No description available.

This qualitative study explores the factors influencing safety and security in Ersboda from the perspective of individual residents. By focusing on the thoughts and experiences of seven inhabitants, the aim is to gain deeper insights into the challenges and opportunities facing the area. Safety and security are vital elements in creating an environment where residents can live and thrive without fear or worry. Considering these aspects, the study seeks to enhance understanding of how quality of life in Ersboda can be improved. Additionally, the research aims to delve into the social dynamics and perceived safety within the community. Through qualitative methods such as interviews, the study provides a platform for residents to express their views, experiences, and concerns, which can inform and shape future efforts to enhance safety and security in Ersboda.  Drawing on qualitative interviews with residents, the study reveals a significant variation in opinions regarding safety and security in the area, highlighting the subjective and complex nature of these concepts. While some respondents view safety as a feeling of freedom and stability, others emphasize the importance of actual protective measures such as police presence and surveillance cameras. Commonly, residents stress the significance of community spaces and social connections in fostering a sense of security. Additionally, the study explores the prevalence of social unrest, particularly among youth, and its impact on the perceived safety of the neighborhood. The findings underscore the role of technology, media representation, and community collaboration in addressing safety concerns. Overall, the study offers insights into the multifaceted nature of safety and security in Ersboda and provides recommendations for enhancing community well-being and safety measures.

Möten i stadsrummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att bidra till att en outnyttjad plats i stadsrummet kommer till användning, samt vilka kriterier som bör eftersträvas för att möjliggöra en trevlig vistelse på platsen. Mina studier utgår från Stockholms stadsbiblioteks terrasser som på grund av dess utformning och avsaknad av funktion ofta står tomma och outnyttjade. Arbetet syftar till att generera ett designförslag som understödjer ett ökat flöde av människor till terrasserna samt får besökarna att vilja stanna. Målet är att fler besökare ska få ett större utbyte av stadsbibliotekets terrasser och att platsen ska komma till större användning. Genom rumsanalys, observationer, notationer av rörelsemönster, intervju och samtal har det framkommit att terrasserna är outnyttjade på grund av dess avsaknad av funktioner samt dess utformning. Genom teoretiska studier inom bland annat rumslighet, formelement, offentliga platser i stadsrummet och kognitionspsykologi framkom att val av formelement och placering av rumsliga element kan bidra till att människor väljer att vistas på terrasserna. Det i sin tur kan skapa förutsättning för ett ändrat rörelsemönster och ett ökat flöde till platsen. Ett gestaltningsförslag har tagits fram utifrån teori och empiri. Det syftar till att genom rundade och svängda former, ett tydligare och mer enhetligt formspråk, samt genom tydligare funktioner väcka besökarnas uppmärksamhet och bidra till ett ökat flöde till terrasserna. / Meetings in urban spaces is a thesis in information design with emphasis on spatial design. The aim of this thesis is to is to examine how poorly utilised spaces in urban environments can become more useful, as well as which criteria are required to enable a pleasant stay in these locations. The object of the study is the terrace outside Stockholm Public Library which, due to its current appearance and lack of function, most of the time is unused and deserted. The study’s aim is to generate a design proposal that encourages an increase in the flow of people to the terraces and that makes people want to spend more of their time there. The goal is to get more visitors to appreciate the terraces and utilise the space better. From the results of collected empirical data through spatial analysis, observations, notations of movement, interviews and discussions it has become clear that the reason for the terraces being unused is a lack of functionality and the spaces appearance. The conclusion of the theoretical and practical studies about spatiality, shape, urban public spaces and cognitive psychology etc., show that the choice of shape and placement of spatial elements can contribute to people choosing to linger on the library terraces. In its turn, this knowledge can create the right conditions for a changed pattern of movement and a greater flow of people to the location. A design proposal was created, based on theories and empirical data presented in the study. The aim design proposal is to show how it may be possible to draw visitors’ attention to the terraces and create a more natural flow there. This may be achieved by adding round shapes and curved lines, more variety in shape and proportion and by creating more obvious functions that meet visitors’ needs of activity and aesthetics. While this study is focused on the terraces of Stockholm Public Library it is my hope that these conclusions may also be applicable to similar environments in other location.

Denna magisteruppsats undersöker vilka strategier homosexuella män och kvinnor använder för att möta andra homosexuella. Genom att använda kvalitativ semi-strukturerad intervju som metod och samtala med 3 män födda innan år 1952, samt ytterligare 3 män och 3 kvinnor födda mellan 1979-1989, visar det sig att informanterna har och använder strategier på olika sätt. Informanterna upplever att samhället är heteronormativt och därför har processen att ”komma ut” varit en betydelsefull del i deras liv och det är i denna process av sitt identitetsbildande som strategier blir särskilt märkbara för dem själva. Resultatet framhäver att strategierna skiljer sig beroende på vilken tid i samhället de används i. Innan 1979, då homosexualitet ansågs vara en sjukdom, krävdes andra strategier. Då användes specifika mötesplatser, symboler och signaler för att locka till sig ”rätt” personer. Numera när homosexualitet är samhälleligt accepterad behövs ändå särskilda strategier användas för att undvika att bli utsatt för våld. Internet och appar används som mötesarena utöver gayklubbarna. Särskilda mötesplatser, kläder, språk och signaler i form av exempelvis gester kvarstår i det fysiska rummet, men har förändrats över tid. Slutsatserna som dragits är att det finns behov av att använda strategier för att dölja sin homosexualitet samtidigt som den framhävs för rätt personer, men att de strategier som används förändras i takt med samhällets förändring. Symboler som används för 10 år sedan behöver inte innebära samma sak idag, men i stor grad har internet och appar ersatt behovet av att använda sig av symboler. / This master thesis examines what strategies homosexual men and women use to meet other homosexuals. By using the method of qualitative semi-structured interview and talking with 3 men born before 1952 as well as 3 men and 3 women born between 1979 and 1989, the result shows the informants have and uses strategies in different ways. The informants experience that society is heteronormative and therefor the process of “coming out” have been a meaningful part of their life. It is in this process of their forming of identity strategies become especially noticeable to themselves. The result highlights that strategies varies depending on what time in society they are used. Before 1979 when homosexuality was considered a disease certain strategies were needed. At the time certain meeting places, symbols and signals were used to attract the “right” people. Nowadays when homosexuality is accepted by society certain strategies are still used to avoid being exposed to violence. In addition to gay clubs, internet and apps are used as meeting places. Certain meeting places, clothes, language and signals in the form of for examples gestures remain within the physical room but have changed over time. The conclusion which have been drawn is that there is a need to use strategies to hide ones homosexuality while at the same time highlight it for the right people but that the strategies varies with the changing of society. Symbols used ten years ago does not necessarily mean the same thing to day and internet and apps have replaced the need for usage of symbols to a higher degree.

The purpose of this essay is to highlight the importance of public meeting places for people's sense of social well-being and security, and thereby social cohesion. The purpose and issues of the thesis have been developed in consultation with Halmstad municipality, with the aim that the study will serve as a basis for the municipality in their urban development project regarding the area Larsfrid and Vilhelmsfält. The idea is that a more mixed development that offers both housing and meeting places will be developed. In an increasingly globalized world where both diversity and individualism become a larger part of the society we live in, the risk of segregation and polarizations between different groups increases. Creating public places where people with different backgrounds have the opportunity to meet and make valuable exchanges of experiences opens up for a social rotation and a stronger community, which in turn promotes social cohesion. The study's approach has followed a hermeneutic methodology where we have conducted qualitative interviews with four women and four men in close areas to Larsfrid and Vilhelmsfält. Our results have been analyzed based on our chosen theories, Randall Collins' theory of Interaction Rituals Chains, Thomas Scheff's theory of Social Bond and Rolf Lidskog's theory of social order. Through theoretical connections and our own interpretations of our material, we found that the majority of our respondents feel that public meeting places where other people circulate are an important component for them to experience both social well-being and security. Furthermore, based on our material, we can conclude that public meeting places have a beneficial effect on social cohesion.

In the middle of the nineteenth century, the train came to Sweden. It has been just over 150 years and a lot has happened. With the train and its station came more then just a means of transportation, it turned Sweden from a developing country into one of the most modern. In the small Swedish cities and on the countryside, the stations became a central node, a meeting point and a place to gather. The train passed through previously isolated areas where the stations became not only just that but also a window towards the rest of the world. This project is a study of the Swedish train station and a humble proposal on how to treat them, what to do with them and when to do it (now).

Bostadssegregationen i Sverige har vuxit sig mer intensiv över åren och därmed hamnat högt upp på den politiska agendan. Många bostadsområden har idag en homogen social sammansättning i fråga socioekonomi, etnicitet och demografi. Denna studie undersöker hur mötesplatser kan användas som verktyg, för att uppnå en ökad integration mellan olika grupper i ett område som är karaktäriserat utav bostadssegregation. Mer specifikt studeras hur den lokala kontexten i form utav den fysiska miljön, samt den icke-spatiala kontexten, påverkar hur social interaktion och möten tar form. För att besvara detta studeras ett fall karaktäriserat utav bostadssegregation, för att närmre ge en ökad förståelse för hur den lokala kontexten påverkar de sociala interaktioner och möten som tar form inom området. I fallstudien utförs en inventering av betydande mötesplatser, genom metoder såsom intervjuer och enkätundersökningar besvarade utav de boende inom området. Genomförda intervjuer ämnar även till att skapa en förståelse för den sociala samt kulturella kontext som området verkar i. Resultatet av fallstudien visar att ett områdes lokala fysiska samt sociala och kulturella kontext, ger upphov till kraftigt skilda sociala beteenden och därmed även starkt skilda sociala strukturer och upphov till möten. Slutsatsen är vidare att den lokala kontexten noggrant måste studeras för att vidare förstå hur mötesplatser inom ett bostadssegregerat område bör utvecklas, för att effektivt fungera som ett verktyg för integration. / Residential segregation has grown more intense over the years within Sweden and is nowadays a hot topic on the political agenda. A lot of residential areas are today characterized by a homogeneous social structure in the matter of socioeconomic situation, ethnicity and demography. This study aims to study how places for meetings can be used as a tool, to further integrate segregated groups in an area of residential segregation. The aim is more specific to study how the local context, in form of the urban form, but also the non-spatial context, affects how social integration takes form. A case study of residential segregation is used to answer these questions and to further gain a better understanding of the relationship between the local context and social structures and interactions within the area. An inventory of important places for meetings takes place in the case study, by using methods such as surveys and interviews. Performed interviews will also aim to create a better understanding of the social and cultural context of the studied area. The result of the case study is proving that the social and cultural context, but also the urban form, creates substantial differences, in question of social structures and behaviours. The concluding remarks of the study is stressing the importance of thorough study of the local context, to further understand how meeting places can be better planned, to function as a tool for integration in an area of residential segregation.

Les débits de boissons que l’on préfère les appeler cafés, bars, troquets ou autres font partie de nos sociétés depuis plusieurs siècles. A ce titre ils nous paraissent parfois familier, les connaissons nous vraiment ? A travers le discours d’une quarantaine de personnes qui ont partagé leurs expériences et le sens qu’ils donnent à leurs pratiques, cette thèse propose une exploration des usages en cours des débits de boissons, des raisons qui nous y conduisent jusqu’aux ritualités qui accompagnent les façons d’y consommer. Scindés autour de plusieurs axes qui déterminent les normes comportementales, les débits de boissons ne sont pas vécus ni envisagés de la même façon selon qu’il s’agisse du jour ou de la nuit, que l’on s’y rende seul ou accompagné. Ces axes influent sur les façons de boire, le choix du lieu et les rencontres qui s’y produisent ou non. Cette orchestration variée et pourtant harmonieuse est détaillée au cours de cette recherche offre une réponse originale quant à la place qu’ils occupent dans nos sociétés. / The drinking establishments that we sometimes call cafes or bars have been part of our societies for several centuries. As such they seem to us sometimes familiar but do we really know them ?Through the speech of some forty people who have shared their experiences and the meaning they give to their practices, this thesis proposes an exploration of the current uses of drinking establishments, the reasons that lead us there, to the rituals which accompany the ways of consuming alcohol. Split between several axes that determine behavioral norms, drinking establishments are not experienced or considered in the same way depending on whether it is day or night, whether one goes there alone or accompanied. These axes influence the ways of drinking, the choice of place and the encounters that occur there or not. This varied and yet harmonious orchestration is detailed during this research and offers an original answer as to the place they occupy in our societies.

Under 1950- och 1960-talet byggdes det många stadsdelstorg och centrum i Sverige tack vare den växande ekonomin som rådde i landet. Ett flertal av dessa platser är idag folktomma och ödsliga. Agö torg som ligger i Brynäs centrum är ett exempel på ett stadsdelstorg och centrum som byggdes under denna perioden och har sedan dess i stort sett förblivit oförändrat. Torget är ingen naturlig mötesplats i Gävle och det utnyttjas idag dåligt. Torget fungerar till största del som transportsträcka för de boende i stadsdelen för att komma till den service som finns i direkt anslutning till torget. Ett bra utformat torg är en plats där möjligheten för möten mellan människor är god och där det finns en attraktion och en funktion som inspirerar till att besöka och vistas på platsen. Torg är en del av det offentliga stadsrummet och är viktiga ingredienser i en stad för att öka livskvalitén. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur torget och centrumet kan utvecklas till en levande och användbar plats för de boende i stadsdelen och besökare. Två gestaltningsförslag har tagits fram. Ett gestaltningsförslag är baserat på mina egna kunskaper och ett gestaltningsförslag togs fram med hjälp av litteratur inom ämnet samt en inventering, enkät och observationer. Observationerna utfördes enligt Gehl och Svarres metoder. Förslagen jämfördes sedan mot nollalternativet, d.v.s. hur torget ser ut idag och hur det används idag. Detta gjordes med hjälp av multikriterieanalys (MKA) i form av analytisk hierarkisk process (AHP), observationer och en enkät som delades ut till besökare till torget. Resultatet efter AHP visar att både mitt förslag och förslaget som bygger på teori och metodik är en klar förbättring mot hur platsen är idag. Viktiga faktorer för att göra torget till en attraktiv mötesplats är tillgänglighet, trygghet, grönska, attraktioner samt kontemplation. Med den teoretiska bakgrunden och den insamlade empirin som underlag till ett gestalningsförslag som enligt den gällande landskapskonvetionen tar vara på natur och kulturvärden förefaller det finnas goda möjligheter att genomföra en förändring av Agö torg till en attraktiv mötesplats med gestaltningsförslagen som utgångspunkt. En förutsättning för att lyckas är att medborgarna fortsätter att engageras i utforming och framtida användning av Agö torg. / During the 1950s and 1960s, many urban squares and centers in Sweden were built thanks to the growing economy prevailing in the country. A number of these places are today desolate. Agö Square, located in Brynäs, is an example of a district square and center built during this period and has since then largely remained unchanged. The square is not a natural meeting place in Gävle and is currently being poorly used. The square works largely as the distance of transport for the residents of the district to get to the service that is directly adjacent to the square. A well-designed square is a place where the opportunity for meetings between people is good and where there is an attraction and a function that inspires to visit and stay on site. Squares are part of the public realm and are important ingredients in a city to enhance the quality of life. The purpose of this study is, therefore, to find out how the square and the center can be developed into a vivid and useful meeting place for residents of the district and visitors. Two proposals have been produced. The first proposal is based on my own knowledge and the second proposal were made using literature and an inventory, survey and observations. Observations were conducted according to Gehl and Svarre’s methods. The proposals were compared with the zero alternative, i.e. what the square looks like today and how it is used today. This was done using the multicriteria decision analysis (MCDA) through analytic hierarchy process (AHP), observations and a questionnaire that were distributed to visitors to the square. The result of the AHP shows that both my proposal and the proposal based on theory and methodology are a clear improvement in the way the site is today. Important factors for making the square an attractive meeting place are accessibility, security, greenery, attractions and contemplation. With the theoretical background and the collected empirics as the basis for a proposal which, according to the current landscape convention, takes on nature and cultural values, there seems to be good opportunities for implementing a change of Agö square into an attractive meeting place with the design proposals as a starting point. One prerequisite for success is that citizens continue to be engaged in the design and future use of Agö Square.

Syftet med examensarbetet är att få ökad förståelse och kunskap om hur samhällsplanering kan påverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Malmö är en stad som har haft många sociala och ekonomiska svårigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet. I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i området Västra hamnen, har påverkat ungdomar i Malmö. Bo01 är ett område som ligger i Västra Hamnen. Området försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmärksammades och blev ett internationellt exempel på hållbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsområdet i stadsdelen Västra Hamnen. Har ungdomarna i Malmö kunskap om detta? Målet med området är att skapa ”den blandade staden”, ”mötesplatserna” och ”kunskapsstaden”. Har dessa mål nått fram till ungdomar? Med hjälp av en enkätundersökning gjordes en studie kring detta. Enkäten delades ut till elever som läste sista året på gymnasiet, men även till högskolestudenter som befann sig på Malmö Högskolas bibliotek. Studien följdes även upp med en rad intervjuer, både på gymnasieskolor i Malmö och på Malmö högskola.  Majoriteten av gymnasieeleverna visste inte att Bo01 endast försörjs med förnyelsebara energikällor, till skillnad från högskolestudenterna som var mer medvetna om detta. Resultatet visar även att majoriteten av gymnasieeleverna har fått ett ökat intresse för miljö och hållbarhet i samband med projekten i Västra Hamnen. Malmö Stad behöver allmänbilda ungdomar om den hållbara utvecklingen som sker inom allt bygge i Malmö Stad. Detta för att uppnå ”kunskapsstaden”. Undersökningen visar även att de flesta tycker att det är positivt att Malmö Stad har placerat Malmö Högskola i området Västra Hamnen. Malmö stad har lyckats bra med att skapa mötesplatser för ungdomar, som bidragit till bland annat integration men även till nya kontaktnät. Området är populärt för ungdomar, speciellt under vår och sommar. Enkätundersökningen visar att 53 % av gymnasieeleverna befinner sig i Västra Hamnen mer än en gång i veckan, medans majoriteten av högskolestudenterna åker till området 1-3 gånger per sommar. / The background of this project is to understand how community affects young people in cities. The study focuses on a district in Western Harbor in Malmo. Malmo city has been exposed to social and economic problems due to the high unemployment and the crimes the city witnesses. It is interesting to study how city´s sustainability initiative affected the teenagers. Bo01 is an international example of sustainable urban development located in the Western Harbor and it is supplied with only locally produced renewable energy.  Do teenagers in Malmo have knowledge about that?   The main goals behind the construction of this district were to create the “mixed city”, “Meeting places” and “the knowledge city”. This study was based on questionnaire distributed to students in the final year of high school and to university students. Afterward, I made interviews to get more approach to how the main questions were responded. The majority of the high school students know nothing about the renewable energy sources of Bo01 but after starting the project of the Western Harbor the majority of high school students have become more interested in the environment and sustainability. The city needs to establish general youth knowledge of the sustainable development in the city, in order to achieve a sustainable society. The investigation also revealed that most of the teenagers have a positive adaptation to the location of the University of Malmo. Malmo city has been successfully creating meeting places for the youths who contributed to increase integration and profound new contacts. For the high school students the Western Harbor has been very popular during the warm seasons, 53% go there more than once a week. University student did visit the district 1-3 times in summer.