No description available.

No description available.

Genom en enkätundersökning studerades det vilka vanor elever i årskurs 9 i den kommunala skolan på Gotland har angående att äta lunch i skolmatsalen eller välja att avstå den. 327 användbara enkäter samlades in. 87 % av dessa svarade att de åt skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de åt skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen Sällan. Mindre än hälften av alla tillfrågade niondeklassare åt lunch i skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det är mycket lägre siffra än andra svenska undersökningar från Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jämförts mot. Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider påverkar besöksfrekvensen i skolmatsalen och det överrensstämmer med vad som framkommit i denna undersökning. Denna studie har också visat att det finns en skillnad i vad grupperna Sällan och Ofta anser om skolmaten och den ligger i att gruppen Sällan tycker mycket sämre om maten. Det identifierades också signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen. Sällan-gruppen är mer negativ till miljön i matsalen än Ofta-gruppen.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har.</p> / <p>The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har. / The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar elevernas lunchvanor.   Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare. Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner. De flesta elever har en positiv inställning till skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag. Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna.   Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner eleverna sig piggast.   Miljön i matsalen inverkar också på hur elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka i vilken mån leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. Frågeställningar till näringsberäkningen: Hur ser energi- och näringsinnehållet i skolmat ut i förhållande till SNR? Finns skillnader, och i så fall vilka, i energi- och näringsinnehåll i förhållande till SNR? Frågeställningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten? Finns skillnader, och i så fall vilka, i hur leverantörerna resonerar? Metod De metoder som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en näringsberäkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos två leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. Näringsberäkningen har gjorts utifrån recept som använts under en exempelvecka vardera som vi fått ta del av från leverantörerna. Som verktyg för att genomföra näringsberäkningen har ett kostdataprogram, Dietist XP, använts. Resultat Resultaten har varit att leverantörerna tillsammans får ett värde i näringsberäkningen som ligger nära SNR:s rekommendationer. Sett var för sig kan man se stora skillnader då ena leverantören ligger relativt nära riktlinjerna i samtliga avseenden medan den andra brister på fler punkter näringsmässigt. Vi har även sett skillnader i leverantörernas rutiner, avtal med kommunen, resurser samt personalnens kompetens. De faktorer som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten enligt leverantörerna var bland annat olika tillagningsmetoder som kokning och stekning samt även långvarig varmhållning. Slutsats Den slutsats vi kan dra är att näringsberäkningar som är gjorde på ett korrekt sätt är en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra skolmatens energi- och näringsinnehåll. Utbildning och kompetens är en betydande faktor i arbetet med skolmaten.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att utvärdera effekter av interventionen skolmatslyftet, gällande elevernas hälsovanor, jämfört med en kontrollgrupp med ett "vanligt" skolmatsalskök. För att få en bild över elevernas upplevda psykiska, fysiska och sociala välbefinnande ställdes även frågor rörande det allmänna hälsotillståndet. - Hur ser barnens allmänna välbefinnande ut? - Hur ser barnens aktivitetsvanor ut? - Hur ser barnens kostvanor ut? - Hur ser den upplevda miljön i skolmatsalen ut? - Vilka samband finns mellan olika hälsovanor? Metod Detta är en kvantitativ studie där en enkätundersökning gjorts på fyra 5:e klasser hos två skolor i Haninge Kommun. Ena skolan, interventionsgruppen, är en skola som deltagit i skolmatslyftet som är ett projekt som syftar till att främja elevernas kost- och hälsovanor genom att arbeta kring dessa genom olika insatser i skolan som arena. Den andra, kontrollgruppen, är en liknande kommunal skola men som ej deltagit i skolmatslyftet. Enkäten utformades efter redan befintliga enkäter som gjorts i tidigare forskningsstudier. Enkäten i sin helhet berörde frågor om elevernas allmänna hälsostatus, miljön i skolmatsalen, fysisk aktivitetsvanor och kostvanor. De statistiska metoder som använts har varit Chi2-test Mann-Whitney U test och enkel beskrivande statistik för procentuella fördelningar. Resultat Eleverna på skolmatslyftets skola drack signifikant mindre läsk, åt oftare mörkt bröd och de konsumerade mindre chips, popcorn etc. Signifikanta resultat uppmättes också på elevernas upplevda miljö i skolmatsalen. Eleverna på skolmatslyftets skola upplevde större trygghet genom att de vuxna oftare åt tillsammans med barnen samt att barnen själva upplevde en större trygghet i skolmatsalens miljö. Matkön upplevdes gå snabbare och bordsgrannarna uppförde sig bättre under måltiden. Hos kontrollgruppen uppmättes en signifikant skillnad där eleverna upplevde i större utsträckning att man åt med någon man kände jämfört med eleverna på skolmatslyftets skola. Resultaten påvisade också skillnader i grad av fysisk aktivitet, där eleverna i skolmatslyftet i större utsträckning skattade sig komma upp i 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Med tanke på skolmatslyftets syfte att öka konsumtion av frukt- och grönsaker var även den skillnaden påtaglig även om det inte blev signifikant. Slutsats Studien har genererat intressanta resultat som kommer vara till nytta för framtida projekt både genom skolmatslyftets fortsatta utveckling samt andra liknande projekt. Trots kort tid och en relativt liten grupp har skolmatslyftet visats ge resultat på alla områden som fysisk aktivitet, kostvanor och upplevd miljö i skolmatsalen. Att studien påvisat positiva resultat gör att vi kan se att skolmatslyftet gett effekt och vi kan förbättra elevernas hälsovanor och kunskaper genom att arbeta på det här sättet. Vi kan därför förespråka interventionen på fler skolor och sprida budskapet för att få fler att jobba med detta på alla plan. Det är ett viktigt ämne att lyfta i dagens samhälle med eskalerande barnfetma, enorma sockerkonsumtioner och en mer stillasittande livsstil i olika kombinationer. / Skolmatslyftet

Den globala uppvärmning som sker i takt med mänskliga utsläpp av växthusgaser är en av vår tids största utmaningar. För att klara Parisavtalets mål med att hålla den globala temperaturen under två grader krävs åtgärder från världens befolkning och samtliga sektioner. Livsmedelssektorn står för omkring en tredjedel av de totalakoldioxidutsläppen i världen och av all mat som årligen produceras beräknas entredjedel av maten gå förlorad. Att matsvinn uppstår är ett slöseri på miljömässiga och ekonomiska resurser, men också på de växthusgasutsläpp som sker i onödan. Matsvinn uppstår i livsmedelskedjans alla led, från jordbruket ner till hushållens konsumtion. I Sverige får en stor del av befolkningen sitt dagliga matintag från kommunala verksamheter. Inom kommunala skolverksamheter serveras omkring 1,4 miljoner måltider dagligen, där var sjätte måltid hamnar i soporna. Den mat som slängs i skolan uppkommer främst vid servering och från den mat som inte äts upppå tallriken. Flera studier belyser att bristande egenskaper i måltidsmiljön, såsom ljudnivån eller för få vuxna närvarande i matsalen påverkar uppkomsten avmatsvinn. Syftet med denna studie är att synliggöra vad som påverkar uppkomstenav matsvinn i en skolmatsal ur ett elevperspektiv. Detta görs genom att undersöka om det finns ett samband mellan hur ofta elever äter upp maten och vad de tycker om skolmatsalen, skolmaten och orsaker till att mat slängs. Studiens metod består av en kvantitativ forskningsansats med kvalitativa inslag, genom en enkätundersökning. Enkätundersökningen utfördes på en mellanstadieskola i mellersta Sverige, i form av en pappersenkät. Korrelationer, Pearsons korrelationskoefficient, användes för att beräkna sambandet mellan hur ofta elever äter upp maten och vad de tycker om skolmatsalen, maten och orsaker till att de slänger mat. Resultatet visar att trivsel, lukt, estetiska intryck och närvaron från vuxna är egenskaper i matsalen som har en inverkan på att eleverna slänger mat. Egenskaper av skolmaten som har en inverkan på att eleverna slänger mat har visat sig bero på matens smak, lukt och utseende. Svaren från de öppna frågorna i enkäten tyder på att matens smak är den främsta anledningen till att eleverna på denna skola slänger mat. Inget samband kunde påvisas mellan ljudnivån och att mat i skolan slängs.