Anledningen till att författarna valt att skriva om området är huvudsakligen att det gjorts relativt lite forskning inom det. En hel del forskning beskriver diagnosen AST/Aspergers men inte hur individer med diagnosen har hanterat sina sysselsättningsval. I detta arbete presenteras en inblick i hur fem individer har hanterat sina val av sysselsättning. Varje individ har sina unika förutsättningar och sin unika problematik, baserat både i sociala och personliga omständigheter. Fyra av informanterna har diagnosen och den femte är under utredning. De kvalitativa intervjuerna och analysen är grundade i beskrivningar av Anne Ryen och Martyn Denscombe. Det bakomliggande teoretiska ramverket är Hodkinsons och Sparkes Careership-teori som kompletteras av Vance Peavey:s livslinje. Generellt är det djugående intervjuer och hög tillförlitlighet i informanternas svar som varit målet, snarare än exempelvis generaliserbar mängd. Detta har författarna valt att göra dels eftersom det varit informanternas egna berättelser och prioriteringar som skulle undersökas och dels för att mängden tillgängliga informanter bättre passade en sådan målsättning. Empirin visar fem väldigt olika situationer och en inblick i hur informanterna hamnat där de hamnat. Några framträdande resultat av intervjuerna och analysen är att studie- och yrkesvägledning inte funnits representerat i informanternas vuxna valprocesser, att en vidgad handlingshorisont kan innebära olika svårigheter men även väldigt mycket positivt, att varje individ har väldigt olika behov samt att det fortfarande efterfrågas en generellt ökad förståelse för området.

Arbetet med livshistoria används i vård av personer med demenssjukdom för att personerna inte ska tappa bort sig själva allt eftersom demenssjukdomen fortskrider. Personer med demenssjukdom är i behov av en så personcentrerad vård som möjligt och livshistoria är ett verktyg som kan användas för att personalen lättare ska kunna bemöta personen utifrån behov och önskningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos personer med demenssjukdom, vårdpersonal samt nära anhöriga vid användande av livshistoria. Metoden är en allmän litteraturstudie och sammanlagt har nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Livshistoria synliggör och bekräftar identiteten hos personer med demenssjukdom, Livshistoria förbättrar kommunikation och samspel och Livshistoria är utmanande att tillämpa i omvårdnaden. Kommunikation och samspel förbättras då den berättade historien ger en ökad förståelse för de beteenden som demenssjukdomen skapar och personer med demenssjukdom får glädje av att berätta sin historia. Det är en utmaning att tillämpa livshistoria i omvårdnaden sett från alla informanter i studiens perspektiv. Arbete med livshistoria uppfattas på olika sätt och just därför ser innehållet olika ut, tiden till att använda livshistoria varierar och anhörigas roll i upprättandet kan förtydligas. / Life story work is a method used in care of people with dementia that assist these people from losing them selves while the disease progresses. People with dementia are in the need for an as person centred care as possible and life story is a tool that can be used by staff to better treat the persons needs and desires. The aim of the study was to describe experiences from the point of view of people with dementia, caregivers and close relatives while using life story work. The method used is a general literature review and a total of nine scientific articles with a qualitative method was read with content analysis. The result was put together in three categories: Life story confirms the identity of people with dementia, Life story improves comunnication and interplay and Life story is challenging to apply to care. Communication and interplay improves because the told story increases the staffs understanding of the behaviours that the disease creates and people with dementia are happy to tell their story. It is a challenge to apply life story to care according to all informants in the study. Life story work is perceived in different ways that results in different contents, a mix of time to use lifes story and close relatives part in establishing the life story can be questioned.

<p>Vi har i detta arbete valt att djupintervjua en erfaren lärare och ta del av dennes livsberättelse. Den lärarforskning som bedrivits har i många fall fokuserat endast på lärarens praktiska arbete. För att förstå undervisningen till fullo, är det av vikt att också veta någonting om personen bakom arbetet, detta med tanke på att en persons erfarenheter sätter prägel på undervisningen. Vårt syfte med detta arbete har varit att genom livshistoriemetoden få förståelse för vilka avgörande händelser (så kallade critical incidents) som påverkat en lärare under dennes lärargärning. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ ansats, där vi valt att observera och intervjua den berörda läraren. Våra observationer och intervjuer mynnade ut i en livsberättelse, vilken bland annat visade på att det finns många faktorer en lärare har att förhålla sig till. Ibland uppstår ett glapp mellan de som är ålagda att utföra ett uppdrag och beslutsfattare. Genom att ta del av och dra nytta av lärares erfarenheter skulle detta glapp kunna överbryggas.</p>

<p>Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ”erkänt duktiga” klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa. Genom att göra djupintervjuer med tre verksamma lärare har jag undersökt och försökt förstå hur det kommer sig att en del lärare lyckats att göra skolgången ”bra” för barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna var utforskande och genomfördes som en ”livshistoria”. Detta innebär att forskaren tillsammans med den intervjuade diskuterar olika händelser med speciell och central innebörd, som påverkat dennes val i livet. Urvalet av lärare gjordes via rekommendation och personlig kännedom. De lärare som valdes ut för intervju kan sägas vara nyckelpersoner med unika egenskaper. De var kända på sina arbetsplatser för att ”klara av de barn som behöver lite extra”. Genom att genomföra en ”Livshistorie-intervju” med dem hoppades jag, att genom analys, kunna se likheter i deras erfarenheter och undervisningsmetoder som till någon del kan förklara deras framgångar i klassrummet. Efter analys av intervjuerna skrevs tre ”Porträtt” och tre olika temaområden växte fram. Resultatet av undersökningen blev att de tre lärarna visade sig ha flera gemensamma erfarenheter och gemensamma uppfattningar om hur man bäst anpassar skolgången för barn med koncentrations-svårigheter. De reflekterade mycket över hur klassrumsmiljön kunde anpassas och var i rummet elever med koncentrationssvårigheter bäst placeras. De var överens om att dessa elever behöver struktur i undervisningen och under hela sin skoldag. Lärarna sa att de arbetade medvetet med att främja ett accepterande klassrumsklimat genom att medvetandegöra eleverna om att alla människor är olika. De ville låta eleverna känna delaktighet och inflytande. De försökte stärkta elevernas självkänsla genom att ”se alla”. Lärarna lyckades att kombinera struktur med ett bra samspel med eleverna. NYCKELORD: Koncentrationssvårigheter Skola Grundskola Livshistoria ADHD Diagnos Inkludering</p><p>Teaching children with attention difficulties in an ordinary classroom. An interview study based on the Life Histories of three teachers. Gunilla Windahl Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers with “acknowledged skill” adapt classroom environment, interplay and teaching methods to children with attention difficulties in compulsory school classes. The questions at issue in the study are: Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of the classroom environment, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of interplay and teaching methods, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Data used in this study are qualitative. I have, by conducting deep interviews with three currently active teachers, investigated and tried to understand how some teachers succeed in making school a “good experience” for children with attention difficulties,. The interviews were explorative and were conducted as “Life Histories”. This means that the researcher and the interviewee discuss different events, “critical incidents”, which have affected the respondent’s choices in life. The selection of the teachers was done through recommendations and personal knowledge. The selected teachers can be considered as “key people” with unique qualities. They are known at their schools for being able to “handle children who need a little extra”. By conducting “Life History” interviews I hoped, through analysis, to be able to see similarities in there experiences and teaching methods, which could in some way explain their success in the classroom. I wrote three “Portraits” after analysing the interviews and three different themes developed. The results of the study showed that the teachers had multiple experiences and ideas in common about how to best adapt schooling for children with attention difficulties. They reflected a lot about how to adapt classroom environment and where to best seat children with attention difficulties. They all agreed on the importance of structure for these students both in teaching and throughout the day. The teachers said that they deliberately promote an accepting climate in the classroom by making the students aware of the differences in people. They wanted the students to feel participation and the ability to influence. They tried to strengthen the student’s self-esteem by “seeing them all”. The teachers succeeded in combining structure with a good interplay with the students. Keywords: Attention difficulties, School, Compulsory School, Life History, ADHD, Inclusive Education.</p>

Vi har i detta arbete valt att djupintervjua en erfaren lärare och ta del av dennes livsberättelse. Den lärarforskning som bedrivits har i många fall fokuserat endast på lärarens praktiska arbete. För att förstå undervisningen till fullo, är det av vikt att också veta någonting om personen bakom arbetet, detta med tanke på att en persons erfarenheter sätter prägel på undervisningen. Vårt syfte med detta arbete har varit att genom livshistoriemetoden få förståelse för vilka avgörande händelser (så kallade critical incidents) som påverkat en lärare under dennes lärargärning. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ ansats, där vi valt att observera och intervjua den berörda läraren. Våra observationer och intervjuer mynnade ut i en livsberättelse, vilken bland annat visade på att det finns många faktorer en lärare har att förhålla sig till. Ibland uppstår ett glapp mellan de som är ålagda att utföra ett uppdrag och beslutsfattare. Genom att ta del av och dra nytta av lärares erfarenheter skulle detta glapp kunna överbryggas.

Undervisning av barn med koncentrationssvårigheter i vanligt klassrum. En intervjustudie med utgångspunkt i tre lärares livshistoria Gunilla Windahl Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur ”erkänt duktiga” klasslärare anpassar klassrumsmiljö, bemötande och undervisning för barn med koncentrationssvårigheter i grundskolans vanliga klasser. Frågeställningarna var: Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av klassrumsmiljön kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av klassrumsmiljön? Anser de intervjuade lärarna att man genom anpassningar av bemötande och i undervisning kan underlätta skolgången för barn med koncentrationssvårigheter och vilka är i sådana fall dessa anpassningar av bemötande och i undervisning? De data som används i denna studie är kvalitativa. Genom att göra djupintervjuer med tre verksamma lärare har jag undersökt och försökt förstå hur det kommer sig att en del lärare lyckats att göra skolgången ”bra” för barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna var utforskande och genomfördes som en ”livshistoria”. Detta innebär att forskaren tillsammans med den intervjuade diskuterar olika händelser med speciell och central innebörd, som påverkat dennes val i livet. Urvalet av lärare gjordes via rekommendation och personlig kännedom. De lärare som valdes ut för intervju kan sägas vara nyckelpersoner med unika egenskaper. De var kända på sina arbetsplatser för att ”klara av de barn som behöver lite extra”. Genom att genomföra en ”Livshistorie-intervju” med dem hoppades jag, att genom analys, kunna se likheter i deras erfarenheter och undervisningsmetoder som till någon del kan förklara deras framgångar i klassrummet. Efter analys av intervjuerna skrevs tre ”Porträtt” och tre olika temaområden växte fram. Resultatet av undersökningen blev att de tre lärarna visade sig ha flera gemensamma erfarenheter och gemensamma uppfattningar om hur man bäst anpassar skolgången för barn med koncentrations-svårigheter. De reflekterade mycket över hur klassrumsmiljön kunde anpassas och var i rummet elever med koncentrationssvårigheter bäst placeras. De var överens om att dessa elever behöver struktur i undervisningen och under hela sin skoldag. Lärarna sa att de arbetade medvetet med att främja ett accepterande klassrumsklimat genom att medvetandegöra eleverna om att alla människor är olika. De ville låta eleverna känna delaktighet och inflytande. De försökte stärkta elevernas självkänsla genom att ”se alla”. Lärarna lyckades att kombinera struktur med ett bra samspel med eleverna. NYCKELORD: Koncentrationssvårigheter Skola Grundskola Livshistoria ADHD Diagnos Inkludering Teaching children with attention difficulties in an ordinary classroom. An interview study based on the Life Histories of three teachers. Gunilla Windahl Abstract The purpose of this study is to investigate how teachers with “acknowledged skill” adapt classroom environment, interplay and teaching methods to children with attention difficulties in compulsory school classes. The questions at issue in the study are: Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of the classroom environment, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Do the interviewed teachers believe that teachers, through adaptation of interplay and teaching methods, can facilitate schooling for children with attention difficulties and if so, in what way? Data used in this study are qualitative. I have, by conducting deep interviews with three currently active teachers, investigated and tried to understand how some teachers succeed in making school a “good experience” for children with attention difficulties,. The interviews were explorative and were conducted as “Life Histories”. This means that the researcher and the interviewee discuss different events, “critical incidents”, which have affected the respondent’s choices in life. The selection of the teachers was done through recommendations and personal knowledge. The selected teachers can be considered as “key people” with unique qualities. They are known at their schools for being able to “handle children who need a little extra”. By conducting “Life History” interviews I hoped, through analysis, to be able to see similarities in there experiences and teaching methods, which could in some way explain their success in the classroom. I wrote three “Portraits” after analysing the interviews and three different themes developed. The results of the study showed that the teachers had multiple experiences and ideas in common about how to best adapt schooling for children with attention difficulties. They reflected a lot about how to adapt classroom environment and where to best seat children with attention difficulties. They all agreed on the importance of structure for these students both in teaching and throughout the day. The teachers said that they deliberately promote an accepting climate in the classroom by making the students aware of the differences in people. They wanted the students to feel participation and the ability to influence. They tried to strengthen the student’s self-esteem by “seeing them all”. The teachers succeeded in combining structure with a good interplay with the students. Keywords: Attention difficulties, School, Compulsory School, Life History, ADHD, Inclusive Education.

No description available.

Med den nya läroplanen har dokumentationskravet stärkts (skolverket, 2010a). Skolverket har sedan läroplanen för förskolan kom 1998 rekommenderat verktyget ”pedagogisk dokumentation” (Emilson &amp; Pramling Samuelsson 2014). Syftet med mitt arbete har varit att försöka förstå hur vuxna i förskolan bidrar till skapandet av barnens livshistoria genom dokumentationen. Jag har valt att utgå ifrån George Meads tankar och hans begrepp I, ME och den generaliserande andre och hur vi skapar varandras identiteter. För att undersöka detta valde jag att utföra etnografiska observationer på en förskola i en förort till Stockholm. I mitt resultat har jag kunnat se att dokumentationen har många olika syften, så som utvärderingsinstrument, påvisa för föräldrar och ledning vad avdelningen arbetar med, visualisera pedagogernas barnsyn, som del i arbetet med barnen samt som reflektionsverktyg för pedagogerna. Målgruppen för dokumentationen är också flera, ledning, föräldrar, barn och pedagoger.  Jag har även kunna identifiera vad pedagogerna väljer, och inte väljer, att dokumentera från sin verksamhet med barnen samt försökt tolka detta mot Meads tankar. ”To be seen is to exist, and that is what it means to have a good childhood” skriver Sparrman &amp; Lindgren (2010), och i mitt arbete har jag upptäckt att det är ett citat värt att reflektera kring.

Studiens syfte är att undersöka hur det är att leva med den neuropsykiatriska diagnosen ADHD och hur personer hanterar olika situationer i livet. Studien intresserar sig även för hur personernas identitet har skapats i samspel med andra. Vanliga svårigheter för personer med ADHD är upplevelser av koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Vissa svårigheter kan bli mindre märkbara när personen når vuxen ålder. Datainsamlingsmetoden i studien är öppna intervjuer och därför har intervjuguiden enbart används som ett stöd vid varje intervjutillfälle. Tre informanter intervjuades vid två tillfällen för att skapa ett djupgående material. I analysen fick informanterna fiktiva namn, "Simon", "Lisa" och "Ulrika". Den teoretiska utgångspunkten i studien är den socialkonstruktivistiska teorin som menar att människans verklighet skapas i interaktion med varandra och att verkligheten är socialt konturerad. Theodore R. Sarbin är en socialkonstruktivistisk forskare och hans teori om det narrativa i det sociala är även ett teoretiskt perspektiv i studien. Resultatet visar att informanterna har olika egenskaper som skapats i samspel med deras diagnoser. Dessa egenskaper har påverkat deras livshistoria. Resultatet utifrån den teoretiska analysen påvisade att informanterna har påverkats av sina erfarenheter under livshistorien och att dessa erfarenheter påverkar informanterna även idag. Det framkom dessutom att personerna har skapat sin identitet i samspel med andra personer. I diskussionen lyfts argument för att yrkesverksamma i socialt arbete kan gynnas av en ökad förståelse av hur det är att leva med ADHD och att varje person har en berättelse och unika erfarenheter.

In this thesis, I explore how eight homosexual men who are pensioners orient and perceive their retirement in relation to their life stories. I have conducted six individual interviews and one pair interview with two informants using life course interview as method. How they perceive their lives as pensioners and life before retirement becomes visible through life course interviews. With queer phenomenology as theory, I analyse how the informants can move through time and space in their life stories. In addition to how normative lifelines effect what choices can be made for a non-normative individual and how they need to relate to heterosexual norms. Throughout the thesis, age and generation effect how the informants talk about their lives, no matter if it is “now” or in the past. Time and space are made visible through norms regarding family, marriage, and children, as well as through collective holding points such as memories, places, or events. In conclusion, the eight men have had to deal with both hetero and homo normative lifelines throughout their working life and retirement. What these lifelines have included has shifted over time, but, for most of them, in relation to sexuality and age.