Den här studien har lyft blivande lärares tankar och förväntningar kring undervisningen om sharia. Syftet har varit att ta reda på hur lärarstudenter resonerar kring deras kommande utmaningar som lärare. Sharia är som konstaterat inte så enkelt att undervisa i utan är ett ämne med många utmaningar. De utmaningar som kom fram mest i resultatet var massmedias bild av islam och elevernas fördomar om islam. Respondenterna var eniga om att utmaningarna måste tas. Trots att respondenterna är lärarstudenter och inte aktiva lärare antogs lärarrollens ansvar i att försvara skolans värderingar. Lärarstudenterna visade sig vara oroliga över det.

<p>Olika omgivningsreaktioner mot moskéer och muslimska bönelokaler har tidigare inte systematiskt undersökts i Sverige. Tidigare motsvarande studier består huvudsakligen av attitydundersökningar i befolkningen samt av fallstudier utförda i andra länder än i Sverige. Studien är en enkätundersökning som inventerar muslimska församlingars erfarenheter av omgivningens såväl negativa som positiva grannreaktioner riktade mot moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Från vilka grupper har stöd respektive motstånd funnits och i vilka former? Finns det något samband med vilken typ av moské (offentlig moské eller källarlokal) samt i vilket område denna finns och grannreaktionernas art och styrka? Populationen för enkätundersökningen har utgått från ett adressregister över islamiska församlingar och föreningar i Sverige, som erhållits från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Resultatet visar att församlingarna anger att de har fått mest stöd från kommun och privatpersoner, och då främst i form av ekonomiska bidrag och gåvor. Vad gäller motstånd uppger en liten andel att de mött väldigt mycket motstånd då främst från media och privatpersoner. Man uppger att media ofta skriver negativt om islam. Motstånd från privatpersoner handlar ofta om olika former av hotelser och protester men det har även förekommit vandalisering mot församlingens lokal. Studien visar att inget samband finns mellan graden av motstånd och moskéns karaktär, moskéns närområde, moskéns/bönelokalens utformning, församlingens eller kommunens beskrivningar. Det har alltså inte framkommit något gemensamt mönster som rationellt kan förklara grad av motstånd. Där starkt motstånd förekommit finns kvar en lägre skattning av situationen för församlingen idag.</p>

Olika omgivningsreaktioner mot moskéer och muslimska bönelokaler har tidigare inte systematiskt undersökts i Sverige. Tidigare motsvarande studier består huvudsakligen av attitydundersökningar i befolkningen samt av fallstudier utförda i andra länder än i Sverige. Studien är en enkätundersökning som inventerar muslimska församlingars erfarenheter av omgivningens såväl negativa som positiva grannreaktioner riktade mot moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Från vilka grupper har stöd respektive motstånd funnits och i vilka former? Finns det något samband med vilken typ av moské (offentlig moské eller källarlokal) samt i vilket område denna finns och grannreaktionernas art och styrka? Populationen för enkätundersökningen har utgått från ett adressregister över islamiska församlingar och föreningar i Sverige, som erhållits från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Resultatet visar att församlingarna anger att de har fått mest stöd från kommun och privatpersoner, och då främst i form av ekonomiska bidrag och gåvor. Vad gäller motstånd uppger en liten andel att de mött väldigt mycket motstånd då främst från media och privatpersoner. Man uppger att media ofta skriver negativt om islam. Motstånd från privatpersoner handlar ofta om olika former av hotelser och protester men det har även förekommit vandalisering mot församlingens lokal. Studien visar att inget samband finns mellan graden av motstånd och moskéns karaktär, moskéns närområde, moskéns/bönelokalens utformning, församlingens eller kommunens beskrivningar. Det har alltså inte framkommit något gemensamt mönster som rationellt kan förklara grad av motstånd. Där starkt motstånd förekommit finns kvar en lägre skattning av situationen för församlingen idag.

I denna uppsats undersöker vi islamundervisningen på tre kommunala gymnasieskolor i Halland med fokus ur ett lärarperspektiv. Fördomar om islam i samhället fick oss att reflektera kring om lärare väljer att prioritera eller undvika delar inom islamundervisningen, och i så fall vad. Syftet med vår C-uppsats är att undersöka, analysera samt reflektera över vilken syn lärare har på islamundervisningen i Religionskunskap 1, hur de arbetar med ämnet islam samt hur detta skiljer sig från arbetet med de övriga världsreligionerna. Metoden vi valt att använda oss av är intervjuer med fem gymnasielärare vilka är verksamma på de tre olika kommunala skolorna i Halland. I resultatet framkom det att fördomar genomsyrar islamundervisningen samt att media har en stor påverkan på undervisningen inom ämnet.

Syftet med vår uppsats är att vi vill ta reda på hur några lärare resonerar kring hur de arbetar med värdegrundsfrågor i ämnena svenska och religion i relation till demokratiuppdraget om att fostra elever till goda samhällsmedborgare. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som vi sedan har tolkat och analyserat utifrån en fenomenografisk metod. Våra intervjuer har spelats in, transkriberats och därefter tolkats samt analyserats in i kategorier efter olika teman. Resultatet visar att våra informanter uttrycker vikten av att föra ihop såväl kunskapsuppdraget som fostransuppdraget och att det är viktigt att belysa och förmedla olika demokratiska värden som berör respekt och människors lika värde samt att ständigt arbeta med att motverka fördomar. Vår studie visar även att värdegrundsfrågor och demokratifrågor lämpar sig bra att arbeta med i såväl svenskämnet som i religionsämnet, vilket våra informanter ser som en stor fördel. I vårt resultat har vi funnit att tidsaspekter lyfts upp som ett hinder för värdegrundsarbetet samt att två av lärarna uttrycker problematik kring fördomar och negativa åsikter mot islam och muslimer. Vi har även funnit att lärarna i vår studie anser att det är viktigt att agera och ge motexempel när elever uttrycker fördomar eller negativa åsikter i klassrummet och att man som lärare behöver känna in vilken situation som dessa uttalas i.

I studien, vilken omfattade 177 svenskfödda studenter, utvecklades och kontrollerades enegenkonstruerad enkät: SAPS. Även könsskillnader i fördomar mot okända personers etnicitetoch kön samt könsskillnader i Social Dominance Orientation (SDO) undersöktes. Fördomarmättes med SAPS och SDO mättes med en svensk översättning av SDO scale (Pratto et al.,1994). SDO scale användes också som validitetskontroll av SAPS. Statistisk prövning medSpearmans Rho visade på en negativ korrelation mellan SAPS och SDO scale. ANCOVAvisade en stark tendens till interaktionseffekt mellan bedömarens kön och objektets etnicitet,och en huvudeffekt av kön återfanns. Ingen interaktionseffekt återfanns mellan bedömarensoch objektets kön vid testning med ANOVA. Mann-Whitney U-test visade på signifikanthögre värden på SDO hos de manliga deltagarna än hos de kvinnliga. Resultaten diskuterasmed stöd i tidigare forskning om fördomar.

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skäl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skäl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkätform bland 19-25 åringar på Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skäl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skäl till att inte dricka alkohol.

Introduktion/Bakgrund: Under 2000-talet har det skett en stor ökning i användandet av både narkotika och alkohol och därmed har också antalet personer som vårdas för missbruk stigit. Stigmatisering och fördomar är vanligt förekommande mot denna patientgrupp, både i samhället och bland vårdpersonal. Denna patientgrupp bemöts och behandlas därför olikt andra patienter, vilket är ett problem som måste uppmärksammas. Syfte: Syftet med litteratöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med missbruksproblematik inom den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökning gjordes i olika databaser samt via manuell sökning. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika områden; känsla av hjälplöshet, Känsla av misstro, Sjuksköterskan och stigmatisering samt Sjuksköterskans behov av kunskap och stöd. Diskussion: Bemötande och omvårdnad av patienter med missbruksproblem inom den somatiska vården präglas till stor del av negativa erfarenheter och upplevelser. Sjuksköterskan har förutfattade meningar och upplever rädsla och osäkerhet i mötet med dessa patienter. Slutsats: Det krävs utbildning och större kunskap om denna patientgrupp för att påverka sjuksköterskans upplevelser och för att förbättra vårdkvalitèn.

Denna kandidatuppsats inom psykologi är en kvalitativ studie som inriktar sig på̊ ämnena fördomar, chefskap och genus. Chefer fyller en viktig funktion på arbetsplatser genom att bistå med sin kunskap, sitt engagemang och sin ledarskapsförmåga. Vad chefen har som personliga egenskaper samt vilken kompetens chefen besitter har betydelse för hur väl chefen passar i sin roll och hur chefen tas emot av personalgruppen. Studiens syfte var att undersöka om det finns upplevda fördomar om chefskap ur ett genusperspektiv, och skapa en förståelse för vad dessa fördomar i så fall består av. Samt att undersöka hur upplevelsen kring en ”bra chef” är med fokus på egenskaper, beteende och genus. Studien utfördes genom att utföra semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare. Studiens resultat visar att det förekommer fördomar mot chefer utifrån deras genus och att dessa huvudsakligen består av förväntningar på personliga egenskaper hos chefen, och inte särskilt mycket på kompetens eller kunskap.

<p>Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingår åtta undersökningsdeltagare, varav två deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering är ett komplext sammansvetsat område som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna själva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom även att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrågasättande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansågs vara avgörande områden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering. Studiens resultat stämmer i stora delar överens med tidigare forskning. Inom området minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering avsaknas en bredd i tidigare forskning. Detta har lett till en önskan om ytterligare studier inom detta område.</p>