Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skäl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skäl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkätform bland 19-25 åringar på Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skäl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skäl till att inte dricka alkohol.

De svenska stränderna och de strandnära områdena utgör i många avseenden en värdefull miljö för allmänheten. I Sverige skyddas sådana områden i lag, strandskyddslagstiftningen, där den senaste mer omfattande lagändringen ägde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte är att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrätten" som i lag värnar om allmänhetens rättighet att vistas i naturen, även på mark som är privatägd. Strandområden är tydligt exempel på hur två motstridiga intressen kan stå i konflikt med varandra; det allmänna intresset av en tätortsnära rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnära områden. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillämpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar när intresset för tätortsnära rekreation kommer i konflikt med tätortsutveckling i den kommunala planeringen. Alingsås kommun har i sin fördjupade översiktsplan pekat ut några förtätningsområden inom tätortsnära rekreationsområden i strandnära lägen där det även pågår aktuella detaljplanearbeten. I samtliga fall har kommunen åberopat det femte särskilda skälet "ett angeläget allmänt intresse" med motiveringen "tätortsutveckling", och i ett fall dessutom framhävt behovet av förskola, för att upphäva strandskyddet. För att få in andra aktörers perspektiv på strandskyddslagstiftningen och hur de uppfattar hur strandskyddets syften har hanterats i den kommunala hanteringen har intervjuer skett med Alingsås Naturskyddsföreningens/Alingsås Friluftsklubbs och de olika exploatörerna. För en fastighetsägare kan det upplevas osäkert hur den mark som de äger som omfattas av strandskyddet får användas. Därför har en genomgång av hur lagen har tolkats i ett antal relevanta fall för att undersöka om det finns en dominerande uppfattning. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte alltid räcker för kommunen att hävda det femte särskilda skälet för att upphäva strandskydd i de områden som kommunen pekat ut i strategiska dokument som lämpliga som tätortsutveckling. I de fall Länsstyrelsen accepterat ett upphävande är vid mycket centrala delar av tätorten med mindre grönområden, i vissa fall med åtgärder som ska förbättra strandskyddets syften. Av intervjustudien kan man dra en slutsats att de två olika intressegrupperna; friluftsmänniskan och exploatören, oftast, men inte alltid, står på var sin sida om hur strandskyddet ska tolkas i planprocessen. Det är viktigt att kommunen är tydliga i sin roll som planhandläggare och hur strandskyddets lagstiftning ska tolkas för att inte orimliga förhoppningar om en eventuell exploatering ska ske eller förhindras. Den slutsats som det går att göra av jämförelsen av olika rättsfall är att dessa sällan ger givna svar; hänsyn måste tas från fall till fall eftersom frågan som behandlats i domslutet oftast är unik i sin karaktär, både i innehåll och miljön som rättsfallet omfattar. Om fastighetsägaren kan bevisa att en åtgärd har gjorts eller byggnad har funnits före strandskyddslagstiftningen började gälla, kan man få rätten på sin sida. Även om det inte går att få några givna svar kan rättsfall i alla fall ge besked om eller en vägledning vilken den dominerande uppfattningen är i lagtolkningen; kommunen har rätt i detaljplan att ställa krav på fastighetsägaren att förtydliga gränsen mellan hemfridzon och natur om det bedöms nödvändigt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva skäl till deltidsarbete hos landstingsanställda sjuksköterskor samt att beskriva vilka möjligheter och begränsningar som deltidsarbetet kan innebära. Bakgrund. Deltidsarbete är vanligt förekommande bland sjuksköterskor, såväl nationellt som internationellt. I Sverige arbetade 40 % av Vårdförbundets medlemmar deltid 2011. Att arbeta inom vården kan innebära höga krav, både på fysisk belastning och även krav på ett stort emotionellt engagemang. Deltidsarbete kan på många sätt upplevas som positivt, men det kan även innebära negativa konsekvenser. Skälen till sjuksköterskors deltidsarbete finns delvis beskrivna i internationell forskning men kunskapen om ämnet i svenska förhållanden är bristfällig. Design. Studien har en kvalitativ ansats och designen är explorativ och deskriptiv. Metod. Tio deltidsarbetande sjuksköterskor intervjuades under 2013, intervjuerna transkriberades till text och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Sjuksköterskornas skäl till deltidsarbete var många och deltidsarbete innebar både möjligheter och begränsningar. Arbetssituationen var betydelsefull och påverkade till viss del valet av deltidsarbete. Mer ledig tid gav möjlighet till återhämtning och att spendera mer tid med familjen, skäl som i många fall motiverade deltidsarbete. Lägre inkomst och sämre patientkontinuitet var exempel på deltidsarbetets mer negativa följder.Slutsats. Skälen till varför sjuksköterskor arbetade deltid var många och komplexa, det finns inte ett specifikt skäl som förklaring och deltid innebar både möjligheter och begränsningar. Sjuksköterskorna uttryckte stort ansvarskännande för både arbetet och hemmet, och deltidsarbetet upplevdes mest vara något positivt.

I den rådande bostadsbristen har en del av samhällsdebatten handlat om att effektivisera bygglovsprocessen och mer specifikt möjligheten att överklaga bygglov. Förslag som framkommit i förarbeten till plan- och bygglagen (PBL) är bland annat att begränsa vad som får överklagas och vem som har rätt att överklaga ett bygglovsbeslut samt att avgiftsbelägga överklaganden. Då förarbetena endast bygger på generell statistik saknas kunskap kring vad den klagande parten anför för skäl vid ett överklagande. Det saknas även redovisning kring vilka skäl som vinner störst framgång hos länsstyrelsen genom att ärenden återförvisas eller upphävs. Syftet med studien är att skapa förståelse kring överklagade bygglov samt vilken funktion länsstyrelsen fyller som överklagandeinstans. Huvudmålet är att utreda skälen bakom överklagade bygglov samt undersöka vilka av de anförda skälen som har störst framgång för de klagande hos länsstyrelsen. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar besvarats. Vilka skäl som anförs av klagande part? Med vilka skäl upphäver och återförvisar länsstyrelsen kommunernas beslut? I vilken grad överensstämmer skälen anförda av klagande med de skäl länsstyrelsen upphäver eller återförvisar ärenden? En kvantitativ innehållsanalys har tillämpats tillsammans med juridisk metod för att kunna uttolka och klassificera skälen. För att sammanställa och analysera resultatet användes statistisk analys. Totalt har 274 överklagade beslutshandlingar granskats och resulterat i 197 handlingar som ansågs representativa för studien. Granskningen resulterade vidare i 77 kategorier med skäl anförda av klagande part. De skäl som anförts flest gånger av klagande part var att åtgärden medförde betydande olägenhet, stred mot detaljplan eller påverkade omgivningen negativt med hänsyn till exempelvis stads- och landskapsbild samt kulturvärden på platsen. Vidare anfördes även frekvent att grannehörande ej hade skett eller att det funnits brister i bygglovshandlingarna. Skäl som inte berörde den sökta åtgärden, så kallade okynnesskäl, var också ett av de vanligaste skälen anförda av klagade part. Det överlägset vanligaste skälet för upphävande var att åtgärden strider mot detaljplan och inte var att betrakta som en liten avvikelse. För återförvisade ärenden var de vanligaste skälen för länsstyrelsens beslut att grannehörande ej hade skett samt att byggnadsnämnden brustit i sin motivering. Totalt överensstämde anförda skäl av klagande och länsstyrelsens skäl för upphävande eller återförvisning i 47 % av fallen. Sammantaget var de största framgångsfaktorerna skäl som berör planstridigheter eller brister i byggnadsnämndens hantering av bygglovsärenden. Som helhet ansågs länsstyrelsen fylla en viktig roll som tillsynsmyndighet och borde därmed inte uteslutas ur instanskedjan. / In the current housing crisis, part of the social debate has been focused on streamlining the building permit process, and more specifically the ability to appeal a building permit. Proposals that emerged in the legislative history is to limit what and who has the right to appeal a building permit decision and the possibility to charge for the appeals. As the legislative history is only based on general statistics there is a lack of knowledge about what the complainant confided as reasons for the appeal. Nor is there any recognition on the grounds that wins the greatest success with the provincial government by matters referred back or canceled. The purpose of the study is to create a better understanding about the contested building permits and the function the provincial government fills as the appeal court. The main objective is to investigate the reasons behind the contested building permits, and investigate which of the arguments that have the greatest success for the complainants. To fulfill the purpose three questions were answered. What are the reasons invoked by the appellant? With what the reasons cancels and remits the provincial government municipal decisions? To what degree do the reasons cited by the complainant correspond with the reasons the provincial government cancels or refers cases? A quantitative content analysis was applied together with the legal method to interpret and classify the reasons. A statistical method has been used to compile and present the results. A total of 274 contested decision documents were reviewed and resulted in 197 documents considered as representative for the study. The review resulted in 77 categories of reasons cited by the complainants. The most common reasons were: significant inconvenience, the measure is contrary to the local plan, city- and landscape, cultural heritage and good overall effect is adversely affected, the neighbor hearing has not occurred, that there have been shortcomings in the documents and frivolous reasons. By far the most common reasons for the cancellation was that the measure is contrary to local plan and was not considered to be a little deviation. The most common reasons for the provincial government to remit cases were that the neighbor hearing had not occurred and that the building committee failed in its justification of the decision. Reasons cited by the complainant and the provincial governments reasons for the suspension or referral was consistent in 47% of the cases. Overall, the biggest success factors to cited reasons involving measures who is contrary to local plan or defects in the building committees' handling of building permits. As a whole the provincial government are considered to play an important role as a regulator and should therefore not be excluded from the instance chain.

No description available.

<p>Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Det finns framförallt två olika sorters lycka och de upplevs främst i det vardagliga livet. Lyckan är tätt sammanhängande eller synonymt med livsbejakande positiva känslor. Lyckan fungerar som skyddsfaktor vid kriser. Till stor del skapas lyckan och är mer beroende av den egna attityden och det egna agerandet än av omgivande omständigheter. Lyckans betydelse i livet är så högt värderad att den i föreliggande studie beskrivs som skäl att leva.</p>