Syftet med föreliggande studie är att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslärare och klasslärare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslärare och klasslärare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lärande. I studien har tre klasslärare samt tre fritidslärare intervjuats, metoden som används är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i Västsverige och arbetslaget arbetar mot barn år F-3. Resultatet visar att samverkan mellan fritidsverksamhet och skola brister, vilket bidragit till att öka klyftorna mellan fritidslärare och klasslärare. I studien framgår även att samverkan har betydelse för barns utveckling.

Uppsatsen undersöker hur personer som jobbar med mobila fritidsgårdar i Sverige upplever den mobila fritidsgårdsverksamheten, dess användningsområden, styrkor och begränsningar. Ämnet saknar tidigare teorier och utgår därför ifrån ett induktivt förhållningssätt och använder grundad teori som forskningsdesign. Som metod har kvalitativa intervjuer med nio av tolv identifierade mobila fritidsgårdar spridda över hela Sverige genomförts. Studien visar att den mobila fritidsverksamheten fungerar som komplement till de fasta fritidsgårdarna genom att den mobila verksamheten är riktad till andra målgrupper. Detta är också den mobila fritidsgårdens främsta styrka. Den främsta begränsningen är verksamhetens brist på kontinuitet vilket försvårar för fritidsledare att bygga relationer med de unga. Uppsatsen bekräftar även att den mobila fritidsverksamheten, precis som andra typer av mobil service, har svårt att nå målgrupper i glesbebyggda områden.

I Vem får plats? Om tjejers plats på öppen fritidsverksamhet utforskas varför tjejer besöker eller inte besöker öppen fritidsverksamhet i lika hög grad som killar. För att göra detta görs en fallstudie på två öppna fritidsverksamheter i Uppsala, med liknande verksamheter men där den ena besöks av en majoritet tjejer medan den andra nästan uteslutande har nyanlända killar som besökare. Enligt studiens resultat så är de viktigaste faktorerna för om tjejer känner sig välkomna på en fritidsgård kunskap om verksamheten, dess rykte, vad aktiviteterna på plats signalerar enligt rådande könsnormer, vilka möjligheter som finns att hänga med sina vänner samt vilket bemötandet  är och hur tryggheten upplevs. Dock så tas det också upp i uppsatsen att tjejer inte är en homogen grupp utan att även andra aspekter än deras kön påverkar om tjejer kommer till öppen fritidsverksamhet eller ej.

Syftet med studien är att försöka undersöka hur fyra nyanlända elever upplever sin skolsituation och vilka olika strategier de använder för sin språkinlärning och för att interagera med sin omgivning. Platsen för studien är famförallt fokuserad på den svenska öppna fritidsverksamheten. Mitt arbete bygger på kvalitativa intervjuer av fyra nyanlända elever i åldern 9-13, två flickor och två pojkar. Eleverna berättar om hur det är att befinna sig i en miljö där de inte förstår vad någon säger och där ingen förstår vad de menar. De beskriver sin rädsla, oro, nervositet och ensamhet men även sin nyfikenhet, glädje och positivitet. Eleverna berättar om hur de genom att titta, lyssna, prata, spela, leka och interagera med andra, utvecklar sitt språk och lär sig regler och koder i konkreta situationer och sammanhang.

Fritidsverksamheten är en skolverksamhet där barn lär sig av det sociala samspelet med andra. Syftet med denna studie är att genom pedagogernas upplevelser få ökad kunskap om barnens sociala samspel när de använder interaktiv media på fritidshemmet. vilket är ett uppdrag som skolverkets (2017) läroplan har givit fritidsverksamheten. Bakgrunden till denna studie är att mycket utav tidigare forskning inom detta område handlar näst till enbart om hur interaktiv media kan påverka skolan men inte fritidsverksamheten. Den metod jag använde att få svar på detta var att intervjua fyra olika fritidspedagoger för att höra deras reflektioner. Resultatet utav detta var att fritidspedagogerna saknade relevant kunskap och material för att kunna hålla i meningsfulla aktiviteter som gynnar det sociala samspelet. Deras reflektioner var dock att barn upplevdes ha ett väldigt positivt socialtsamspel när de fick tillfälle att använda interaktiv media på fritidshemmet. Analysen berättar hur jag gick tillväga för att få fram resultatet. Till sist i slutsatserna så sammanfattas det kort vad studiens resultat har kommit fram till.

Abstract Genom vår utbildning och den verksamhetsförlagda praktiken upptäckte vi att närmiljön inte trycks vara ett område inom fritidsverksamheten som har använts i någon större utsträckning. Därför ville vi utforska området vidare och vad som gör att närmiljön inte nyttjas i fritidsverksamheten. Undersökningen syftar till att få en större förståelse och kunskap för hur fritidslärarna anser att undervisningen i närmiljön påverkar eleverna men även hur fritidslärarna använder närmiljön. Frågeställningarna i denna studie har utgått ifrån: Hur definierar fritidslärare begreppet närmiljö?, Hur används närmiljön i undervisningen av fritidslärarna?, Hur bidrar användningen av närmiljön till elevernas lärande enligt fritidslärare? och Vilka utmaningar och möjligheter upplever fritidslärarna med att använda närmiljön i undervisning? Empirin samlades in genom en enkät som lades ut på ett forum för fritidslärare och fritidspedagoger som har medlemmar i hela Sverige. Teorierna pragmatismen och utomhuspedagogik har använts som ett stöd för analysen. Resultatet av empirin visade att det finns skillnad på hur fritidsverksamheterna använder närmiljön beroende på om fritidsverksamheten är på landsbygden eller i tätorter och städer. Fritidslärarnas förhållningssätt verkar påverka arbetet med undervisningen i närmiljön. Fritidslärarna har uppfattat särskilda utmaningar och möjligheter med aktiviteter som på olika sätt inverkar på hur närmiljön används.

I detta examensarbete har vi skrivit om fritidspedagogiken. Vi har skrivit om fritidsverksamheten utifrån begreppen kultur och etnisk mångfald. En undersökning har gjorts på fyra fritidsenheter, på olika platser i Skåne. Undersökningen tar upp hur en del verksamheter jobbar med begreppet kultur och den etniska mångfalden. Syftet med vår undersökning var att ta reda på om och hur fritidsverksamheterna använder sig av kultur och etnicitet ute på enheterna. I detta arbete utgår vi ifrån Lev Vygotskijs sociokulturella teori, där han talar om hur viktigt samspelet är för att ta till sig kunskap. Vi presenterar även historik och allmän fakta om fritidsverksamheten utifrån ett kulturellt och etniskt perspektiv. Våra val av undersökningsmetoder, kvantitativt och kvalitativt, handlade om att få en bredd i undersökningen. Vår slutsats visar att en stor mängd barn inte vet vad ordet kultur betyder och innebär. En del pedagoger anser sig använda begreppet kultur och etnicitet i sin verksamhet, dock visar resultatet att detta är mycket sällsynt, de flesta barn har inte uppfattat att begreppet har lyfts. Men enligt Parling (2005) ska kulturbegreppet synliggöras i verksamheten.

Syfte och Frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta reda på hur samverkan fungerar i ett mångkulturellt fritidshem. Det som gjorde mig mest intresserad av området var att förstå om och varför det finns svårigheter med föräldrasamverkan och hur pedagoger och föräldrar går till väga för att stärka samverkan.Tidigare forskning: Undersökningar som gjorts kring föräldrasamverkan i skolan angående föräldrars och pedagogers attityder kring skolan och skolans samverkan.Metod: Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger och tre föräldrar på ett fritidshem. Resultat: Undersökningen visar att föräldrarna inte har tillräckligt med tid för föräldrasamverkan samtidigt som de anser att barnen och deras framtid är föräldrarnas första prioritering. Pedagogerna har förståelse för föräldrarna och försöker stärka den dagliga tamburkontakten tillsammans med föräldrarna för att gynna samarbetet.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen. I min diskussion analyserar jag min forskning. Jag ser att tendenserna pekar på att barn behöver mer idrott i skolan och på fritiden.

<p>I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen. I min diskussion analyserar jag min forskning. Jag ser att tendenserna pekar på att barn behöver mer idrott i skolan och på fritiden.</p>