This research demonstrate how crimes of honour functions and consequently could lay the path in which females do need help and support in order to escape from (or manage) their environment of oppression. Thus, females all over the world are violated in the name of honour and every year around 5,000 women and girls are murdered in the name of honour by her relatives. The exact number how many that is affected by crimes of honour could only be guessed, due to, we only see the registered crimes. Nevertheless, this phenomenon is still evident within multicultural societies as in Sweden. Hence, those females that do not want to live in oppression or expose themselves to violence and crimes such as murder, instead escape and as a result necessitate protection and societal aid. The legal and practical support targeting these victims must therefore be known. The aim with this research is to highlight this support in an empirical research. In addition, various theoretical and legal perspectives explain a broader understanding of the phenomenon of crimes of honour; in which relevant regulations of the Swedish jurisdiction and the Human Rights are dispositional. The empirical research takes departure from semi-structured interviews with eight local agents in the city of Malmö (Sweden), and also, an interview with a woman affected by crimes of honour was conducted in order to highlight strengths and weaknesses of the local support. The result demonstrates that both the legal and practical support has its affirmative elements; however this support is also limited. For instance, victims of honour crimes lack information how to access this support. Moreover, the Swedish Penal Code do not have any uttered criminal classification about this sorts of violence, leading to the lack of registration unless not considered being a crime according to the Swedish Penal Code. Since crimes of honour affects many people’s lives and exists in many different shapes, conducts and societies it is required that the right kind of support is carried out; whereas the importance of local agents taking responsibility must be acknowledged.

Bakgrund: Socialstyrelsen (2011) har skrivit i en rapport att brist på kunskap vid bemötandet av patienter som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck riskerar att leda till att personal antingen ingriper för lite eller ingriper för kraftfullt, utan att se personen och den specifika situationen. Våldet och förtrycket har ett kollektivt uttryck som kan komma från den egna familjen eller ett större socialt sammanhang. Det är främst kvinnor, i olika åldrar, som utsätts på grund av att de bryter mot normer kring kön, genus och sexualitet. Peplaus omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur skolsköterskor och barnmorskor i Uppsala och Stockholm upplever mötet med unga kvinnor som utsätts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts och 5 informanter valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjubilagan innehöll 6 frågor som bad informanten berätta om ett möte med en ung tjej som blivit utsatt för eller riskerat att bli utsatt för hedersrelaterat våld och/eller förtryck, den egna upplevelsen, eventuella svårigheter, om ungdomen upplevde mötet som positivt samt om eventuell samverkan med Socialtjänsten. Datainsamlingen analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För unga kvinnor som lever med hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld kan stöd, information och tillgänglighet hos hälso- och sjukvården vara en viktig tillgång. I mötet med ungdomar som blev utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld kunde informaterna uppleva etiska dilemman och osäkra handlingsplaner. Samverkan med andra instanser som socialtjänsten samt andra vårdinrättningar var viktigt i informanternas arbete. Slutsats: Denna studie visar att hälso- och sjukvården är en viktig tillgång för unga tjejer som lever med antingen hedersrelaterade begränsningar, hedersrelaterat förtryck och/eller våld. Det kräver att sjuksköterskan har kunskap om hedersnormer och hur kultur kan påverka vår syn på dessa ämnen. Mer forskning om utsatta ungdomars situation samt vårdpersonalens upplevelser kan tyckas behövas för att vara säker på att denna grupp i vårt samhälle får det stöd de behöver. / Background: The National Board of Health and Welfare in Sweden (2011) report that a lack of knowledge in the treatment of patients who have been victims of or are in danger of becoming victims of honour based crimes may lead to that health care staff are unable to see individual patients and their unique situation, leading to their interventions becoming either too severe or not severe enough. The violence and oppression of honour based crimes expresses itself collectively, coming from the own family or a larger social network. It is primarily women, of different ages, who become victims because of violatin norms of sex, gender and sexuality. Aim: The aim of this study is to investigate school nurses' and midwives' experiences of meeting young female patients who have been subjected to or are in danger of being subjected to honour based violence and oppression. Method: A descriptive design with a qualitative approach has been used and 5 respondents were chosen through a convenience sample. Semistructured interviews were conducted. The 6 pre-determined questions asked the respondent to talk about a meeting of a young girl who had been subjected to or was in the danger of being subjected to honour based violence and/or opression, their own experience of the meeting, if there were any difficulties, if the youth experienced the meeting as positive and if any co-operation with the social services took place. The data collection was analysed by content analysis. Results: Support, information and availability from the health care system can be an important asset for young women living with honour based limitations, honour based oppression and honour based violence. The respondents in this study could experience ethical dilemmas and unsure action plans in the treatment of these youths. Co-operation with other instances and health care settings was important in the respondetns' work. Conclusion: This study shows that health care staff is an important asset for young girls living with either honour based limitations, hnour based oppression and/or violence. It requires the nurse to posess knowledge of honour based norms and how culture can affect our view on these subjects. More research on the youth's sitation in Sweden and health care staff's experiences can be considered as needed to make sure that this group in Swedish society gets the support it needs.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur socialarbetare inom social- tjänsten och på skyddat boende arbetar med ärenden som innefattar hedersrelaterat våld och förtryck. Följande frågeställningar preciseras; Vilka dilemman beskriver socialarbetare inom socialtjänsten och på skyddat boende finns i arbetet för att stödja hedersutsatta kvinnor? Hur kan arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck förstås i relation till en kritisk praktik? Stu- dien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med totalt sex stycken socialarbetare verksamma inom socialtjänst och på skyddat boende med kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studiens resultat visar att hedersvåld och förtryck är ett komplext arbetsom- råde, där det kan ses som en utmaning för socialtjänsten och skyddade boenden att bedöma vart en kvinna kan bosätta sig för att vara säker. Arbetet riskerar dock att skapa stereotypa föreställningar som kan leda till att minoritetsgrupper stigmatiseras. Samtliga respondenter lyfte att beslutet att lämna sin familj som hedersutsatt kvinna är ett svårt beslut som i många fall leder till att kvinnan går tillbaka till sitt gamla liv. När en våldsutsatt kvinna har lämnat sin familj kan det leda till en känsla av isolering och ensamhet. Samtliga respondenter betonade att en stor del av arbetet består i att stärka kvinnans egna resurser och att arbeta för ett själv- ständigt liv. Mot bakgrund av den tidigare forskningen som betonar vikten av samverkan mel- lan aktörer fanns även en enighet hos samtliga respondenter att en samverkan mellan olika aktörer är nödvändig för att i det akuta skedet kunna ge skydd åt kvinnan, men även på längre sikt kunna upprätthålla kvinnans skydd. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding how social workers at social ser- vices and sheltered housing work with cases involving honor-related violence and oppression (crimes of honour). The following questions are clarified; What dilemmas do social workers describe at social services and in sheltered housing in the work to support women? How can the work on honor-related violence and oppression be understood in relation to a critical practice? The study is based on qualitative interviews with a total of six social workers active in social services and at sheltered housing with women exposed to honour-related violence and oppression. The study's results showed that honour-related violence and oppression are a com- plex area of work, where it can be seen as a challenge for the social services and sheltered ho- mes to assess where a woman can settle in order to be safe. However, the work risks creating stereotypical ideas that can lead to minority groups being stigmatized. All respondents emphasized that the decision to leave the family for a woman exposed to honour violence is a difficult decision, which can lead a woman to return to her old life. When a woman has left her family, it can lead to a feeling of isolation and loneliness. All respondents emphasized that a big part of the work consists of strengthening the woman's own resources and working towards an independent life. Against the background of the previous research that emphasizes the im- portance of collaboration between authorities, there was also an agreement among all respon- dents that a collaboration between different performers is necessary in order to be able to pro- vide protection for the woman in the acute phase, but also in the longer term be able to maintain the woman's protection.