Anledningen till att författarna valt att skriva om området är huvudsakligen att det gjorts relativt lite forskning inom det. En hel del forskning beskriver diagnosen AST/Aspergers men inte hur individer med diagnosen har hanterat sina sysselsättningsval. I detta arbete presenteras en inblick i hur fem individer har hanterat sina val av sysselsättning. Varje individ har sina unika förutsättningar och sin unika problematik, baserat både i sociala och personliga omständigheter. Fyra av informanterna har diagnosen och den femte är under utredning. De kvalitativa intervjuerna och analysen är grundade i beskrivningar av Anne Ryen och Martyn Denscombe. Det bakomliggande teoretiska ramverket är Hodkinsons och Sparkes Careership-teori som kompletteras av Vance Peavey:s livslinje. Generellt är det djugående intervjuer och hög tillförlitlighet i informanternas svar som varit målet, snarare än exempelvis generaliserbar mängd. Detta har författarna valt att göra dels eftersom det varit informanternas egna berättelser och prioriteringar som skulle undersökas och dels för att mängden tillgängliga informanter bättre passade en sådan målsättning. Empirin visar fem väldigt olika situationer och en inblick i hur informanterna hamnat där de hamnat. Några framträdande resultat av intervjuerna och analysen är att studie- och yrkesvägledning inte funnits representerat i informanternas vuxna valprocesser, att en vidgad handlingshorisont kan innebära olika svårigheter men även väldigt mycket positivt, att varje individ har väldigt olika behov samt att det fortfarande efterfrågas en generellt ökad förståelse för området.

Scandinavian rock carvings can be described as the special rock art languages that were written by prehistoric humans to express their ideas, beliefs and thoughts. Each piece of figurative motif language might tell a prehistoric story about for instance domestic life, social practice, ritual or cosmology. Among different motifs such as ship, human and animal, the wheel cross has received comparatively less attention. The wheel cross has many different variations, where the motif’s ambiguity and possible changing relations to other motifs as well as its relation to the rock itself and landscape over time, have not been studied in greater detail. To fill this gap, this work is aimed at investigating the multiple expressions and possible meanings of the wheel cross motif over time in South Scandinavian rock carvings. Two case study areas with rich rock carvings, Tanum and Enköping, located in the southwest and southeast of Sweden, respectively, are selected. The rock carving materials where the wheel cross motif is present are processed by chorological and chronological studies. A simple and general method is proposed to reconstruct the prehistoric shoreline of Scandinavia. The chronology of the wheel cross motif is analysed with stylistic and shoreline dating methods. The results of the chronological study are then analysed in a cultural-historical-geographical context using an intercontextual interpretation and comparative analysis method. It is suggested that the various visual expressions of the wheel cross, such as the wheel of a wagon or as the shield covering a human torso, have unique symbolic meanings beyond their practical and physical counterparts. With a cosmological meaning as the sun, and a religious meaning as a god, the wheel cross becomes the symbol of moving, fertility, power and life, which has been integrated into not only the rituals but also the domestic life of South Scandinavian society. Although the wheel cross motif is limited in number, its various forms, relating to other motifs, are argued to reflect how the Bronze Age society of Scandinavia imported and developed ideas, artefacts, stories, etc., from foreign cultures in Continental Europe and the Mediterranean area. Like the spoke physically supporting the cart, the wheel cross acts as the lifeline that closely links the landscape, ritual, artefact, human, and other materialities, to mentally support the South Scandinavian society. / Skandinaviens hällristningar kan på ett sätt beskrivas som ett slags språk, som ristats i berg av förhistoriska människor för att uttrycka till exempel idéer, social praxis, övertygelser och tankar. Varje figurativt motivspråk kan sägas framföra en förhistorisk berättelse om exempelvis det vardagliga livet, ritualer och/eller kosmologier. Bland olika motiv som skepp, människor och djur har det motiv som oftast kallas hjulkors jämförelsevis fått mindre uppmärksamhet. Hjulkorset finns i flera olika utföranden, och just motivets flertydighet i kombination med en studie av motivets relation till andra motiv, själva berghällarna samt plats i landskapet, har inte studerats detaljerat i någon större utsträckning. För att råda bot på denna kunskapsbrist syftar detta arbete till att undersöka motivets flerfaldiga uttryckssätt och möjliga betydelser i södra Skandinavien. För syftet har två fallstudieområden valts i Sverige, vilka bägge har rikligt med hällristningar. Den ena området är Tanum, beläget i sydvästra delen av Sydskandinavien, och Enköping, beläget i dess sydöstra del. Hällristningslokaler där hjulkors förekommer analyseras på flera sätt. En korologisk och kronologisk görs. En enkel och allmängiltig metod utvecklas vidare för att rekonstruera Skandinaviens förhistoriska strandlinjer. Kronologin för hjulkors utförs bland annat utifrån en stilistisk metod och en strandlinjedateringsmetod. Resultaten från den kronologiska studien analyseras sedan i ett kulturhistoriskt-geografiskt sammanhang med användande av en interkontextuell tolkningsmetod och en jämförande analysmetod. Det föreslås att de olika visuella uttryck i vilka hjulkors förekom, såsom exempelvis i form av vagnshjulet, eller i form av en sköld som täcker en mänsklig överkropp eller torso, har unika symboliska betydelser, utöver sina praktiska och fysiska motsvarigheter. Med en kosmologisk betydelse som solen och en religiös betydelse som gud, blir hjulkors-motivet en möjlig synonym för rörelse, fruktbarhet, makt och liv. Som sådan har den inte bara integrerats i ritualerna utan också i det vardagliga livet i de sydskandinaviska samhällena. Även om hjulkorsen är begränsade i antal, kan deras olika former och relation till andra motiv visa aspekter av hur bronsåldersamhället i Skandinavien importerade och utvecklade idéer, artefakter, berättelser och annat från främmande kulturer i Kontinentaleuropa och Medelhavsområdet. Liksom korset i betydelsen ekrar fysiskt stödjer ett vagnshjul fungerar hjulkorset även som en typ av livslinje som kopplade samman en mängd relationella företeelser, som var nödvändiga för det sydskandinaviska samhällets funktion på en mängd nivåer, exempelvis landskapet, ritualerna, artefakterna, människorna och förstås alla dessas samskapande och samverkande materialiteter.

This study aims to investigate the rationalization behind young adults' decision on whether or not they want children. The goal is to help contribute to previous studies on how reproductive mindsets differ based on whether or not a person wants children. This is a qualitative study rooted in interviews with eleven women and one man all aged 19 to 31 years of age. The theories used to analyze the results are concentrating on the terms expected lifeline, biological destiny, self-fulfillment, active mothering and intense mothering.  The results of this study show that the personal definitions of "success" in life do not differ drastically based on the desire to have children. Additionally, the informants all had similar expectations of what was "needed" from life,  in a financial sense, to achieve desired living conditions before having children. What did matter was what a person found self-fulfilling and their self-image in determining their desire for children. The results also show that the informants had experienced similar interactions with the pressures of societal norms on expected lifeline and that they worry about not living up to the notion of what a good parent is like.