Gängkriminalitet är ett allt mer uppmärksammat fenomen i samhället och denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällsaktörerna socialtjänst, polis och fritidsverksamhet förstår och tolkar sitt arbete med unga kvinnor i gängkriminalitet utifrån de villkor som finns i arbetet. Detta besvaras genom att studera vilken roll och ansvar de yrkesverksamma ser sig ha i arbetet, vad de ser för utmaningar och hinder samt om arbetet med unga kvinnor respektive män i gäng skiljer sig åt. Till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts, både individuellt och i grupp, med totalt nio respondenter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån en innehållsanalys med den tidigare forskningen och teorianknytning som verktyg. Genom analysen har olika teman kunnat urskiljas, vilka är; defintion av gäng och unga kvinnor, roll och ansvar, utmaningar och hinder samt könsskillnader. Resultatet visar på svårigheten att endast tala om de unga kvinnorna utan att nämna det generella perspektivet. Samhällsaktörerna upplever att de har en viktig roll och ett ansvar i arbetet där identifiering, samverkan och kvinnornas psykiska ohälsa är utmärkande. De utmaningar och hinder som de främst såg var att veta vad ett gäng är och förstå kvinnornas roll, att arbeta motiverande samt att förhålla sig till sekretesslagen som sågs hindra samverkan. Slutligen visade resultatet på att de upplevde att deras arbete skiljer sig gällande kvinnor och män i gäng. Vi vill med denna studie visa på de unga kvinnornas betydande roll för gängens förekomst och att svenska samhällsaktörer upplever att de saknar kunskap i sitt arbete med de unga kvinnorna i gäng, men även gäng på ett generellt plan. Vi ser därmed att det är av vikt att mer forskning bedrivs inom ämnet där könsskillnader tas i beaktning då studien pekar på en förändring i samhället som tyder på att det behövs en ny diskussion gällande gäng med ett större fokus på unga kvinnor.

Att arbeta som lärare i fritidsverksamheten är ett komplext uppdrag. Det finns begrepp som är mångfacetterade och svåra att konkretisera i skolans värld. I den här studien redogör vi för hur fritidspedagoger arbetar och planerar en verksamhet där eleverna ska delges en meningsfull fritid. För att eleverna ska känna detta behöver de bli inkluderade, delaktiga och ges inflytande. Detta är något som visat sig inte vara helt lätt att praktisera i fritidsverksamheten. Vi har samlat data och information med hjälp av fokusgruppsintervjuer för både eleverna och pedagogerna på två skolor i Stockholm. Eleverna har fått göra sina röster hörda i hur de upplever fritidsverksamheten. Vi har även undersökt hur pedagogerna närmat sig ett barns perspektiv i planeringen av elevernas fritidsverksamhet. Resultatet visar på att det är viktiga begrepp att förstå men är svåra att praktisera och omsätta i fritidsverksamheten / Working as a teacher in leisure time activities is a complex assignment. There are concepts that are multifaceted and difficult to concretize in the world of school. In this study, we describe how leisure time pedagogues work and plan an activity where pupils are to be given meaningful leisure time. For pupils to feel this they need to be included, involved and given influence. This is something that has proven to be not entirely easy to practice in leisure time activities. We have collected data and information using focus group interviews for both the pupils and the teachers at two schools in Stockholm. The pupils have had their voices heard in how they experience leisure time activities. We have also investigated how the pedagogues approached a children's perspective in planning the pupils leisure time activities. The results show that these are important concepts to understand but are difficult to practice and implement in leisure time activities.

Den historiska bakgrunden och tidigare forskningen kring vårt ämne pekar på en återkommande problematik inom fritidshemmet och fritidspedagogsyrket. Problematiken utgörs av en tvetydig syn på hur man ska tolka eller uppfatta det fritidspedagogiska uppdraget. Studiens syfte är därför att undersöka de målorienterade handlingar som utövas av fritidspedagoger i olika kontexter. Därmed utformar vi vår egna definition av uppdraget genom dessa målorienterade handlingar. Vi har valt att genomföra ett fältarbete av etnografisk karaktär som bygger på observationer som har ägt rum på en skola. Den här metoden anknyts till vår teori, Roger Säljös tolkning av den sociokulturella teorin, som utgår ifrån det praktiska som framträder genom kommunikativa och fysiska handlingar. Dessutom har vi genomfört informella samtal när vi har velat förtydliga fritidspedagogernas handlingar. Vår undersökning visar att fritidspedagogerna utövar ett mångsidigt uppdrag som beroende på situationen använder sig av fyra olika arbetssätt och därmed omväxlande riktar sig mot såväl skola som fritidshem. Vi uppfattar inte fritidspedagogernas uppdrag som tvetydigt, vilket den tidigare forskning vi tagit del av uppmärksammar, utan vårt resultat visar att fritidspedagogerna utövar ett tydligt uppdrag som både är målorienterat och mångsidigt. / The historical background and previous studies on our subject point to a recurrent problem in the leisure education sector. The problem consists of an ambiguous view of how the leisuretime educators should interpret or perceive their assignment. The purpose of the study is therefor to investigate the goal-oriented actions performed by leisure-time educators, in different contexts. Thus we develop our own definition of the assignment through these goaloriented actions. We have chosen to carry out a field work of ethnographic character based on observations that have taken place in a school. This method is linked to our theory, Roger Säljö's interpretation of socio-cultural theory, which is based on the practical that´s emerging through communicative and physical actions. Furthermore we have completed informal conversations when we have wished to clarify the leisure-time educator’s actions. Our study shows that the leisure-time educators execute a versatile assignment which, depending on the situation, uses four different ways of working. These approaches vary in terms of both school and leisure-time. We do not perceive the task of the leisure-time educators as ambiguous as previous studies have shown. Our results, on the other hand, show that leisure-time educators perform a clear assignment that is both goal-oriented and versatile.