No description available.

Det är viktigt att elever i skolan äter tillräckligt mycket mat under skoldagen så att de orkar hålla koncentrationen uppe och kan prestera bra i skolan. Syftet var att undersöka om innehållet av energi (kcal), protein, fett och kolhydrater är tillräckligt i maten som elever i årskurs 3, som är på fritidshem före och efter skolan, äter till frukost, lunch och mellanmål under en skoldag. En kartläggning gjordes över vad åtta elever åt under tre måltider under en skoldag och intaget energi- och näringsintag beräknades i relation till Livsmedelsverkets rekommendationer. Resultatet visade att elevernas energi- och näringsintag var bäst under frukosten, även om det var lågt hos de flesta. Under lunchen minskade energi- och näringsintaget och blev ännu sämre vid eftermiddagens mellanmål. Generellt sett var elevernas energi- och näringsintag för lågt under denna skoldag i jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Slutsatsen är att skolan behöver medverka till att barnen dels äter mer mat, dels äter mer varierat under de måltider som serveras i skolan.

Syftet med undersökningen är att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frågor vi ställer är, vad skolan serverar för mat och vem det är som bestämmer vad som ska serveras. Hur kan måltidsverksamheten se ut på två olika skolor i två olika kommuner? Vilka riktlinjer och mål finns beträffande skolmåltider och kost på skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten på de skolor vi undersökt? För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och måltidspersonal och pedagog- och elevenkäter på två skolor i två olika kommuner i Skåne. Vi kom fram till att måltidsverksamheten kan se olika ut på olika skolor. Pedagogerna använder sig av olika metoder för att lära ut om kost i skolan. Båda skolorna använder sig av ett forum för att eleverna ska få säga sitt om skolmåltiderna där både elever, pedagoger, måltidspersonal och rektor deltar. Synen på kost i skolan och direktiv angående kosten skiljer sig på skolorna och de väljer olika sätt att arbeta på.

Syftet med detta arbete har varit att studera skolrestaurangen på en högstadieskola och faktorer som spelar roll där, samt ge en kort inblick i skolrestaurangens historia i Sverige, och hur det ser ut idag med skolmåltidsverksamheten. Jag har gjort djupintervjuer med elever för att få veta hur de ser på sin situation i matsalen och vad de tycker om olika saker, som miljön och stämningen i matsalen, maten som serveras, och vilket inflytande de tycker de har på samma saker. Jag har även intervjuat husmor på skolan där eleverna går, om till exempel praktiska problem som rör maten som serveras, och miljön i och i kring matsalen, samt hur personalen löst dem. Jag har också gjort en mätundersökning av självserveringsbrickan och porslinet i skolrestaurangen för att se om brickan är lagom stor att bära det som ska vara på den. Jag har även läst diverse litteratur som behandlar ämnet, från det att barnbespisningsverksamheten började i mitten av 1940-talet, fram till idag. Resultatet av intervjuerna med eleverna pekar mot att de är mycket medvetna om vad som händer och sker i och i samband med matsalen, men att de inte tycker sig ha någon medbestämmanderätt där över huvud taget. I diskussion tog jag upp några delar av arbetet jag fastnat extra för, bland annat hur eleverna ser på sin situation i matsalen, vad gäller just deras medbestämmanderätt. Jag gav även självserveringsbrickan stor plats i diskussionen, där jag försökte reda ut storleksmässiga frågetecken. Jag ger också förslag till framtida forskningsfrågor i samma ämne.

Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav på att skolmåltider som serveras i grundskolan ska vara näringsriktiga börja tillämpas. I och med den nya lagen är det viktigare än någonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten på skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssäkring av skolmåltider. Målet är att verktyget, som består av enkäter, ska användas som stöd för att leverera bra skolmåltider utifrån näring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmåltider. Sverige och Finland är de enda länderna i världen med en lagstiftning om näringsriktiga och kostnadsfria skolmåltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagsläget finns det inget system för kvalitetssäkring av skolmåltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mäta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie där 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog. Urvalet var slumpmässigt stratifierat och observationer i skolmatsalar och skolkök, samt frågor till köksansvariga, användes som datainsamlingsmetoder. Denna information jämfördes sedan med skolkökens enkätsvar, vilka utgör en del av verktyget SkolmatSverige.Resultat: De frågor som var valideringsbara hade acceptabel validitet förutom frågorna om: mängden kött i helfabrikat produkter, beräknad tid mellan tillagning och servering av lunchen samt sju av matsedelsanalysens sjutton rätter och tillbehör som beräknades från en fyraveckors matsedel.Slutsats: Studien visar en acceptabel överensstämmelse mellan skolornas svar på verktygets frågor kring skolmåltidernas utbud och livsmedelsval och observationsstudien. De tre frågeområden i verktyget med låg validitet kan förbättras genom en omkonstruktion av frågorna för att förtydliga frågan, förklara frågans syfte samt genom att sänka graden av ansträngning som krävs för att besvara frågan. Vidare begränsas verktygets validitet av att det inte mäter hur skolmåltiden som serveras i mottagningsköken har tillagats. / Background: In July 2011 a new law is to be administered in Sweden that requires served school meals to be nutritionally adequate. The Swedish Medical University Karolinska Institute has developed a web-based instrument, SkolmatSverige, for quality assurance of school meals. The objective of the instrument is that it should be used to assure the quality of school meals based on nutrition, environment, education and service, and to enable monitoring and research on school meals. Sweden and Finland are the only countries in the world with legislation on free and nutritionally adequate school meals for all pupils in elementary schools, but currently there are no systems for quality assurance of school meals.Objective: To validate a web-based instrument for quality assurance of school meals based on choice and supply of foods.Methods: A validation study using observations in school canteens and kitchens, and questions to kitchen staff, as data collection methods. Fifteen elementary schools in Stockholm were selected, by stratified sampling, to participate in the study.Results: The questions in the instrument have acceptable validity except for questions regarding: the amount of meat in ready-made foods, time between cooking and serving of meals and number of servings of certain types of meals calculated from a four-week-menu. Conclusion: The study shows an acceptable agreement between the school’s answers to the instrument’s questions regarding choice and supply of foods and the observation. The questions with low validity can be improved by redesigning these questions in aims of clarifying them and the purpose of them and by making it more effortless to answer the questions. Furthermore, the validity of the instrument is limited by the fact that it does not measure how school meals, served in kitchens that receive food, are cooked.

<p>Syftet med detta arbete har varit att studera skolrestaurangen på en högstadieskola och faktorer som spelar roll där, samt ge en kort inblick i skolrestaurangens historia i Sverige, och hur det ser ut idag med skolmåltidsverksamheten. </p><p>Jag har gjort djupintervjuer med elever för att få veta hur de ser på sin situation i matsalen och vad de tycker om olika saker, som miljön och stämningen i matsalen, maten som serveras, och vilket inflytande de tycker de har på samma saker. </p><p>Jag har även intervjuat husmor på skolan där eleverna går, om till exempel praktiska problem som rör maten som serveras, och miljön i och i kring matsalen, samt hur personalen löst dem. Jag har också gjort en mätundersökning av självserveringsbrickan och porslinet i skolrestaurangen för att se om brickan är lagom stor att bära det som ska vara på den. Jag har även läst diverse litteratur som behandlar ämnet, från det att barnbespisningsverksamheten började i mitten av 1940-talet, fram till idag. </p><p>Resultatet av intervjuerna med eleverna pekar mot att de är mycket medvetna om vad som händer och sker i och i samband med matsalen, men att de inte tycker sig ha någon medbestämmanderätt där över huvud taget. </p><p>I diskussion tog jag upp några delar av arbetet jag fastnat extra för, bland annat hur eleverna ser på sin situation i matsalen, vad gäller just deras medbestämmanderätt. Jag gav även självserveringsbrickan stor plats i diskussionen, där jag försökte reda ut storleksmässiga frågetecken. Jag ger också förslag till framtida forskningsfrågor i samma ämne.</p>

Forskning visar att skolmat fyller en viktig funktion för elevers prestationer. I Sverige har kostnadsfri skolmat serverats under många år och skolmaten anses ha en viktig roll inom skolverksamheten enligt Livsmedelsverket. Kommunerna bestämmer vilken mat som serveras i skolorna och hur mycket den ska kosta, vilket är en budgetpost som varierar mycket mellan kommuner. I denna undersökning vill vi därför undersöka hur kostnader för skolmåltider kommer att påverka elevernas prestationer i skolan. Vi utgår från att det kan kosta mer att tillaga kvalitativ mat som eleverna uppskattar och att eleverna har bättre förutsättningar för att prestera om de äter tillräckligt av skolmaten. Paneldata från samtliga 290 kommuner under tidsperioden 2013-2019 används. Vi skattar sambandet mellan kostnader för skolmåltider och elevers betyg genom en regressionsanalys med fixa effekter. Resultatet vi finner är att det inte finns något samband mellan kostnader för skolmåltider och betyg. Dock är resultatet inte statistiskt signifikant.

This study is based on results from a qualitative interview study of five municipalities in Sweden that have a successful work with sustainable meals in the municipal school. The aim of the study is to identify what the interviewees and research consider to be success factors for sustainability work. The results of the study show that there is a consensus between the research and the interviewees’ experiences about what are success factors. Competence development, communication, politics and organizational structure are the most common element identified that can either contribute to a successful or unsuccessful sustainability work.

Bakgrund Från och med september 2014, är alla barn i åldern fyra till sju berättigade till gratis skolmat i Storbritannien, för att öka hälsosamt ätande och minska fetma. Syfte Att undersöka hur skolmåltider (speciellt skolluncher) avbildats i olika tidningar i Storbritannien, från och med 2000 till 2014, då gratis skolmåltider introducerades. Metod Fyra tidningar i Storbritannien, under tiden 2000 till 2014, valdes ut för undersökning. Totalt 616 artiklar hittades, varav 426 texter analyserades. En kombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys gjordes i flera steg på artiklar och insändare. Texterna lästes och grupperade i huvudbudskap/innehåll. För att visa när och i vilken mängd dessa huvudbudskap/innehåll avbildades i de studerade medierna, blev dessa grupperade som ämnen och placerade i tidslinjer. Slutligen kategoriserades ämnena i grupper för att visa huvudfokus under tidsperioden. Resultat Under åren 2000 till 2014 diskuterades flera ämnen som rörde skolmåltider i media. Bland dessa fanns både positiva och negativa inställningar till Jamie Olivers skolmatkampanj, ohälsosamma lunchboxar, förbud av lunchboxar, förbud mot att vistas utanför skolområdet under raster, samt planen för och införandet av gratis skolmat för fyra till sjuåringar. Gratis skolmåltider och texter relaterade till ekonomi var de mest diskuterade ämnena under åren. I studien var det möjligt att se att Jamie Oliver var en stor del av processen som lett till att barnen i åren fyra till sju fått gratis skolmat. Slutsats En större process kunde ses framskrida fram till gratis måltider till alla skolbarn i ålder fyra till sju. Regler har tillagts och åtgärder gjorts för att få bättre skolmåltider och samtidigt uppmuntra barn att välja hälsosammare mat. Det är möjligt att allmänheten blivit mer medvetna om hälsa och skolmåltider samt relationen mellan dessa / Background Starting from September 2014, all children aged four to seven received their school lunches for free in the UK, to increase healthy eating and decrease obesity. Aim To investigate how school meals (especially school lunches) were depicted in different newspapers in the UK, from 2000 to 2014 when free school meals were introduced. Method Four newspapers in the UK between the years 2000 and 2014 were chosen for the study. In total, 616 texts were found from which 426 were analysed. A combination of quantitative and qualitative analysis of articles and letters to press was made in several steps. The texts were read and grouped into several main messages/contents. These were grouped into subjects and put together in timelines to show when and how much they were depicted in media during the studied years. Finally the subjects were grouped into topics, to show the main focus during the time period. Result During the years 2000 to 2014 several topics related to school meals were discussed. Among these were both positivity and negativity towards Jamie Oliver’s school food campaign, unhealthy packed lunches, the ban of packed lunches, ban of going outside schools on school breaks and the free school meals plan and free school meals for all children aged four to seven. The free school meals and texts related to economy were the most discussed during these years. In the study it was possible to see that Jamie Oliver have been a big part of the results of free school meals for the children between four and seven. Conclusion A long process could be seen progressing until free meals were given to all schoolchildren aged four to seven. There were regulations and actions towards better school meals and encouragements for children to choose the healthier foods. It is possible that people became more and more aware about health and school meals, and the relation between these over the years.

Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del. Eleverna i matrådet tycker att matrådet fungerar men uppsatsens slutsats visar att möjligheterna för eleverna att påverka är kraftigt begränsade.