<p>I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. </p><p>Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan. </p><p>Resultatet är inte tydligt och tröttheten kan bero på andra orsaker än de som undersökts. I diskussionen ges förslag som skulle kunna förbättra elevernas skolsituation</p>

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del. Eleverna i matrådet tycker att matrådet fungerar men uppsatsens slutsats visar att möjligheterna för eleverna att påverka är kraftigt begränsade.

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan. Resultatet är inte tydligt och tröttheten kan bero på andra orsaker än de som undersökts. I diskussionen ges förslag som skulle kunna förbättra elevernas skolsituation

I Halmstad kommun finns det riktlinjer som säger att det bör finnas någon form av matrådpå samtliga skolor i kommunen. Matrådet fungerar som en plattform där elever ochrepresentanter från olika personalgrupper möts och diskuterar ämnen som berör elevernasmat- och måltidssituation. Syftet med den här studien är därmed att ta reda på hur matråden på tre olika skolor iHalmstad kommun arbetar idag och om arbetet är uppskattat av avnämarna. Riktlinjerna, innefattar politiska beslut, som ska följas men kommunen vet i dagens läge inte hurmatrådens arbete fungerar och därför behövs en utredning kring detta. För att ta reda på hur matrådets arbete fungerar har ett antal nyckelpersoner medanknytning till skolorna intervjuats, sammanlagt 14 personer har deltagit i undersökningen. Intervjuerna kompletterades av två olika enkätundersökningar där både elever ochföräldrars åsikter kring skolans matråd samlats in. Måltidsarbetet visade sig skilja markant mellan skolorna då det inte fanns matråd på allaskolor och personal och lärare hade olika inställning till måltidsarbetet. På den skola därmatrådet fungerade bra kände sig eleverna delaktiga i måltidsarbetet på skolan och personaloch elever var engagerade i måltidsarbetet. Var det tvärt om, att måltidsarbetet intefungerade, kände varken föräldrar eller elever sig delaktiga i arbetet. De politiska riktlinjerna,som anger att matråden bör finnas, var inte kända av alla respondenter och därmed skermåltidsarbetet inte enligt riktlinjerna. Kan inte eleverna påverka måltiden i skolan genom matrådet sker det för eleverna ingensynbar förändring och matrådets arbete fungerar inte som det ska. Det är viktigt att elevernafår möjlighet till att vara med och påverka maten och de får därmed känna sig delaktiga iskolans arbete. Är både personal och elever engagerade i måltidsarbetet finns en tydligmöjlighet att påverka. Finns viljan är ingenting omöjligt, och detta visar en av skolorna tydligti den här studien.

Background School meals have been seen to promote healthy dietary habits and social equality, in children, if parents are involved. The positive effects in the design of a sustainable school food service system come from a two-way communication between Food Service Professionals (FSP), and parents.  Objective The purpose of the study was to compare what aspects of the school meal FSP, and parents find important, and to see if there are differences, or similarities, that could have implications for how service quality is perceived (by the parents). Method Web-based questionnaire completed by 227 FSP, and 153 parents for children 6-16 years old. Individuals’ expectations were explored using a Food Service Quality Index. Groups were compared with Mann‐Whitney U‐test, and Chi2-test with a set significance level of p-value &lt;0.05. Results High expectations were reported on the Servicescape (physical meal setting), and the Service meeting, by both the FSP, and the parents. The school canteen atmosphere, and a welcoming attitude was rated as extremely important, by both the FSP, and the parents. Expectations on school food service quality were high among parents with high education. Comments from the respondents were primary related to normative values about food quality, and culinary aspects.  Conclusion The expectations were related to hospitality and service, in the Servicescape, with an “inviting school canteen”, “to feel welcome”, and “to answer children’s questions” in the school canteen, for the majority of the FSP and the parents. The findings of this study suggest future research in how cooperation with parents could be implemented through parental representations in school food councils, and digital platforms. / Bakgrund Skolmåltider har visat sig främja hälsosamma kostvanor, och social jämlikhet hos barn, om de utformas i samverkan med föräldrar. Positiva effekter kan ses vid en tvåvägskommunikation mellan personal och föräldrar.  Syfte Syftet med studien var att jämföra vilka aspekter av skolmåltiden som föräldrar, och måltidspersonal anser som viktiga, och att se om det finns skillnader, eller likheter som kan påverka hur servicekvaliteten uppfattas (av föräldrarna). Metod Webbaserat frågeformulär ifyllt av 227 måltidspersonal, och 153 föräldrar till barn,6 – 16 år, inom måltidsservice. Deltagarnas förväntningar undersöktes med hjälp av ett Food Service Quality Index (FSQI). Grupper jämfördes med Mann-Whitney U-test, och Chi2-test med en signifikansnivå p &lt;0.05. Resultat Höga förväntningar rapporterades gällande den fysiska måltidsmiljön (the Servicescape), och servicemötet (The Service meeting), både av måltidspersonalen och föräldrarna. Skolmatsalens atmosfär och en välkomnande attityd beskrevs som extremt viktigt, både för måltidspersonalen och föräldrarna. Förväntningarna på skolmåltidskvaliteten var hög bland föräldrar med hög utbildning. Kommentarerna från respondenterna var primärt relaterade till normativa värden om livsmedelskvalitet, och kulinariska aspekter. Slutsats Förväntningarna var relaterade till gästfrihet och service, i servicelandskapet (Servicescape), med "en inbjudande skolmatsal", "att känna sig välkommen" och "att svara på barns frågor" i skolmatsalen, för majoriteten av FSP och föräldrarna. Resultaten av denna studie kan ligga till grund för ytterligare forskning kring hur samarbete med föräldrar kan implementeras genom föräldrarepresentanter i skolmatråd och digitala plattformar.