<p>Denna uppsats granskar möjligheter att använda datorstöd för automatisk rättning av</p><p>olika typer av utvärdering. Olika teorier jämförs med varandra för att utvärdera</p><p>deras styrkor och svagheter och för att se vilka begränsningar som finns idag.</p><p>Tanken är att se möjligheterna med dessa system och vad som är möjligt att använda</p><p>och när det är ekonomiskt försvarbart att använda automatisk utvärdering istället för</p><p>manuell rättning.</p>

<p>OFF-E är ett pågående projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det är ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensområdet vård och omsorg. Detta sker med utgångspunkt ifrån en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagsläget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen är kartläggning, självskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmål och komplettering av utbildningsinsatser. Detta resulterar i en anpassad studieplan samt redan godkända betyg i den specifika kursen. Med nya tekniska förutsättningar fanns anledning att ompröva denna metod. Genom att ett nytt verktyg utvecklas och utformas i tre delar: Teoretisk validering och utbildning, praktisk validering och utbildning (Scenarion), praktisk validering och utbildning i ett försöksrum. Syftet med vår uppsats är att utveckla delen som berör praktisk validering och utbildning via scenarion och cases. Vi har bestämt oss för att försöka skapa olika metoder för detta, för att sedan bestämma vilken av dessa som är mest lämpad ur ett användarvänligt perspektiv. Metoden vi tar fram kommer kunna tillämpas i framtida utvecklingsprojekt.</p>

No description available.

Undersökningen har syftat till att beskriva en lärares syn på hur hon gör när hon arbetar med att skapa, bevara och fördjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. För att nå syftet har jag intervjuat två instrumentallärare på en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen för arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fältet. Det är med hjälp av dessa som jag beskriver vad lärarna säger att de gör, som leder till att kontakt skapas, bevaras och fördjupas.De tendenser som jag tycker mig se, är att de verktyg lärarna mest använder sig av, är de som handlar om att vara en vanlig och ansvarsfull medmänniska, som har ett intresse av att bidra till andra människors växande. De första gångerna de träffar en elev inriktar de sig på att skapa en kontakt. De ser att denna kontakt är inkörsporten till själva undervisningen. Lärarna beskriver att de lägger mycket tid på samtal med eleverna i syfte att lära känna dem. De letar efter gemensamma nämnare, exempelvis en gemensam bekant, i syfte att skapa kontakt. Att bjuda på sig själv och personlig information är också ett sätt att söka kontakt. De lyssnar noga efter något intresse som eleven har och följer upp det. Oftast är det inte något som har med musik att göra som skapar kontakten utan något personligt. Elever är olika konstaterar lärarna. Några får man kontakt med snabbt och några får man aldrig kontakt med. Lärarna slutar dock aldrig att försöka. När kontakt sedan finns och undervisningen är i full gång behöver man tänka på att bevara och ibland fördjupa kontakten. Lärarna beskriver då att de fortsätter lyssna och minns informationen för att sedan kunna återkoppla till sådant som eleven vid ett tidigare tillfälle har berättat om, exempelvis ett kalas, och fråga hur det var osv. Att inte döma eller kommentera uppenbara tecken på att en elev mår dåligt och relationen då blir osäker, är ett sätt att bevara relationen. I diskussionen tas några verktyg upp som, om lärarna hade tillgång till dem, skulle kunna öka kvaliteten i relationen. Exempel på ett sådant är verktyget, att förvänta sig lite mer än eleven själv. Detta verktyg skulle kunna tänkas göra att eleven känner sig sedd utifrån sin fulla potential och därmed leda till en djupare relation. Gemensamma samtal i kollegiet kring teoretiska begrepp och hur man arbetar med relationen till sina elever, är vidare ett verktyg som inte används. Att ha sådana samtal på agendan skulle kunna leda till att relationerna till eleverna förbättras och därmed gör undervisningen mer effektiv.

Two of the main approach roads into the city of Enköping are Salavägen and Stockholmsvägen. They are connected to each other through the street Bangårdsgatan in the roundabout Salatullen and crossing Fannakorset, respectively. These crossings are from time to time heavily loaded, which is why the municipality plan for a new street in parallel to Bangårdsgatan. The traffic will then be spread out and is thereby reducing the density. The new street is actually an extension of the existing Mästergatan, a side street to Salavägen, to the east and connecting it to Stockholmsvägen or a street nearby. The purpose of this Master thesis is to show how the new street can be drawn in order to discharge the traffic in the area between the roundabout Salatullen and the crossing Fannakorset. Three alternatives have been worked out by the municipality as follows: Alt 1 – connection to the road Stockholmsvägen north of the railroad tracks Alt 2 – connection to the street Bangårdsgatan through a tunnel under the railroad Alt 3 – connection to the crossing Fannakorset through a tunnel under the railroad These alternatives are analyzed using micro simulation with a forecast of the traffic volumes in year 2030 created by the municipality. Only week days during peak hour (4 pm until 5 pm) are treated. The work has been carried out assuming that the new road is connected to existing roads through T-junctions with two lanes. It is concluded that Alt 3 best spreads the traffic on the roads in the system with good overall availability. However, if the connection is made with a roundabout, Alt 2 is as good as Alt 3. With a desired increase of the traffic flow on Mästergatan, its intersection to the commercial area Myran may be crucial if it is not properly dimensioned. It is therefore important that the design of this intersection is thoroughly planned to be able to serve the desired traffic demand and enable the discharge of Bangårdsgatan as well as the system in whole. / Salavägen och Stockholmsvägen är två in- och utfarter till Enköpings tätort. De kopplas samman via Bangårdsgatan i korsningarna Salatullsrondellen och Fannakorset. Dessa korsningar är tidvis hårt belastade och man planerar därför att skapa en parallellgata till Bangårdsgatan för att sprida ut trafiken. Detta ska ske genom att förlänga Mästergatan, som idag är en kort sidogata till Salavägen i väster, österut för anslutning till eller i närheten av Stockholmsvägen. Syftet med detta examensarbete är att visa på hur den nya Mästergatan ska dras för att nå så stor avlastning som möjligt i området söder om järnvägen, mellan Salatullsrondellen och Fannakorset. Tre möjliga sträckningar av Mästergatan har arbetats fram av kommunen enligt följande: Alt 1 – passage norr om järnvägen för anslutning till Stockholmsvägen Alt 2 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Bangårdsgatan Alt 3 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Fannakorset De olika alternativen analyseras efter att ha simulerat dem på mikronivå. För detta används en trafikprognos för år 2030 som arbetats fram i kommunen. Endast vardagar mellan kl. 16:00 och 17:00 behandlas. Undersökningen har gjorts med förutsättningen att den nya sträckningen ansluts till befintliga vägar i en rak T-korsning med två filer. Slutsatsen är att förorda alternativ 3 eftersom man i det fallet får en bra avlastning av hela det nuvarande trafiksystemet i området med genomgående god framkomlighet. Om anslutningen av den nya vägen istället görs med cirkulationsplats blir alternativen 2 och 3 likvärdiga.

För att utvärdera effekterna av psykoterapeutisk behandling av obestitasopererade finns det ett behov av psykologiska mätinstrument med goda psykometriska egenskaper. Acceptanceand Commitment therapy (ACT) är en behandlingsmetod som har visat sig effektiv för gruppen obesitasopererade. Acceptance and Action Questionnaire for Weight-related Difficulties (AAQ-W) är ett formulär som används som utfallsmått i behandlingen. För attundersöka AAQ-Ws psykometriska egenskaper genomfördes reliabilitetsmätning med upprepad mätning samt beräkning av intern konsistens. Validiteten i AAQ-W testades genom samtidig mätning av mer etablerade mått samt en faktoranalys. AAQ-W visade sig ha god stabilitet över tid, hög begreppsvaliditet, hög intern konsistens (α = .86) och laddade på fem faktorer. Analysen visade att en ny version av AAQ-W där två påståenden tas bort och testet delas upp i fem delskalor skulle kunna vara gynnsamt för utvärdering av behandlingsinsatser för obesitasopererade patienter. Genom det nya, känsligare, mätinstrumentet möjliggörs för en mer individuellt anpassad behandling än vad som är möjligt med dagens mätinstrument.

Denna studie, Validering av reell kompetens vid tillträde till högskolan – en undersökning av hur behörighetsbedömningar görs, syftar till:  att utifrån validerarnas erfarenheter och uppfattningar försöka beskriva, förstå, analysera samt utveckla kunskapen kring hur bedömning av behörighet enligt reell kompetens går till vid tillträde till högskoleutbildning i Sverige. Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar, som bildar undersökningens kärna, är:  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på; a) sin roll som bedömare; b) validanten/personen vars reella kompetens ska bedömas; c) högskolans policy/riktlinjer för bedömning av reell kompetens; d) risker och möjligheter med de nationella respektive lokala/högskolespecifika reell kompetens-bestämmelserna?  Hur ser högskolans bedömare av behörighet enligt reell kompetens på frågan om vad det innebär att vara reellt kompetent? Undersökningen har metodmässigt genomförts som en kvalitativ fallstudie och data har samlats in via intervjuer och dokumentanalys från de två undersökta fallen Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Teoretisk utgångspunkt tas i socialkonstruktivismen. Uppsatsens resultat visar bland annat att validerarna ser som sin främsta uppgift att avgöra om en person har reell kompetens eller inte, att dokumentanalys är den vanligast förekommande valideringsmetoden, att det personliga brevet/motsvarande och hur det formulerats spelar stor roll för bedömningens resultat, att validerarna känner internt stöd från respektive högskoleledning, att Sveriges universitets- och högskoleförbunds bedömningsrekommendationer används och lokalt utarbetade bedömningskriterier fungerar vägledande vid reell kompetens-beslut. Analysen och diskussionen fokuserar rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekter kopplat till bedömning av behörighet enligt reell kompetens och problematiserar den funktion som outtalade bedömningskriterier tycks spela samt reser frågetecken kring vissa validerares inställning till personen vars reella kompetens bedöms i tillträdessituationen. Några slutsatser som konstateras i undersökningen är att:  Bedömning av behörighet enligt reell kompetens sker huvudsakligen antingen utifrån ett "tänk-och-lös-själv-individ-perspektiv" eller "hjälpandeperspektiv".  Kunskap om högskolan/tillträdessystemet kan påverka möjligheterna att bedömas som behörig enligt reell kompetens.  Teoretiska erfarenheter upplevs av validerarna vara lättare att bedöma i valideringsprocessen är praktiska erfarenheter.  Outtalade bedömningskriterier och utvecklad bedömningspraxis spelar in vid validering av individens reella kompetens.  Ämneskunskap avgör om en sökande ses som behörig enligt reell kompetens.  Den enskildes förutsättningar att tillgodogöra sig sökt högskoleutbildning är av stor vikt vid reell kompetens-behörighetsbedömningen.  Bedömarna upplever det generellt som lättare att avgöra en persons reella kompetens i relation till ämnen som historia och samhällskunskap än i relation till språk och naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik.

Examensarbetet behandlar en modellering av hyttgasnätet vid SSAB Oxelösund AB. Det objektorienterade modelleringsspråket Modelica används. Modellen valideras statiskt och dynamiskt för olika driftsfall med gott resultat. Hyttgasen används delvis för generering av elektricitet i kraftverket. Simuleringar av modellen visar att hyttgasnätets konstruktion begränsar inflödet av hyttgas till kraftverket. Modellen används för att studera förändringar av hyttgasnätet som kan öka inflödet till kraftverket. I examensarbetet föreslås byte av de befintliga brännarna i kraftverket, införande av två extra brännare eller införande av en tryckstegringsfläkt. Samtliga förändringar möjliggör en ökad elproduktion i kraftverket, detta leder till ökad vinst för SSAB. Olika driftsstörningar i hyttgasnätet simuleras för att ge förslag på åtgärder som kan minska störningen. Ett snabbstopp av kraftverket ger en tryckstegring i nätet. Störningen kan minskas genom att facklorna regleras av trycket i gasnätet, tryckregleringen kombineras med dagens reglering mot gasklockans nivå. När ett snabbstopp i blåsmaskinen studeras kan en modifiering av regulatorn till reglerspjället göras. Förändringen medför att gasklockans nivå stabiliseras. För att minska förlusterna av gas bör facklornas reglering ändras. Facklornas reglering kan förbättras genom att fördelningen av den hyttgas som ska förbrännas i facklorna ändras. Om förbättringen införs i hyttgasnätet minskas förlusterna av hyttgas och elproduktionen i kraftverket kan ökas.

Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav på att skolmåltider som serveras i grundskolan ska vara näringsriktiga börja tillämpas. I och med den nya lagen är det viktigare än någonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten på skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssäkring av skolmåltider. Målet är att verktyget, som består av enkäter, ska användas som stöd för att leverera bra skolmåltider utifrån näring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmåltider. Sverige och Finland är de enda länderna i världen med en lagstiftning om näringsriktiga och kostnadsfria skolmåltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagsläget finns det inget system för kvalitetssäkring av skolmåltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mäta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie där 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog. Urvalet var slumpmässigt stratifierat och observationer i skolmatsalar och skolkök, samt frågor till köksansvariga, användes som datainsamlingsmetoder. Denna information jämfördes sedan med skolkökens enkätsvar, vilka utgör en del av verktyget SkolmatSverige.Resultat: De frågor som var valideringsbara hade acceptabel validitet förutom frågorna om: mängden kött i helfabrikat produkter, beräknad tid mellan tillagning och servering av lunchen samt sju av matsedelsanalysens sjutton rätter och tillbehör som beräknades från en fyraveckors matsedel.Slutsats: Studien visar en acceptabel överensstämmelse mellan skolornas svar på verktygets frågor kring skolmåltidernas utbud och livsmedelsval och observationsstudien. De tre frågeområden i verktyget med låg validitet kan förbättras genom en omkonstruktion av frågorna för att förtydliga frågan, förklara frågans syfte samt genom att sänka graden av ansträngning som krävs för att besvara frågan. Vidare begränsas verktygets validitet av att det inte mäter hur skolmåltiden som serveras i mottagningsköken har tillagats. / Background: In July 2011 a new law is to be administered in Sweden that requires served school meals to be nutritionally adequate. The Swedish Medical University Karolinska Institute has developed a web-based instrument, SkolmatSverige, for quality assurance of school meals. The objective of the instrument is that it should be used to assure the quality of school meals based on nutrition, environment, education and service, and to enable monitoring and research on school meals. Sweden and Finland are the only countries in the world with legislation on free and nutritionally adequate school meals for all pupils in elementary schools, but currently there are no systems for quality assurance of school meals.Objective: To validate a web-based instrument for quality assurance of school meals based on choice and supply of foods.Methods: A validation study using observations in school canteens and kitchens, and questions to kitchen staff, as data collection methods. Fifteen elementary schools in Stockholm were selected, by stratified sampling, to participate in the study.Results: The questions in the instrument have acceptable validity except for questions regarding: the amount of meat in ready-made foods, time between cooking and serving of meals and number of servings of certain types of meals calculated from a four-week-menu. Conclusion: The study shows an acceptable agreement between the school’s answers to the instrument’s questions regarding choice and supply of foods and the observation. The questions with low validity can be improved by redesigning these questions in aims of clarifying them and the purpose of them and by making it more effortless to answer the questions. Furthermore, the validity of the instrument is limited by the fact that it does not measure how school meals, served in kitchens that receive food, are cooked.

Trots att självkänsla är ett frekvent studerat ämne saknas en allmänt erkänd teori och definition som kan utgöra en grund då självkänsla studeras. Gemensamt för flertalet teorier är att självkänslan grundläggs i barndomen samt att självkänsla rör en persons uppfattning om sig själv och personens omdöme om hur han eller hon uppfattas av omvärlden. Studiens syfte var att göra en psykometrisk utvärdering av en modifierad version av Jag tycker jag är samt att studera formulärets test-retest reliabilitet. Jag tycker jag är utvärderades genom att analyseras tillsammans med andra välprövade självkänsloskalor. Undersökningsdeltagare var 100 psykologistuderande (M = 28.4 år; s = 7.3 år). Majoriteten av skalorna var starkt positivt korrelerade med varandra och uppvisade en tillfredställande reliabilitet. Resultatet av test-retest undersökningen visade att skalorna i Jag tycker jag är hade tillförlitlig reliabilitet gällande precision och stabilitet över tid (r = .81 - .97). Utgående från resultatet konstaterades att Jag tycker jag är har hög konstrukt validitet och tillfredsställande reliabilitet.