Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter och förhållningssätt till hur pulsträning ökar elevernas koncentrationsförmåga och lärande i skolan. Eleverna i dagens samhälle har en mer stillasittande livsstil än för några få generationer sedan. Den fysiska aktiviteten i skolan får här en central roll. Studien undersöker om varför lärare anser att det är viktigt med fysisk aktivitet och pulsträning på morgonen innan lektionerna startar. Detta undersöks genom kvalitativa och personliga intervjuer med 5 yrkesverksamma lärare i fyra olika skolor. Studiens resultat visar att pulsträning anses ha positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, kreativitet och minne samt att det blir ett bättre klimat för eleverna i klassrummet. Lärarna anser dessutom också att eleverna får bättre kondition som en bonus efter ett pulsträningspass, att elevernas sociala kompetens ökar och de får mer ansvar och inflytande. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt till att delta i undervisningen i idrott och hälsa, vilket också motverkar hemmasittare. Lärarna berättar att de ser en progression på elevernas utveckling av pulsträning efter två till tre månader.

För många skolor är daglig motion ett omdiskuterat ämne. Som verksam pedagog är det viktigt att nå ut med idrottsämnets innebörd till alla elever och framför allt till de som bäst behöver aktivera sig. Jag har skrivit ett arbete som handlar om barns motion- och föreningsaktiviteter i två diametralt olika stadsdelar i Malmö. Jag har studerat litteratur och gjort en enkätundersökning för att få ett svar på min problemformulering. Undersökningen har ägt rum på tre skolor i Malmö, där jag har gjort enkätundersökningar, det vill säga den kvantitativa metoden bland elever i årskurs fem och sex på skolorna Nydalaskolan, Ängslättskolan och Sundsbroskolan. Min utgångspunkt i examensarbetet är att undersöka om bakomliggande faktorer som boendemiljö, etnicitet och klass kan påverka barns motion- och föreningsaktiviteter. Problemformuleringen som jag har ställt är följande: Min problemformulering i den här undersökningen är att jämföra två skolor i Malmö, nämligen Nydalaskolan med Sundsbroskolan/Ängslättskolan som har fler idrottstimmar/vecka i skolan. Nydalaskolan har två idrottstimmar per vecka. Sundsbroskolan och Ängslättskolan är med i Bunkefloprojektet, det innebär att de varje dag har minst 45 minuter fysisk aktivitet. Är de sistnämnda eleverna mer fysiskt aktiva på sin fritid jämfört med dem som har ett mindre antal idrottstimmar/vecka, och vad beror det på i så fall? Mitt resultat från undersökningen visar att 55,4 % av eleverna från Nydalaskolan är aktiva med någon idrott på sin fritid. Av 74 tillfrågade elever på Nydalaskolan svarade 51,4 % att de var medlem i någon idrottsförening. De populäraste idrottsaktiviteterna på skolan är fotboll, samt någon annan idrott än de förslagna idrotterna på enkäten till exempel kampsport och friidrott. Den tredje populäraste idrottsaktiviteten hos eleverna är ridning. Jämför man skolorna finner man att Ängslättskolan/Sundsbroskolans elever är betydligt aktivare inom föreningslivet än vad Nydalaskolans elever är, samma sak gäller också när det gäller elevernas motionsvanor på fritiden. Detta stämmer väl överens med den hypotes som jag ställt. / Sporting activity among grade 5 – 6 students in three Malmoe schools.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån observationer, intervjuer och enkätundersökningar ta reda på hur två olika skolor arbetar för att uppfylla det strävansmål om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta är något som ligger oss båda varmt om hjärtat och när vi är nyutexaminerade lärare vill vi kunna vara med och både påverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och få andra lärare på skolan att förstå hur mycket man vinner när eleverna får röra på sig. / An essay about the importance with daily physical activity.

<p>Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige.</p><p>Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras.</p><p>Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.</p>

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen. I min diskussion analyserar jag min forskning. Jag ser att tendenserna pekar på att barn behöver mer idrott i skolan och på fritiden.

<p>I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen. I min diskussion analyserar jag min forskning. Jag ser att tendenserna pekar på att barn behöver mer idrott i skolan och på fritiden.</p>

Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige. Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras. Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.

Bakgrund: Vi har undersökt hur två skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrån Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. Utifrån syftet ställde vi oss följande frågeställningar: - Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i åk 3-5?- Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor?Metod: För att se hur två skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger på skolorna som arbetar med rörelse. Vi har även delat ut enkäter till eleverna i åk 3-5 angående deras inställning till rörelse. En av enkätfrågorna angående elevernas rörelseaktivitet under rasten har vi följt upp med observation. Resultat: Resultatet av våra studier visar att ju mer en skola är engagerad i rörelse desto positivare inställning har eleverna till rörelse. Den skolan som arbetar med daglig rörelse hade fler elever i åk 3-5 som var aktiva på raster, fritiden och delaktiga i någon idrottsförening, än de elever som inte hade kontinuerligt arbete med rörelse.