<p>Two of the main approach roads into the city of Enköping are Salavägen and Stockholmsvägen. They are connected to each other through the street Bangårdsgatan in the roundabout Salatullen and crossing Fannakorset, respectively. These crossings are from time to time heavily loaded, which is why the municipality plan for a new street in parallel to Bangårdsgatan. The traffic will then be spread out and is thereby reducing the density. The new street is actually an extension of the existing Mästergatan, a side street to Salavägen, to the east and connecting it to Stockholmsvägen or a street nearby.</p><p>The purpose of this Master thesis is to show how the new street can be drawn in order to discharge the traffic in the area between the roundabout Salatullen and the crossing Fannakorset. Three alternatives have been worked out by the municipality as follows:</p><p>Alt 1 – connection to the road Stockholmsvägen north of the railroad tracks</p><p>Alt 2 – connection to the street Bangårdsgatan through a tunnel under the railroad</p><p>Alt 3 – connection to the crossing Fannakorset through a tunnel under the railroad</p><p>These alternatives are analyzed using micro simulation with a forecast of the traffic volumes in year 2030 created by the municipality. Only week days during peak hour (4 pm until 5 pm) are treated. The work has been carried out assuming that the new road is connected to existing roads through T-junctions with two lanes. It is concluded that Alt 3 best spreads the traffic on the roads in the system with good overall availability. However, if the connection is made with a roundabout, Alt 2 is as good as Alt 3.</p><p>With a desired increase of the traffic flow on Mästergatan, its intersection to the commercial area Myran may be crucial if it is not properly dimensioned. It is therefore important that the design of this intersection is thoroughly planned to be able to serve the desired traffic demand and enable the discharge of Bangårdsgatan as well as the system in whole.</p> / <p>Salavägen och Stockholmsvägen är två in- och utfarter till Enköpings tätort. De kopplas samman via Bangårdsgatan i korsningarna Salatullsrondellen och Fannakorset. Dessa korsningar är tidvis hårt belastade och man planerar därför att skapa en parallellgata till Bangårdsgatan för att sprida ut trafiken. Detta ska ske genom att förlänga Mästergatan, som idag är en kort sidogata till Salavägen i väster, österut för anslutning till eller i närheten av Stockholmsvägen.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att visa på hur den nya Mästergatan ska dras för att nå så stor avlastning som möjligt i området söder om järnvägen, mellan Salatullsrondellen och Fannakorset. Tre möjliga sträckningar av Mästergatan har arbetats fram av kommunen enligt följande:</p><p>Alt 1 – passage norr om järnvägen för anslutning till Stockholmsvägen</p><p>Alt 2 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Bangårdsgatan</p><p>Alt 3 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Fannakorset</p><p>De olika alternativen analyseras efter att ha simulerat dem på mikronivå. För detta används en trafikprognos för år 2030 som arbetats fram i kommunen. Endast vardagar mellan kl. 16:00 och 17:00 behandlas. Undersökningen har gjorts med förutsättningen att den nya sträckningen ansluts till befintliga vägar i en rak T-korsning med två filer. Slutsatsen är att förorda alternativ 3 eftersom man i det fallet får en bra avlastning av hela det nuvarande trafiksystemet i området med genomgående god framkomlighet. Om anslutningen av den nya vägen istället görs med cirkulationsplats blir alternativen 2 och 3 likvärdiga.</p>

Two of the main approach roads into the city of Enköping are Salavägen and Stockholmsvägen. They are connected to each other through the street Bangårdsgatan in the roundabout Salatullen and crossing Fannakorset, respectively. These crossings are from time to time heavily loaded, which is why the municipality plan for a new street in parallel to Bangårdsgatan. The traffic will then be spread out and is thereby reducing the density. The new street is actually an extension of the existing Mästergatan, a side street to Salavägen, to the east and connecting it to Stockholmsvägen or a street nearby. The purpose of this Master thesis is to show how the new street can be drawn in order to discharge the traffic in the area between the roundabout Salatullen and the crossing Fannakorset. Three alternatives have been worked out by the municipality as follows: Alt 1 – connection to the road Stockholmsvägen north of the railroad tracks Alt 2 – connection to the street Bangårdsgatan through a tunnel under the railroad Alt 3 – connection to the crossing Fannakorset through a tunnel under the railroad These alternatives are analyzed using micro simulation with a forecast of the traffic volumes in year 2030 created by the municipality. Only week days during peak hour (4 pm until 5 pm) are treated. The work has been carried out assuming that the new road is connected to existing roads through T-junctions with two lanes. It is concluded that Alt 3 best spreads the traffic on the roads in the system with good overall availability. However, if the connection is made with a roundabout, Alt 2 is as good as Alt 3. With a desired increase of the traffic flow on Mästergatan, its intersection to the commercial area Myran may be crucial if it is not properly dimensioned. It is therefore important that the design of this intersection is thoroughly planned to be able to serve the desired traffic demand and enable the discharge of Bangårdsgatan as well as the system in whole. / Salavägen och Stockholmsvägen är två in- och utfarter till Enköpings tätort. De kopplas samman via Bangårdsgatan i korsningarna Salatullsrondellen och Fannakorset. Dessa korsningar är tidvis hårt belastade och man planerar därför att skapa en parallellgata till Bangårdsgatan för att sprida ut trafiken. Detta ska ske genom att förlänga Mästergatan, som idag är en kort sidogata till Salavägen i väster, österut för anslutning till eller i närheten av Stockholmsvägen. Syftet med detta examensarbete är att visa på hur den nya Mästergatan ska dras för att nå så stor avlastning som möjligt i området söder om järnvägen, mellan Salatullsrondellen och Fannakorset. Tre möjliga sträckningar av Mästergatan har arbetats fram av kommunen enligt följande: Alt 1 – passage norr om järnvägen för anslutning till Stockholmsvägen Alt 2 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Bangårdsgatan Alt 3 – passage genom tunnel under järnvägen för anslutning till Fannakorset De olika alternativen analyseras efter att ha simulerat dem på mikronivå. För detta används en trafikprognos för år 2030 som arbetats fram i kommunen. Endast vardagar mellan kl. 16:00 och 17:00 behandlas. Undersökningen har gjorts med förutsättningen att den nya sträckningen ansluts till befintliga vägar i en rak T-korsning med två filer. Slutsatsen är att förorda alternativ 3 eftersom man i det fallet får en bra avlastning av hela det nuvarande trafiksystemet i området med genomgående god framkomlighet. Om anslutningen av den nya vägen istället görs med cirkulationsplats blir alternativen 2 och 3 likvärdiga.

The aim of this study has been to revaluate Bronze Age society using rock art as an archaeological material. It has also sought to question certain prevailing interpretative trends within the research of rock art; ascribing it as ritual practices, expression of a social elite and the adoption of symbols from cultures along the Mediterranean Sea. This has chiefly been made possible through the application of Slavoj Žižeks ideas about the ideological fantasy and the sublime object of ideology. The thesis proposes a connection between art and ideology. A selected sampling of rock carvings from three areas in Sweden has been made in order to further investigate the relationship between different figurative motives both at a regional level, as well as a local. This study claims that rather than having been under the control of an elite, rock art has been accessible for the majority of the population both to produce and view. The depiction of human representation as rock carving does not depict a clear social stratification. It is also argued that the idea of images displayed on the rocks having roots in the imagery of Mediterranean civilizations is a construct of current western ideology, as the symbolic connection between the cultures is tenable at best, according to this study.

Scandinavian rock carvings can be described as the special rock art languages that were written by prehistoric humans to express their ideas, beliefs and thoughts. Each piece of figurative motif language might tell a prehistoric story about for instance domestic life, social practice, ritual or cosmology. Among different motifs such as ship, human and animal, the wheel cross has received comparatively less attention. The wheel cross has many different variations, where the motif’s ambiguity and possible changing relations to other motifs as well as its relation to the rock itself and landscape over time, have not been studied in greater detail. To fill this gap, this work is aimed at investigating the multiple expressions and possible meanings of the wheel cross motif over time in South Scandinavian rock carvings. Two case study areas with rich rock carvings, Tanum and Enköping, located in the southwest and southeast of Sweden, respectively, are selected. The rock carving materials where the wheel cross motif is present are processed by chorological and chronological studies. A simple and general method is proposed to reconstruct the prehistoric shoreline of Scandinavia. The chronology of the wheel cross motif is analysed with stylistic and shoreline dating methods. The results of the chronological study are then analysed in a cultural-historical-geographical context using an intercontextual interpretation and comparative analysis method. It is suggested that the various visual expressions of the wheel cross, such as the wheel of a wagon or as the shield covering a human torso, have unique symbolic meanings beyond their practical and physical counterparts. With a cosmological meaning as the sun, and a religious meaning as a god, the wheel cross becomes the symbol of moving, fertility, power and life, which has been integrated into not only the rituals but also the domestic life of South Scandinavian society. Although the wheel cross motif is limited in number, its various forms, relating to other motifs, are argued to reflect how the Bronze Age society of Scandinavia imported and developed ideas, artefacts, stories, etc., from foreign cultures in Continental Europe and the Mediterranean area. Like the spoke physically supporting the cart, the wheel cross acts as the lifeline that closely links the landscape, ritual, artefact, human, and other materialities, to mentally support the South Scandinavian society. / Skandinaviens hällristningar kan på ett sätt beskrivas som ett slags språk, som ristats i berg av förhistoriska människor för att uttrycka till exempel idéer, social praxis, övertygelser och tankar. Varje figurativt motivspråk kan sägas framföra en förhistorisk berättelse om exempelvis det vardagliga livet, ritualer och/eller kosmologier. Bland olika motiv som skepp, människor och djur har det motiv som oftast kallas hjulkors jämförelsevis fått mindre uppmärksamhet. Hjulkorset finns i flera olika utföranden, och just motivets flertydighet i kombination med en studie av motivets relation till andra motiv, själva berghällarna samt plats i landskapet, har inte studerats detaljerat i någon större utsträckning. För att råda bot på denna kunskapsbrist syftar detta arbete till att undersöka motivets flerfaldiga uttryckssätt och möjliga betydelser i södra Skandinavien. För syftet har två fallstudieområden valts i Sverige, vilka bägge har rikligt med hällristningar. Den ena området är Tanum, beläget i sydvästra delen av Sydskandinavien, och Enköping, beläget i dess sydöstra del. Hällristningslokaler där hjulkors förekommer analyseras på flera sätt. En korologisk och kronologisk görs. En enkel och allmängiltig metod utvecklas vidare för att rekonstruera Skandinaviens förhistoriska strandlinjer. Kronologin för hjulkors utförs bland annat utifrån en stilistisk metod och en strandlinjedateringsmetod. Resultaten från den kronologiska studien analyseras sedan i ett kulturhistoriskt-geografiskt sammanhang med användande av en interkontextuell tolkningsmetod och en jämförande analysmetod. Det föreslås att de olika visuella uttryck i vilka hjulkors förekom, såsom exempelvis i form av vagnshjulet, eller i form av en sköld som täcker en mänsklig överkropp eller torso, har unika symboliska betydelser, utöver sina praktiska och fysiska motsvarigheter. Med en kosmologisk betydelse som solen och en religiös betydelse som gud, blir hjulkors-motivet en möjlig synonym för rörelse, fruktbarhet, makt och liv. Som sådan har den inte bara integrerats i ritualerna utan också i det vardagliga livet i de sydskandinaviska samhällena. Även om hjulkorsen är begränsade i antal, kan deras olika former och relation till andra motiv visa aspekter av hur bronsåldersamhället i Skandinavien importerade och utvecklade idéer, artefakter, berättelser och annat från främmande kulturer i Kontinentaleuropa och Medelhavsområdet. Liksom korset i betydelsen ekrar fysiskt stödjer ett vagnshjul fungerar hjulkorset även som en typ av livslinje som kopplade samman en mängd relationella företeelser, som var nödvändiga för det sydskandinaviska samhällets funktion på en mängd nivåer, exempelvis landskapet, ritualerna, artefakterna, människorna och förstås alla dessas samskapande och samverkande materialiteter.

In the middle of the nineteenth century, the train came to Sweden. It has been just over 150 years and a lot has happened. With the train and its station came more then just a means of transportation, it turned Sweden from a developing country into one of the most modern. In the small Swedish cities and on the countryside, the stations became a central node, a meeting point and a place to gather. The train passed through previously isolated areas where the stations became not only just that but also a window towards the rest of the world. This project is a study of the Swedish train station and a humble proposal on how to treat them, what to do with them and when to do it (now).

The aim with this project was to study the power output from a frameless bifacial photovoltaic (PV) system relative to a traditional monofacial PV system with a frame. A general overview of how the geographical conditions affects the energy utilization of different PV systems is investigated throughout the project. Also, the study examined if further comparisons and evaluations, between PV systems, can be better established. The two examined solar parks, installed under different conditions, are located in Uppsala and Enköping, Sweden. In order to fulfill the aim and compare the different PV systems, three cases were analyzed. To increase the credibility of a comparison between the two cities, a sensitivity analysis considering the weather condition was executed. In case one, the result indicates that a bifacial panel is 5.2% and 3.6% more advantageous than a traditional monofacial panel during summer and winter, respectively. In case two, the frameless, more tilted and elevated bifacial panel is 58% and 680% more advantageous than a traditional monofacial panel during summer and winter, respectively. Also, in case three, the frameless, more tilted and elevated bifacial panel is 19% and 76% more advantageous than a bifacial panel with frame during summer and winter, respectively. When installing a new solar park, it is important to consider the location’s specific features since these affects the energy yield of the PV system. Future installations, which are installed with the intention to evaluate certain properties, is suggested to be installed with more initially comparable conditions in mind.