressade. Andra faktorer som hemmiljö,relationer och aktiviteter utanför skolan kan vara bidragande faktorer till att barnen upplever stress. Vissa barn har en uppfattning om vad stress innebär medan andra inte känner till begreppet. / Program: Lärarutbildningen

<p>Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.</p>

Syftet med vår studie var att ta reda på hur barn i årskurs fem på en skola i Stockholm upplever sin fritidsverksamhet. Vi var intresserade av att se om barnens uppfattning av verksamheten stämde överens med vad fritidsledarna anser att barnen behöver. Många barn deltar idag i fritidsverksamhet och därför är det intressant att få veta vad de tycker om sin vistelse där. För att ta reda på detta har vi genomfört en enkätstudie med barnen och även intervjuat de två fritidsledarna som arbetar i verksamheten. Resultatet av vår studie visar att barnen tycker det är roligt i verksamheten för att det finns ett varierat utbud av aktiviteter både inomhus och utomhus. Barnen utnyttjar helst de aktiviteter, som de annars inte har tillgång till. I verksamheten väljer de själva vad de vill göra och fritidsledarna styr endast verksamheten under loven. Fritidsledarna anser att deras roll är att finnas till som stöd vid konfliktlösning och för att prata med. De lyfter fram att det sociala är en viktig del av verksamheten och att de ägnar mycket tid åt att prata med barnen. Verksamhetens främsta funktion enligt både fritidsledare och barn är att vara en naturlig träffpunkt för barnen, där de kan ha roligt och umgås med varandra efter skolan. Vi kan även konstatera att fritidsledarnas och barnens uppfattning om verksamheten skiljer sig åt på några punkter. Det barnen saknar mest i verksamheten är rena och fräscha toaletter, vilket fritidsledarna inte verkar ha reflekterat över att barnen skulle kunna tänkas sakna. Barnen vill även ha datorer och TV-spel i verksamheten och i denna fråga har fritidsledarna gjort ett medvetet val att inte ha datorer. Fritidsledarna anser att barnen har tillräcklig tillgång till datorer hemma och på andra platser och anser barnen bör sysselsätta sig med andra aktiviteter som verksamheten erbjuder.

Denna studies syfte var att belysa hur föräldrars delaktighet och insyn vid fritidshemmets verksamhet möjliggörs av pedagogerna samt hur den uppfattas av föräldrarna. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur möjliggör fritidshemmets personal till insyn och delaktighet i verksamheten för föräldrar? Hur uppfattar föräldrarna den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet där deras barn vistas? Vilken uppfattning har föräldrarna om fritidspedagogens yrkeskaraktär/roll? Med syftet i fokus har en undersökning gjorts genom enkäter som är en kvantitativ metod. Detta för att få ett brett perspektiv genom flera åsikter. Resultatet visar att föräldrars möjlighet till delaktighet och insyn finns inom räckhåll för föräldrarna, om och när de själva vill. Problematiken i detta tycks ändå ligga i föräldrarnas okunskaper inom ämnet, vilket skulle kunna vara anledningen till det bristande engagemanget. Studiens resultat är dock svagt på grund av att antalet enkäter som förväntades lämnas in var mycket få, denna svaghet har försökts vändas till en styrka. Ett stort förtroende för pedagogerna vid fritidhemmet verkar dock bidra till att delaktigheten och insynen hos föräldrarna hålls tillbaka eller anses som överflödig.

Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.