Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning. Undersökningen visar att samtliga lärare inom både de kommunala och de fristående skolorna överlag är negativa till dagens konkurrenssituation, men trots detta finns det några faktorer som lyfts upp som positiva. Samtliga lärare var eniga om att konkurrensen påverkar dem i deras arbete. Några stora skillnader gällande åsikter mellan fristående och kommunal verksamhet har vi inte funnit.

Bakgrund: Som blivande högstadie- och gymnasielärare ställde vi oss frågan hur man som skolpersonal bör och skall agera gällande hedersrelaterat förtryck då detta är något som vi kan komma att stöta på vid framtida arbetsplatser. Syfte: Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen om hur skolor arbetar med och förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Metod: Vi valde att använda oss av den kvalitativa intervjumetoden. Valet av metod har gjorts utifrån våra frågeställningar som söker svar på hur skolor arbetar med respektive förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Vi valde att göra en semi-strukturerad intervju vilket innebär att vi utgått från fasta frågeställningar som grund för ett samtal kring ämnet. Resultat: I studien framkom det att erfarenheten kring hedersrelaterat förtryck skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor arbetar ständigt med problematiken medan andra skolor inte har några erfarenheter kring hedersrelaterat förtryck. Flera av skolorna som deltog i undersökningen hade inga egna utarbetade handlingsplaner för hur skolan skulle agera i ärenden gällande hedersproblematiken, samtidigt som det fanns skolor med väl inarbetat material. Skolornas förebyggande och akuta arbete mot hedersrelaterat förtryck skiljer sig sinsemellan genom hur stor problematiken är på skolan och vad personalen har för tidigare erfarenheter

Diss. Linköping : Univ., 2003.

<p>Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna. Resultat: Pedagogerna på skolorna resonerade om barn i behov av särskilt stöd på olika sätt, de kommunala skolorna diskuterade kring samarbetet med specialpedagog medan friskolornas resonemang gällde samarbetet med föräldrar. Undersökningen visade att barn i behov av särskilt stöd ses som de barn som har åtgärdsprogram. I pedagogernas resonemang fanns också gemensamma nämnare såsom stabilitet och trygghet. Pedagogerna på skolorna sa sig arbeta mot samma mål utifrån läroplanerna (Lpf 94 & Lpo 94), men lade tyngdpunkten i resonemangen på olika arbetssätt.</p>

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna. Resultat: Pedagogerna på skolorna resonerade om barn i behov av särskilt stöd på olika sätt, de kommunala skolorna diskuterade kring samarbetet med specialpedagog medan friskolornas resonemang gällde samarbetet med föräldrar. Undersökningen visade att barn i behov av särskilt stöd ses som de barn som har åtgärdsprogram. I pedagogernas resonemang fanns också gemensamma nämnare såsom stabilitet och trygghet. Pedagogerna på skolorna sa sig arbeta mot samma mål utifrån läroplanerna (Lpf 94 & Lpo 94), men lade tyngdpunkten i resonemangen på olika arbetssätt.

No description available.

Om elever har möjlighet att välja skola genom en så kallad skolpeng, så borde konkurrensen öka. Fler elever som väljer friskolor borde ge sänkta kostnader och bättre resultat. Dåliga skolor slås ut och bra skolor får stanna kvar. Så lyder den enkla grundteorin bakom det fria skolvalet. Men det finns fler variabler att ta hänsyn till. Det är inte så enkelt som det ser ut, i alla fall inte i Sverige. Uppsatsen tittar på tidigare studier och teorier när det gäller konkurrens på skolområdet. Diskussionen gäller inte bara kommunala skolor mot friskolor utan också vinstdrivande mot icke vinstdrivande skolor. När man diskuterar skolkostnader, så kommer man också nästan alltid in på frågan om kvalitet. När det gäller kvalitet som mäts i resultat, så är problemet att olika undersökningar ger olika svar. Det finns olika uppfattningar om hur fler friskoleelever påverkar kostnader för kommunala grundskolor. Jag har gjort en totalundersökning av alla Sveriges kommuner under tre år: 2005, 2009 och 2014. Min slutsats är att när man ökar andelen friskolelever, så får de kommunala grundskolorna i genomsnitt ökade kostnader för år 2005 och 2009. År 2014 tyder också på ökade kostnader, men friskolevariabeln är inte lika tydligt signifikant som de andra åren.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur lärare formar sin undervisning för elever inom autismspektrumtillstånd, både i termer av lärande av kunskap samt den del som handlar om den sociala och kommunikativa förmågan som är en viktig förutsättning för en fungerande kunskapsinlärning. Vi vill ta reda på vilken kunskap pedagoger visar samt vilka verktyg de använder i sin undervisning och har därför intervjuat pedagoger som arbetar med elever inom autismspektrumtillstånd. Vi har gjort en studie utifrån en kvalitativ ansats där vi undersöker kunskapen om den visuella och tydliggörande pedagogiken i tre olika skolformer; särskilda skolor med inriktning mot elever inom autismspektrumtillstånd, särskilda undervisningsgrupper och skolor där elever inom autismspektrumtillstånd är inkluderade i vanliga klasser. Vi har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där ett kommunikativt socialt deltagande ses som en förutsättning för lärande. Resultaten visar att den största kunskapen om elever inom autismspektrumtillstånd och olika visuella pedagogiska verktyg finns hos de särskilda skolorna. På dessa skolor görs de flesta pedagogiska och miljömässiga anpassningarna. Anpassningar av detta slag görs i några av de särskilda undervisningsgrupperna men i mindre omfattning medan det i den vanliga skolan oftare är eleven som måste anpassa sig efter rådande skolkultur och undervisning. Slutsatser som framkommit är att kunskap om vad autismspektrumtillstånd innebär och vilka olika visuella och pedagogiska verktyg som hjälper dessa elever i sin kunskapsinhämtning är av största vikt

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead. The problematic area is the lack of rules within the school library field and the fact that the independent schools do not show any interest of cooperating with the public library. The conclusion is probably to make an agreement between the schools and the public library and to make the administrators literate about the positive effects which come out of a well provided school library.

<p>Studier visar att de flesta barn gillar att gå till skolan men det förekommer problem med arbetsron på lektionerna, kränkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka om 11- 12 åringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda på om det finns några könsskillnader. Studien genomfördes med enkäter för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra på ett bra sätt och har oftast någon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet från klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn på ett positivt sätt. De som anser att man ska vara snäll är också snällare mot andra.</p>