Abstrakt  Studiens syfte var att undersöka grundskolans rektorers förhållningssätt och strategier i läroplanens (Lgr 11) uppdrag att ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Skolverket 2011, s 9).” I forskningsgenomgången skildras olika författare och forskares tolkningar om betydelsen av daglig fysisk aktivitet samt skolans och rektorsuppdraget ansvarområde ur olika perspektiv. Undersökningen består av en kvalitativ inriktad enkätstudie av 23 rektorer. Studien visar att rektorerna har en strategi för daglig fysisk aktivitet i skolan men strategierna ser olika ut och att de lägger olika stor vikt vid uppdraget.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Studien grundas i ramfaktorteorins antaganden om påverkbara och icke påverkbara faktorer inom skolans verksamhet, ur skolledares synvinkel. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som, ur skolledares synvinkel, främjar eller begränsar möjligheterna att erbjuda eleverna i grundskolans årskurs 6-9 daglig fysisk aktivitet.  Vilken betydelse har fysisk aktivitet för skolarbetet, enligt skolledarna?  Vilka möjligheter har skolorna, enligt skolledarna, att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet?  Vilka faktorer spelar in för möjligheterna att bedriva daglig fysisk aktivitet i skolan, enligt skolledarna? Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem skolledare på fem grundskolor med årskurs 6-9, och en biträdande skolchef i en kommun i Stockholms län. Intervjuerna var baserade på ovan ställda frågor samt på tidigare forskning om inverkan av fysisk aktivitet på elevernas resultat i skolan. Intervjuerna utgick från en fenomenologisk ansats med respondenternas berättelser som källmaterial, berättelser om hur skolledare på skolan och i kommunen arbetar med fysisk aktivitet. Resultat: Den fysiska miljön i och runt skolan påvisades vara en viktig faktor för elevernas grad av aktivitet under hela skoldagen. Här berördes ekonomiska hinder för en förbättring av skolgården och miljön inomhus. Svårigheter förekom i relation till tidsbrist och lärares förmåga att fokusera på sitt ämne. Ämnesövergripande arbete skedde i endast ett fåtal av skolorna. Härtill hör respektive ämnes tidsfördelning, där varje ämne har sina timmar och det förekom svårigheter med att organisera dagen efter fysisk aktivitet. Fysiska förutsättningar runt om i kommunen gynnade skolorna, enligt flera skolledare. Dock poängterade skolledarna svårigheter med att detta skulle innebära en ökad grad av daglig fysisk aktivitet i skolan. Slutsats: Bristen på resurser i skolan gör det svårt att implementera daglig fysisk aktivitet. Att realisera läroplanens formuleringar är svårt avseende hela skolans verksamhet. Skolan bör fokusera på att skapa ett intresse bland eleverna för fysisk aktivitet och ett livslångt välbefinnande, genom ett ökat samarbete mellan lärare och ämnen på respektive skola. / Abstract Aim: The aim of this study was, from a curriculum theory perspective, to examine headmasters´ views of daily physical activity in schools. Which conditions do headmasters in schools and a municipality work by and how does an option for physical activity correlate in schools? Further, how do headmasters work for daily physical activity in school ages 12 to 15. Method: The participants consisted of five headmasters from five schools and one chief education officer from a municipality in northern Stockholm. They were interviewed based on an interview guide and a phenomenological approach. Results: Physical environment in schoolyards and inside schools was a key issue to headmasters of the schools and the chief education officer. The results indicate differences between the schools, but cooperation between teachers and subjects was one way that the informants suggested to overcome the problems. Conclusions: Cooperation between teachers of different subjects and greater opportunities of physical activity are examples of strategies in schools to increase daily physical activity. For example schoolyards, lessons outdoor and open indoor halls. Cooperation is also necessary because the physical health is important for the pupils in long terms.

<p>År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag. Här koncentrerar vi oss framför allt på om föreningsidrotten var delaktiga i arbetet och om skolorna har utvecklat ett motoriskt träningsprogram.</p><p>Den teoretiska bakgrunden behandlar för ämnet centrala begrepp som t.ex. tidigare forskning kring koncentrationsförmåga och inlärning. I bakgrundsavsnittet tar vi även upp debatten inom området och olika sätt att se på hälsa. Som datainsamlingsmetod för vår undersökning använde vi oss av den kvantitativa enkäten. Vi har lämnat ut vår enkät på två skolor i Mellansverige som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Enkäten vänder sig till all personal som arbetat såväl före som efter införandet.</p><p>I vår studie kommer vi fram till att den stora majoriteten av respondenterna har upplevt positiva effekter av den dagliga fysiska aktiviteten, där de flesta ser att eleverna fått ett ökat intresse för fysisk aktivitet. Vidare bör nämnas att vi i resultatet såg ett samband mellan ett väl utvecklat motoriskt träningsprogram och upplevda positiva effekter på koncentrationsförmågan hos eleverna.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.</p>

År 2003 reviderades läroplanen för grund- och gymnasieskolorna. Skolan ska nu inom ramen för skoldagen erbjuda samtliga elever daglig fysisk aktivitet. Vår studie syftar till att belysa vilka effekter personalen på skolorna upplevt att den dagliga fysiska aktiviteten gett deras elever. Framför allt fokuserar vi oss på tre faktorer: hälsa, inlärning och koncentrationsförmåga. Vi undersöker även organisatoriska aspekter som fanns vid införandet och vilka aspekter som finns vid arbetet med daglig fysisk aktivitet idag. Här koncentrerar vi oss framför allt på om föreningsidrotten var delaktiga i arbetet och om skolorna har utvecklat ett motoriskt träningsprogram. Den teoretiska bakgrunden behandlar för ämnet centrala begrepp som t.ex. tidigare forskning kring koncentrationsförmåga och inlärning. I bakgrundsavsnittet tar vi även upp debatten inom området och olika sätt att se på hälsa. Som datainsamlingsmetod för vår undersökning använde vi oss av den kvantitativa enkäten. Vi har lämnat ut vår enkät på två skolor i Mellansverige som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Enkäten vänder sig till all personal som arbetat såväl före som efter införandet. I vår studie kommer vi fram till att den stora majoriteten av respondenterna har upplevt positiva effekter av den dagliga fysiska aktiviteten, där de flesta ser att eleverna fått ett ökat intresse för fysisk aktivitet. Vidare bör nämnas att vi i resultatet såg ett samband mellan ett väl utvecklat motoriskt träningsprogram och upplevda positiva effekter på koncentrationsförmågan hos eleverna.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt rektorer för förskoleklasser och till och med årskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlärning, samt vilka strategier och metoder de använder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgången framställs olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. Här redogörs även för rektorsuppdraget och vilka ansvarsområde som gäller för rektorerna. Undersökningen består av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgår det att rektorernas möjlighet till att påverka elevers rörelse är god. Rektorerna använder personalens kompetens tillsammans med närmiljön för att ge eleverna möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. Respondenterna är eniga om att daglig fysisk aktivitet gagnar lärandet och samtliga anser att fysisk aktivitet är viktigt för eleverna - det bidrar till ett såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka lärares och skolledares uppfattningar om värdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att undersöka om samma grupper är intresserade av att införa ett sådant arbetssätt. I arbetet har en litteraturgenomgång av kunskapsläget avseende effekter av fysisk aktivitet på hälsa och prestationer i teoretiska ämnen följts upp med en enkätundersökning om samma ämne riktad till lärare och skollärare i en kommun i västra Sverige. Litteraturgenomgången har visat att det finns vetenskapligt stöd för att god fysisk prestationsförmåga är kopplat till goda prestationer i teoretiska ämnen samt till ett gott hälsoläge. Det finns även stöd för att utökad mängd schemalagd fysisk aktivitet i skolan kan införas utan negativa effekter på prestationerna i teoretiska skolämnen.Enkätstudien genomfördes med en enkät omfattande 10 frågor med fasta svarsalternativ riktad till lärare och rektorer på 7 skolor. Frågorna rörde primärt lärarnas förväntningar på effekterna i teoretiska skolämnen om daglig schemalagd fysisk aktivitet införs i skolan, samt deras inställning till ett införande av ett arbetssätt med daglig schemalagd fysisk aktivitet. Totalt distribuerades 77 enkäter, varav 7 till rektorer, 10 till idrottslärare och 60 till klasslärare i årskurs 1-5. Svarsfrekvensen var 78 % i hela materialet, med 50 % bortfall i idrottslärargruppen, 20 % bortfall i klasslärargruppen och inget bortfall i rektorsgruppen.Resultatet av enkätstudien visar att en klar majoritet av respondenterna förväntar sig positiva effekter på prestationerna i svenska och matematik om ett arbetssätt med daglig fysisk aktivitet införs, samt att en majoritet av respondenterna är positiva till ett införande av ett sådant arbetssätt. Däremot finns det delade uppfattningar om bästa sättet att skapa tid för daglig schemalagd fysisk aktivitet. Avseende inställningen till daglig fysisk aktivitet och metoderna för att skapa tid för sådan schemaläggning finns det inga signifikanta skillnader mellan de olika grupperna av respondenter.I diskussionen förs bl a resonemang om möjliga förklaringar till att trots denna positiva inställning till daglig schemalagd fysisk aktivitet har sådan schemaläggning inte införts vid någon av de skolor som deltagit i undersökningen. Möjligheter till ett salutogent arbetssätt med stärkande av friskfaktorer genom daglig schemalagd fysisk aktivitet parallellt med förbättrade prestationer i teoretiska skolämnen inom ramen för aktuell kursplan och läroplan diskuteras ocksa

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån observationer, intervjuer och enkätundersökningar ta reda på hur två olika skolor arbetar för att uppfylla det strävansmål om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta är något som ligger oss båda varmt om hjärtat och när vi är nyutexaminerade lärare vill vi kunna vara med och både påverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och få andra lärare på skolan att förstå hur mycket man vinner när eleverna får röra på sig. / An essay about the importance with daily physical activity.

Bakgrund: Att barn blir allt mer stillasittande är alarmerande eftersom levnadsvanor och livsstil under barndomen har betydelse för uppkomsten av ohälsa i vuxenlivet. Skolan är en viktig arena i främjandet av barns hälsa och dagliga fysiska aktivitet. Enligt läroplanens uppdrag är det lärares och rektorers uppgift att sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syfte: Att undersöka lärares och rektorers upplevelser av att främja elevers dagliga fysiska aktivitet utifrån det stöd som ges till skolan och de faktorer som påverkar skolans förutsättningar. Metod: Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på fem skolor inom tre på förhand utvalda kommuner. Insamlat data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta i innehållet. Resultat: Huvudresultatet visade att respondenterna upplevde att arbetet med att främja daglig fysisk aktivitet varierade beroende på hur detta arbete var prioriterat i verksamheten. Stöd från rektor, kommun och föräldrar ansågs vara viktigt för att fysisk aktivitet ska prioriteras. Påverkande faktorer upplevdes vara kunskapskravet, synen på fysisk aktivitet, skolgårdens karaktär samt tillgången till stimulerande miljöer. Därtill upplevdes att elevernas minskade intresse för fysisk aktivitet och det ökade intresset för elektronisk underhållning försvårade arbetet. Slutsats: För att öka insatserna för att främja elevers dagliga fysiska aktivitet bör medvetenheten om läroplanens uppdrag om daglig fysisk aktivitet öka. Det krävs även en förändrad syn på fysisk aktivitet för att skolor ska ges större möjligheter att arbeta med detta. Därtill behöver involverade aktörer ge mer stöd till skolorna för att uppdraget ska prioriteras i verksamheten. / Background: The increasing prevalence of sedentary behavior among children is alarming since unhealthy living habits and lifestyle during childhood is a risk factor for ill health in adulthood. Schools play an important role when promoting children’s health and daily physical activity. According to the curriculum, teachers and principals are expected to promote daily physical activity to all students during the school day. Purpose: To examine teachers' and principals' experiences in promoting daily physical activity to students based on the support given to the school and the resources available. Method: Data was collected by ten semi-structured interviews conducted in five schools within three municipalities. Data was analyzed by using qualitative content analysis with a focus on the manifest content. Results: Respondents experienced that efforts varied depending on how physical activity was prioritized by the school. Support from the principal, the municipality and the parents was considered important in order to increase these efforts. Factors that influenced the delivery included the pressure to meet the curricular requirements for other subjects, the views on physical activity, the school yards’ characteristics as well as the access to stimulating environments. The decreased interest in physical activity and the increased interest in electronic entertainment was also seen as a challenge. Conclusion: The awareness of the existing curriculum on daily physical activity should increase in order to put more effort on promoting daily physical activity to students. For this to be possible, the view on physical activity has to change. Increased support from stakeholders is also needed in order to prioritize daily physical activity in schools.

I den svenska läroplanen och i fritidshemmets allmänna råd står det att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet. Forskningen visar dock att barn idag inte uppnår den rekommenderade fysiska rörelsen utan är mer och mer stillasittande. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studien att undersöka hur fritidspersonalen arbetar med fysisk aktivitet i sin verksamhet utifrån de tre forskningsfrågorna: Hur definierar fritidspersonal fysisk aktivitet på fritidshemmet?, hur arbetar fritidspersonal med daglig fysisk aktivitet? och vilka svårigheter ser fritidspersonal med att arbeta med fysisk aktivitet? Metoden som användes i studien var kvalitativ, där det användes intervjuer för att svara på forskningsfrågorna och för att få fram ett upplevelsebaserat inifrånperspektiv hos fritidspersonalen. Resultatet av genomförd studie visade att fritidspersonalen använder sig av olika motivationsstrategier för att motivera eleverna till fysisk aktivitet. De svårigheter som framkom handlade om inkludering av de elever som är inaktiva samt brist på planeringstid och dokumentation. Olika syn på tävlingar var även det en svårighet hos fritidspersonalen. För att mäta den dagliga fysiska aktiviteten krävs det att fritidspersonalen dokumenterar ner styrda aktiviteter vilket saknas i den här undersökningen. Däremot visade det sig att de elevgrupper som undersöktes ofta var aktiva på eget initiativ, ett resultat som kan problematiseras.