• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 17
  • Tagged with
  • 17
  • 17
  • 9
  • 8
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Pedagogers resonemang om barn i behov av särskilt stöd : en fallstudie av friskola och kommunal skola

Fredén, Martina, Rinu, Johanna, Svensson, Frida January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna. Resultat: Pedagogerna på skolorna resonerade om barn i behov av särskilt stöd på olika sätt, de kommunala skolorna diskuterade kring samarbetet med specialpedagog medan friskolornas resonemang gällde samarbetet med föräldrar. Undersökningen visade att barn i behov av särskilt stöd ses som de barn som har åtgärdsprogram. I pedagogernas resonemang fanns också gemensamma nämnare såsom stabilitet och trygghet. Pedagogerna på skolorna sa sig arbeta mot samma mål utifrån läroplanerna (Lpf 94 & Lpo 94), men lade tyngdpunkten i resonemangen på olika arbetssätt.</p>
2

Dans i grundskolans tidigaste år :  Dans i skolan på kommunala skolor respektive friskolor

Handell Svensson, Madelen January 2010 (has links)
<p>Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och Specialpedagogik</p><p>Abstract</p><p><p>Individualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.</p><p>Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word <em>dance</em> is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2]. Dance is something that differs depending on personal experience and which part of the world the dance is performed in. Dance influences the entire body and all senses. Children have a need of movement[3].</p><p>The purpose of the essay is to describe the situation in municipal schools and independent schools concerning dance. 14 headmasters and 14 primary school teachers have participated in a survey aimed to investigate dance at school.</p><p>The result shows that the role of dance at a school varies depending on school and municipality. The biggest responsibility for organizing dance at school is on physical education teachers. Some schools have no dance at all, while other schools have dance regularly scheduled as a endowed as own matter. Independent schools have more regular dance each week. Dance is often included in physical education, or one optional subject. Compared to municipal schools, private schools often have employed dance teachers and dance is a part of the curriculum. In independent schools, dance is more subject-integrated than in municipal schools. In independent schools the possibilities to try different types of dance are in many cases wider compared to municipal schools, where the focus is mostly on pair dance and traditional dance.  </p><p>Keywords: Dance, aesthetic learning, municipal schools, independent schools</p><p>[1] Lija, 2005, sid 7</p><p>[2] Bjertoft, 2004, sid 6</p><p>[3] Lilja, 2005, sid 14, 28-29</p></p> / nej
3

Dans i grundskolans tidigaste år :  Dans i skolan på kommunala skolor respektive friskolor

Handell Svensson, Madelen January 2010 (has links)
Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och Specialpedagogik Abstract Individualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge. Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2]. Dance is something that differs depending on personal experience and which part of the world the dance is performed in. Dance influences the entire body and all senses. Children have a need of movement[3]. The purpose of the essay is to describe the situation in municipal schools and independent schools concerning dance. 14 headmasters and 14 primary school teachers have participated in a survey aimed to investigate dance at school. The result shows that the role of dance at a school varies depending on school and municipality. The biggest responsibility for organizing dance at school is on physical education teachers. Some schools have no dance at all, while other schools have dance regularly scheduled as a endowed as own matter. Independent schools have more regular dance each week. Dance is often included in physical education, or one optional subject. Compared to municipal schools, private schools often have employed dance teachers and dance is a part of the curriculum. In independent schools, dance is more subject-integrated than in municipal schools. In independent schools the possibilities to try different types of dance are in many cases wider compared to municipal schools, where the focus is mostly on pair dance and traditional dance.   Keywords: Dance, aesthetic learning, municipal schools, independent schools [1] Lija, 2005, sid 7 [2] Bjertoft, 2004, sid 6 [3] Lilja, 2005, sid 14, 28-29 / nej
4

Pedagogers resonemang om barn i behov av särskilt stöd : en fallstudie av friskola och kommunal skola

Fredén, Martina, Rinu, Johanna, Svensson, Frida January 2006 (has links)
Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna. Resultat: Pedagogerna på skolorna resonerade om barn i behov av särskilt stöd på olika sätt, de kommunala skolorna diskuterade kring samarbetet med specialpedagog medan friskolornas resonemang gällde samarbetet med föräldrar. Undersökningen visade att barn i behov av särskilt stöd ses som de barn som har åtgärdsprogram. I pedagogernas resonemang fanns också gemensamma nämnare såsom stabilitet och trygghet. Pedagogerna på skolorna sa sig arbeta mot samma mål utifrån läroplanerna (Lpf 94 & Lpo 94), men lade tyngdpunkten i resonemangen på olika arbetssätt.
5

Konkurrens inom skolväsendet. : En studie om lärares åsikter om konkurrens mellan skolor och konkurrensens påverkan på deras arbete.

Lindahl, Fredrik, Holm, Beatrise January 2012 (has links)
Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning. Undersökningen visar att samtliga lärare inom både de kommunala och de fristående skolorna överlag är negativa till dagens konkurrenssituation, men trots detta finns det några faktorer som lyfts upp som positiva. Samtliga lärare var eniga om att konkurrensen påverkar dem i deras arbete. Några stora skillnader gällande åsikter mellan fristående och kommunal verksamhet har vi inte funnit.
6

Sexualundervisning i skolan : En jämförande studie mellan kommunala skolor och kristna friskolor

Clasénius, Jenny January 2010 (has links)
Sexualundervisningen är en viktig del i skolan, där eleverna får kunskap för livet. Det är därförviktigt att undersöka om alla elever får en likvärdig utbildning, oavsett vilken typ av skola de går i.Syftet med min studie var att belysa hur sexualundervisningen bedrivs i kristna friskolor ochkommunala skolor. I studien deltog två kristna friskolor och två kommunala skolor. För att samlain data användes den kvantitativa metoden enkät och den kvalitativa metoden intervju. Enkätendelades ut till totalt 133 elever och totalt intervjuades sex lärare.Resultatet visade att det är NO-lärarna som har huvudansvaret för sexualundervisningen ibåde de kommunala skolorna och de kristna friskolorna. De kommunala skolorna arbetartvärvetenskapligt oftare än de kristna friskolorna. I de kommunala skolorna pratar de ompornografi, vilket de inte gör i de kristna friskolorna. De kristna friskolorna pratar de, enligteleverna, något mer om hbt-frågor och abort än i de kommunala skolorna. Elevernas upplevelserav sexualundervisningen skiljer sig i frågor om bland annat alla människors lika värde. Eleverna ide kommunala skolorna anser i högre utsträckning att läraren har påtalat alla människors likavärde, än eleverna i de kristna friskolorna. Alla elever borde få möjlighet att diskutera pornografi,då pornografi kan påverka elevernas beteende. Om undervisningen är tvärvetenskaplig, fåreleverna en tydligare helhetsbild. För att utveckla undervisningen är det viktigt att lärarna fårmöjlighet att samtala med andra lärare.
7

Bland guldpärlor och klossar –  Lärares refleklektioner kring det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen. : En jämförelse mellan lärares reflektioner från kommunala skolor och friskolor med Montessoripedagogik. / Among golden beads and blocks –  Teachers’ thoughts about using manipulatives to teach in the education in mathematics. : A comparison between teachers’ thoughts from municipal schools and schools with Montessori Pedagogy.

Norrman, Sanna, Lukacs, Kinga January 2015 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka lärare i årskurs 4-6 reflektioner kring det laborativa arbetssättet. Studien innefattar en jämförelse mellan lärare som arbetar på kommunala skolor och lärare som arbetar på friskolor med Montessoripedagogik. Frågeställningarna som studien utgår ifrån behandlar vid vilka matematiska områden läraren väljer respektive väljer bort att använda laborativt material samt vilka möjligheter, fördelar, utmaningar och hinder lärare urskiljer med laborativt arbetssätt. En kvalitativ metod med intervjuer valdes för att undersöka lärares reflektioner. Resultatet visar att det finns somliga skillnader mellan hur lärare från kommunala skolor respektive friskolor med Montessoripedagogik förhåller sig till laborativt arbetssätt. Skillnader som bland annat uppkommer i resultatet är att lärare som arbetar med Montessoripedagogik har laborativt arbetssätt som en central del i matematikundervisningen och har materialen nära till hands i klassrummen. De kommunala lärarna arbetar för att det laborativa arbetssättet ska bli en naturlig del av undervisningen, vilket det ännu inte är på grund av brist på material och dess placering.
8

Dyrare skolmat för högre betyg? : En paneldatastudie om skolmatens inverkan på elevers prestationer

Johansson, Linnea, Selander, Joakim January 2022 (has links)
Forskning visar att skolmat fyller en viktig funktion för elevers prestationer. I Sverige har kostnadsfri skolmat serverats under många år och skolmaten anses ha en viktig roll inom skolverksamheten enligt Livsmedelsverket. Kommunerna bestämmer vilken mat som serveras i skolorna och hur mycket den ska kosta, vilket är en budgetpost som varierar mycket mellan kommuner. I denna undersökning vill vi därför undersöka hur kostnader för skolmåltider kommer att påverka elevernas prestationer i skolan. Vi utgår från att det kan kosta mer att tillaga kvalitativ mat som eleverna uppskattar och att eleverna har bättre förutsättningar för att prestera om de äter tillräckligt av skolmaten. Paneldata från samtliga 290 kommuner under tidsperioden 2013-2019 används. Vi skattar sambandet mellan kostnader för skolmåltider och elevers betyg genom en regressionsanalys med fixa effekter. Resultatet vi finner är att det inte finns något samband mellan kostnader för skolmåltider och betyg. Dock är resultatet inte statistiskt signifikant.
9

Kampen om utbildningen : - en studie av föräldrars val av utbildning i ett demokratiperspektiv / The Struggle for Education : - a Study of Parents´ Choice of Education in an Aspect of Democracy

Stenliden, Linnea January 2007 (has links)
<p>Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.</p><p>Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet.</p><p>Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.</p>
10

Kampen om utbildningen : - en studie av föräldrars val av utbildning i ett demokratiperspektiv / The Struggle for Education : - a Study of Parents´ Choice of Education in an Aspect of Democracy

Stenliden, Linnea January 2007 (has links)
Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer. Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet. Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.

Page generated in 0.068 seconds