Bakgrund: Som blivande högstadie- och gymnasielärare ställde vi oss frågan hur man som skolpersonal bör och skall agera gällande hedersrelaterat förtryck då detta är något som vi kan komma att stöta på vid framtida arbetsplatser. Syfte: Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen om hur skolor arbetar med och förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Metod: Vi valde att använda oss av den kvalitativa intervjumetoden. Valet av metod har gjorts utifrån våra frågeställningar som söker svar på hur skolor arbetar med respektive förebyggande mot hedersrelaterat förtryck. Vi valde att göra en semi-strukturerad intervju vilket innebär att vi utgått från fasta frågeställningar som grund för ett samtal kring ämnet. Resultat: I studien framkom det att erfarenheten kring hedersrelaterat förtryck skiljer sig från skola till skola. Vissa skolor arbetar ständigt med problematiken medan andra skolor inte har några erfarenheter kring hedersrelaterat förtryck. Flera av skolorna som deltog i undersökningen hade inga egna utarbetade handlingsplaner för hur skolan skulle agera i ärenden gällande hedersproblematiken, samtidigt som det fanns skolor med väl inarbetat material. Skolornas förebyggande och akuta arbete mot hedersrelaterat förtryck skiljer sig sinsemellan genom hur stor problematiken är på skolan och vad personalen har för tidigare erfarenheter

<p>Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn. De kopplar inte förtrycket till en speciell kultur, socioekonomisk status eller religion. Många hänvisar till strukturella orsaker som segregation och utanförskap. Analysen visar att det upplevs som svårt att bemöta de utsatta barnen, och speciellt deras föräldrar. Skolpersonelen upplever många gånger att de står utan redskap i frågan. Kuratorerna beskriver sin metod som medvetandegörande och stödjande. De efterlyser mer kunskaper, vissa ändringar i kursplaner och ökat samarbete med kuratorer och övriga aktörer. Resultatet från undersökningen kan användas som en fingervisning på hur skolpersonal på skolor i liknande kontexter jobbar idag och vad de tycker behövs mer av inför framtiden. Den kan också ge en bild av de ramar som skolpersonalen har att arbeta utifrån.</p>

Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn. De kopplar inte förtrycket till en speciell kultur, socioekonomisk status eller religion. Många hänvisar till strukturella orsaker som segregation och utanförskap. Analysen visar att det upplevs som svårt att bemöta de utsatta barnen, och speciellt deras föräldrar. Skolpersonelen upplever många gånger att de står utan redskap i frågan. Kuratorerna beskriver sin metod som medvetandegörande och stödjande. De efterlyser mer kunskaper, vissa ändringar i kursplaner och ökat samarbete med kuratorer och övriga aktörer. Resultatet från undersökningen kan användas som en fingervisning på hur skolpersonal på skolor i liknande kontexter jobbar idag och vad de tycker behövs mer av inför framtiden. Den kan också ge en bild av de ramar som skolpersonalen har att arbeta utifrån.

Den här studiens syfte var att undersöka studie- och yrkesvägledares erfarenheter av hur hederskultur påverkar elevers studie- och yrkesval, med fokus på flickor. I studien genomförde jag semistrukturerade intervjuer. Mina teoretiska utgångspunkter har varit Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes (1997), maktperspektiv samt könsmaktsperspektiv. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledare har väldigt olika erfarenheter, även om alla intervjupersoner arbetar i socioekonomiskt utsatta områden. Några av dem ansåg att en del föräldrar har hedersrelaterade krav på sina döttrars studie- och yrkesval, medan andra anser att de inte har det. De slutsatser jag har dragit är att studievägledare saknar kunskap om ämnet samt att det inte finns någon fortbildning om det för vägledare, vilket gör det svårt att arbeta med det. Vägledarna uttryckte att barn påverkas av familjens normer och föreställningar, samt beskrev att det finns en risk att vissa väljer en specifik utbildningsväg mer utifrån familjens förväntan än utifrån sina egna intressen.

This study aims to investigate how the media constructs the presentation of honour-related violence and oppression. The purpose is to through relevantly chosen theories and the using of a qualitative method, research and comprehend an understanding of the central phenomenon of this study. Media is known to possess a specific power that could control how the community views the world and understands different phenomena such as culture, religion and different ethnic groups. Depending on the usage of this power in contexts of writing news articles about honour-related violence and oppression, individuals will create ideas regarding this subject which could result in a wry and oblique perception of reality.

Denna studie fokuserar på ämnet kring kvinnors erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck, då forskning inom detta område är begränsat i Sverige. Syftet med denna studie var att presentera hur kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige beskrivit deras erfarenheter. Studien ville bland annat lyfta kvinnors känslor, vilken typ av våld de utsatts församt andra aspekter som hör till kvinnornas upplevelser inom hederskulturen de lever under. Studien var en kvalitativ systematisk litteraturöversikt med en tematisk analys av resultatet i artiklarna. Analysmetoden som användes var metaanalys, för att extrahera data från de valda artiklarna. Resultatet visade att kvinnor som upplever hedersrelaterat våld och förtryck levde under omfattande begränsningar från sina föräldrar, men även av andra familjemedlemmar samt släktingar. Olika typer av våld var förekommande, även rykten och skvaller spelar en stor roll i kvinnornas liv. Det är dessutom kvinnorna som bär ansvaret för att leva upp till hedersnormerna.

Bakgrund: Socialstyrelsen (2011) har skrivit i en rapport att brist på kunskap vid bemötandet av patienter som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck riskerar att leda till att personal antingen ingriper för lite eller ingriper för kraftfullt, utan att se personen och den specifika situationen. Våldet och förtrycket har ett kollektivt uttryck som kan komma från den egna familjen eller ett större socialt sammanhang. Det är främst kvinnor, i olika åldrar, som utsätts på grund av att de bryter mot normer kring kön, genus och sexualitet. Peplaus omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor och barnmorskor i Uppsala och Stockholm upplever mötet med unga kvinnor som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts och 5 informanter valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjubilagan innehöll 6 frågor som bad informanten berätta om ett möte med en ung tjej som blivit utsatt för eller riskerat att bli utsatt för hedersrelaterat våld och/eller förtryck, den egna upplevelsen, eventuella svårigheter, om ungdomen upplevde mötet som positivt samt om eventuell samverkan med Socialtjänsten. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För unga kvinnor som lever med hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld kan stöd, information och tillgänglighet hos hälso- och sjukvården vara en viktig tillgång. I mötet med ungdomar som blev utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld kunde informaterna uppleva etiska dilemman och osäkra handlingsplaner. Samverkan med andra instanser som socialtjänsten samt andra vårdinrättningar var viktigt i informanternas arbete. Slutsats: Denna studie visar att hälso- och sjukvården är en viktig tillgång för unga tjejer som lever med antingen hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld. Det kräver att sjuksköterskan har kunskap om hedersnormer och hur kultur kan påverka vår syn på dessa ämnen. Mer forskning om utsatta ungdomars situation samt vårdpersonalens upplevelser kan tyckas behövas för att vara säker på att denna grupp i vårt samhälle får det stöd de behöver. / Background: The National Board of Health and Welfare in Sweden (2011) report that a lack of knowledge in the treatment of patients who have been victims of or are in danger of becoming victims of honour based crimes may lead to that health care staff are unable to see individual patients and their unique situation, leading to their interventions becoming either too severe or not severe enough. The violence and oppression of honour based crimes expresses itself collectively, coming from the own family or a larger social network. It is primarily women, of different ages, who become victims because of violatin norms of sex, gender and sexuality. Aim: The aim of this study is to investigate school nurses' and midwives' experiences of meeting young female patients who have been subjected to or are in danger of being subjected to honour based violence and oppression. Method: A descriptive design with a qualitative approach has been used and 5 respondents were chosen through a convenience sample. Semistructured interviews were conducted. The 6 pre-determined questions asked the respondent to talk about a meeting of a young girl who had been subjected to or was in the danger of being subjected to honour based violence and/or opression, their own experience of the meeting, if there were any difficulties, if the youth experienced the meeting as positive and if any co-operation with the social services took place. The data collection was analysed by content analysis. Results: Support, information and availability from the health care system can be an important asset for young women living with honour based limitations, honour based oppression and honour based violence. The respondents in this study could experience ethical dilemmas and unsure action plans in the treatment of these youths. Co-operation with other instances and health care settings was important in the respondetns' work. Conclusion: This study shows that health care staff is an important asset for young girls living with either honour based limitations, hnour based oppression and/or violence. It requires the nurse to posess knowledge of honour based norms and how culture can affect our view on these subjects. More research on the youth's sitation in Sweden and health care staff's experiences can be considered as needed to make sure that this group in Swedish society gets the support it needs.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>With the murder of Fadime in 2002 honor killings and honour related oppression became a subject of wide public debate. The question was raised whether the Swedish social services had the knowledge and the resources necessary to face the issue with honor related oppression.</p><p>This study is about the views on honor related oppression among oppressed women and professional social workers and aims to explore the relationship between social worker and client in an honor related context. Does the risk of culture clashes pose a problem in dealing with the Swedish authorities and do Swedish social workers have the necessary tools to help the, often young, oppressed women that seek their aid? This is a qualitative study based on five individual interviews: Two former victims of honour related oppression, two professional social workers and one relative of a young girl who was the victim of an honor killing.</p><p>Observations:</p><ul><li>The social workers found that they had adequate resources at hand but that awareness among employees in the social services needed to be improved.</li><li>The clients felt that the help they’ve received from the social services was helpful but that more information to the public about available resources was necessary along with a better understanding of the differences between their own culture and that of the Swedish society. </li><li>The clients expressed that the realization that they were being oppressed didn’t come overnight. Living under strict moral guidelines meant that you simply had to adapt in order to stay in the family. Strong family ties also made the separation harder even if it came out of necessity.</li></ul><p><em> </em></p><p> </p><p><em> </em></p>

<p>Islamic masculinity which quite often associates with oppression of women has remained an underexaminated category despite its constant presence in the debate on honour related oppression. Honour has primarily been studied from a feminine point of view and theories of masculinity have taken insignificant interest in the issue of honour. The aim of this study is to understand what attitudes boys/young men from the Muslim world have toward native Swedish men and what these attitudes do imply for their own conceptions of masculinity and honour. The ambition of this study is also to make explicit the similarities, differences and connections between honour and masculinity.</p><p>The empirical basis of this study consists of twelve interviews with boys/young men from the Muslim world about their notions of honour and masculinity. The theoretical platform arises from theories of masculinities and honour.</p><p>Some prominent “patterns” that I have found:</p><p>- That religious norms and rules appear to be significant in how the masculine manners of conduct should be adjusted.</p><p>- That honour and women as carriers of men’s honour, play a crucial role for the constitution of proper masculinity.</p><p>- That the Swedish context and its policy of equality seem to threaten the obviousness of the islamic masculinity</p>

Islamic masculinity which quite often associates with oppression of women has remained an underexaminated category despite its constant presence in the debate on honour related oppression. Honour has primarily been studied from a feminine point of view and theories of masculinity have taken insignificant interest in the issue of honour. The aim of this study is to understand what attitudes boys/young men from the Muslim world have toward native Swedish men and what these attitudes do imply for their own conceptions of masculinity and honour. The ambition of this study is also to make explicit the similarities, differences and connections between honour and masculinity. The empirical basis of this study consists of twelve interviews with boys/young men from the Muslim world about their notions of honour and masculinity. The theoretical platform arises from theories of masculinities and honour. Some prominent “patterns” that I have found: - That religious norms and rules appear to be significant in how the masculine manners of conduct should be adjusted. - That honour and women as carriers of men’s honour, play a crucial role for the constitution of proper masculinity. - That the Swedish context and its policy of equality seem to threaten the obviousness of the islamic masculinity