No description available.

<p>Föreliggande uppsats avser att undersöka vilka mätmetoder används i dagens alkolås, och vilka felkällor och störningar påverkar mätresultat samt att jämföra de olika mätmetoderna. I jämförelse och validering av de olika mätmetoderna i litteraturen användes begrepp som har olika definition i olika litteratur vilket gav en oklar bild av mätmetodernas tillförlitlighet. I uppsatsen definieras begreppen med hjälp av Simonsen (2003) och valideras och jämförs alkolås som tillhör låg och mellan pris nivå. Beräkningarna baseras på tabeller av data gjorda av Sveriges Provnings och Forskningsinstitut (SP) (Rauno Pyykkö). Validering av alkolåsen gick ut på att analysera och jämföra instrumentenas tillförlitlighet. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en klarare bild av de olika mätmetoderna i alkolås.</p><p>Resultatet av studien visar att marknadens relativt billiga alkolås som bygger på MOS- tekniken är minst tillförlitlig och uppfyller inte uppgiften den är ägnad för i alla avseenden medan de alkolås som bygger på IR-tekniken är mest tillförlitliga.</p><p>Slutligen kan det konstateras att bränslecells instrumenten visade bättre validerings parametrar i alla mätningar oavsett parametrarna i jämförelsen med MOS-instrumenten.</p>

Föreliggande uppsats avser att undersöka vilka mätmetoder används i dagens alkolås, och vilka felkällor och störningar påverkar mätresultat samt att jämföra de olika mätmetoderna. I jämförelse och validering av de olika mätmetoderna i litteraturen användes begrepp som har olika definition i olika litteratur vilket gav en oklar bild av mätmetodernas tillförlitlighet. I uppsatsen definieras begreppen med hjälp av Simonsen (2003) och valideras och jämförs alkolås som tillhör låg och mellan pris nivå. Beräkningarna baseras på tabeller av data gjorda av Sveriges Provnings och Forskningsinstitut (SP) (Rauno Pyykkö). Validering av alkolåsen gick ut på att analysera och jämföra instrumentenas tillförlitlighet. Detta tillvägagångssätt används för att möjliggöra en klarare bild av de olika mätmetoderna i alkolås. Resultatet av studien visar att marknadens relativt billiga alkolås som bygger på MOS- tekniken är minst tillförlitlig och uppfyller inte uppgiften den är ägnad för i alla avseenden medan de alkolås som bygger på IR-tekniken är mest tillförlitliga. Slutligen kan det konstateras att bränslecells instrumenten visade bättre validerings parametrar i alla mätningar oavsett parametrarna i jämförelsen med MOS-instrumenten.

De nordiska länderna har en stark tradition av att satsa på vuxenutbildning och livslångt lärande. I det sammanhanget är också behovet av att synliggöra, dokumentera och erkänna kunskap och kompetens en prioriterad fråga. Utbildning Nord har anammat detta och startade år 2010 ett valideringsprojekt, ValNord, för att utveckla gemensamma metoder för värdering, validering och dokumentation av yrkeskompetens. ValNord utsåg en pilotgrupp bestående av lärare och studerande till att prova ett värderingsinstrument (blankett). Detta examensarbete syfte är att undersöker hur denna nya värderingsmetod fungerar i praktiken. Anser pilotgruppen att den nya värderingsmetoden gett bättre information än den tidigare metoden? Vad anser pilotgruppen utgör skillnaden mellan den nya värderingsmetoden jämfört med den tidigare metoden? Tycker pilotgruppen att den nya metoden ger en kvalitetshöjning jämfört med den tidigare metoden. För att nå syftet har vi använt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som visade på att både lärare och studerande var mycket nöjd med den nya värderingsmetoden. Det framkom även att en del lärare inte använt någon strukturerad metod tidigare. Med den nya värderingsmetoden kan alla använda samma metod för att kartlägga studerandes tidigare yrkes- och utbildningskompetens samt planera framtida utbildningsbehov. Vidare visade undersökningen att det är viktigt att lyfta fram studerandes anpassningsbehov, språkkunskap och datakunskap.

Studien undersöker hur Arbetsförmedlingen och två privata utbildningsföretag jobbar med och ser på validering av utrikesfödda människors kompetens. Fyra personer intervjuades med hjälp av två semistrukturerade intervjuguider. Materialet som framkom under intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys vilken utmynnade i resultatdelens kategorier. Resultatet visar att intervjupersonernas syn på- och arbete med validering skiljer sig avsevärt i förhållande till varandra. I resultatanalysen uppkom frågan om vem valideringen är till för, människan, företaget eller arbetsmarknaden och hur dessa splittringar som verkar föreligga inom valideringsbranschen hanteras. Slutligen konstateras det att samarbete och kommunikation mellan olika organisationer i valideringsbranschen är viktiga delar i valideringsprocessen. För vidare forskning kan det vara intressant att få en djupare förståelse i hur olika aktörer jobbar med varandra i valideringsprocessen.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom vuxenutbildningen. Vidare framgår det av vårt resultat att lärarna anser att det finns vissa skillnader på vilken lärarkompetens som behövs i valideringssituationer jämfört med undervisningssituationer. Några exempel på detta kan vara större social sensibilitet, förmåga att förmedla trygghet och avdramatisera situationen samt krav på objektivitet och öppenhet inför en annan persons kunskaper.</p><p>The purpose of this study was to find out the teaching competence of the teachers and their opinion about the needed competence to perform a validation for nursing care education. The research questions were: What is the teaching competence of the teachers working with validation and is there any specific competence required in validation situations. We have chosen a qualitative method in this study, were the objective was to get knowledge about teachers own experiences and opinions. We have implemented interviews with possibility to go deeper with follow-up questions during the interviews with six teachers. The result shows that neither teacher in the study has a formal education in validation. All has a solid experience as well as practical work in its subjects and teaching adults. Furthermore, our study shows that the teachers consider that there are certain differences in the needed teaching competence in validation situations compared with education situations. Some examples on this can be higher social sensibility, ability to provide comfort and lower the pressure in the validation situation. Furthermore there are also requirement objectiveness and openness towards another person’s knowledge.</p>

Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom vuxenutbildningen. Vidare framgår det av vårt resultat att lärarna anser att det finns vissa skillnader på vilken lärarkompetens som behövs i valideringssituationer jämfört med undervisningssituationer. Några exempel på detta kan vara större social sensibilitet, förmåga att förmedla trygghet och avdramatisera situationen samt krav på objektivitet och öppenhet inför en annan persons kunskaper. The purpose of this study was to find out the teaching competence of the teachers and their opinion about the needed competence to perform a validation for nursing care education. The research questions were: What is the teaching competence of the teachers working with validation and is there any specific competence required in validation situations. We have chosen a qualitative method in this study, were the objective was to get knowledge about teachers own experiences and opinions. We have implemented interviews with possibility to go deeper with follow-up questions during the interviews with six teachers. The result shows that neither teacher in the study has a formal education in validation. All has a solid experience as well as practical work in its subjects and teaching adults. Furthermore, our study shows that the teachers consider that there are certain differences in the needed teaching competence in validation situations compared with education situations. Some examples on this can be higher social sensibility, ability to provide comfort and lower the pressure in the validation situation. Furthermore there are also requirement objectiveness and openness towards another person’s knowledge.

Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna studie är att validera enkätfrågor om fysisk aktivitet från Skola-Idrott-Hälsa studien med hjälp av accelerometern GT3X. Vidare är ett syfte att problematisera de båda datainsamlingsmetoderna. Hur valid är den självskattade SIH-enkäten för vuxna när det gäller att mäta fysisk aktivitet? Hur väl korrelerar de utvalda frågorna från SIH-enkäten med accelerometern GT3X? Metod Studien är genomförd med accelerometer och enkät som mätmetoder för att mäta fysisk aktivitet. Enkätfrågorna är utvalda från en enkät som använts till unga vuxna i Skola-Idrott-Hälsa studien. De 49 deltagarna har fått besvara enkäten, samt burit en accelerometer av modellen GT3X under en vecka. Ett flerstegsurval, med ett bekvämlighetsurval har skett. Gruppen bestod av 24 män och 25 kvinnor i åldern 20-45 år. Deltagarna fick bära accelerometern under dygnets alla vakna timmar med hjälp av ett elastiskt band som fästes på höften. Accelerometern var inställd att mäta över en axel, med ett tidsintervall på 15 sekunder. Enkäten poängsattes efter ett eget utformat poängsystem för att kunna korreleras mot den insamlade datan från accelerometern. Poäng från enkäten behandlades dels som kontinuerlig data och i grupper indelat i tertiler. Data från accelerometern analyserades som andel av den registrerade tiden som spenderades i stillasittande samt i moderat till intensiv fysisk aktivitet (MVPA).  Analyser har gjorts med hjälp av Spearmans korrelation. Resultat Korrelationer visar svaga men signifikanta värden mellan den totala poängen från enkäten och intensitetsnivåerna sedentärt och medel till intensiv nivå. 57 procent av deltagarna uppger att de sitter stilla mer än sju timmar under vardagar, och 49 procent under helgdagar. Medelvärdet för gruppen visar att deltagarna befinner sig 72 procent på sedentär intensitetsnivå och 6 procent i medel till intensiv nivå av den tiden som accelerometern burits. Slutsats Korrelationen av enkäten och accelerometern visar att enkätfrågorna kring fysisk aktivitet ger låga värden mot intensitetsnivåerna sedentärt och MVPA, vilket tyder på att enkäten har låg validitet. Det som fascinerat oss mest är hur svårt det är att självskatta sin tid i stillasittande och hur lätt det är att överskatta sin tid på högintensiv nivå.

Detta arbete har tagit upp frågan om hur ett valideringssystem inom vården skulle kunna fungera på bästa sätt samt dess design