No description available.

<p>Uppsatsens syfte är att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestämmelser med fokusering på ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gällande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli när bestämmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohälsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande.</p><p>Förutom att beskriva gällande rätt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning på ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument från företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrån ett praktiskt perspektiv.</p><p>Huvudansvaret för att förhindra ohälsa och olycksfall på ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara både en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet. Både en fysisk och en juridisk person kan bli skyldig att betala en straffavgift när arbetsmiljön missköts. Det kan dock endast bli en fysisk person som blir straffansvarig vid brott mot arbetsmiljön, exempelvis när en arbetstagare skadas eller omkommer i samband med arbetet, som orsakats av brister i arbetsmiljön. En arbetstagare kan aldrig bli dömd för arbetsmiljöbrott, han kan dock bli dömd enligt de generella straffsatserna som finns vid exempelvis vållande till annans död. En arbetstagare har, enligt arbetsmiljölagen, skyldigheter och ansvar precis som sin arbetsgivare. Arbetstagaren skall samarbeta och respektera de åtgärder som finns i det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö. De finns även reglerat att det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö skall ske genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samverkan har en stor betydelse för att arbetsmiljön skall förbättras och anpassas till verksamheten. För att samverkansarbetet skall fungera så effektivt som möjligt finns skyddsombud och skyddskommittéer som skall företräda, verka och vaka över verksamheten. Varken skyddsombud eller ledamöterna i skyddskommittéerna har något straffansvar gällande arbetsmiljön. Deras skyldigheter och ansvar är likställda med de övriga arbetstagarnas. Arbetsmiljöverket är ett tillsynsorgan som likväl skall vaka över verksamheten. Myndigheten fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet genom sina föreskrifter som kompletterar arbetsmiljölagen. Trots föreskrifternas funktion som kompletterande och konkretiserande, så lämnar de inga praktiska exempel på hur verksamheten skall skötas. Något som kanske inte är möjligt, då alla slags verksamheter med arbetstagare berörs utav lagen. Den empiriska undersökningen vi genomfört visar på hur ett arbetsmiljöarbete kan bedrivas, med fokus på samverkan, skyldigheter och ansvar. Av de hundratals föreskrifter som finns från arbetsmiljöverket, har vi använt oss mest utav SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete), som tydliggör bestämmelserna kring samverkan och ansvar. Vi har även anpassat oss till företaget vid undersökt och riktat in oss på föreskrifterna om truckar. Syftet var att avgränsa det stora företagets verksamhet för att enklare kunna beskriva skyldigheterna.</p><p>För att kunna uppnå målet, att arbeta förebyggande med arbetsmiljön, krävs ett samspel från alla berörda parter. Det krävs tydliga riktlinjer för ansvar, en god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt ett statligt organ som övervakar och vägleder hur bestämmelserna efterlevs. Den empiriska undersökningen visar att detta fungerar väl på det företag vi undersökt. Undersökningen har även tydliggjort hur gällande bestämmelser kan följas och anpassas beroende på verksamhet.</p>

Uppsatsens syfte är att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestämmelser med fokusering på ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gällande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli när bestämmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohälsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande. Förutom att beskriva gällande rätt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning på ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument från företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrån ett praktiskt perspektiv. Huvudansvaret för att förhindra ohälsa och olycksfall på ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara både en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet. Både en fysisk och en juridisk person kan bli skyldig att betala en straffavgift när arbetsmiljön missköts. Det kan dock endast bli en fysisk person som blir straffansvarig vid brott mot arbetsmiljön, exempelvis när en arbetstagare skadas eller omkommer i samband med arbetet, som orsakats av brister i arbetsmiljön. En arbetstagare kan aldrig bli dömd för arbetsmiljöbrott, han kan dock bli dömd enligt de generella straffsatserna som finns vid exempelvis vållande till annans död. En arbetstagare har, enligt arbetsmiljölagen, skyldigheter och ansvar precis som sin arbetsgivare. Arbetstagaren skall samarbeta och respektera de åtgärder som finns i det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö. De finns även reglerat att det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö skall ske genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samverkan har en stor betydelse för att arbetsmiljön skall förbättras och anpassas till verksamheten. För att samverkansarbetet skall fungera så effektivt som möjligt finns skyddsombud och skyddskommittéer som skall företräda, verka och vaka över verksamheten. Varken skyddsombud eller ledamöterna i skyddskommittéerna har något straffansvar gällande arbetsmiljön. Deras skyldigheter och ansvar är likställda med de övriga arbetstagarnas. Arbetsmiljöverket är ett tillsynsorgan som likväl skall vaka över verksamheten. Myndigheten fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet genom sina föreskrifter som kompletterar arbetsmiljölagen. Trots föreskrifternas funktion som kompletterande och konkretiserande, så lämnar de inga praktiska exempel på hur verksamheten skall skötas. Något som kanske inte är möjligt, då alla slags verksamheter med arbetstagare berörs utav lagen. Den empiriska undersökningen vi genomfört visar på hur ett arbetsmiljöarbete kan bedrivas, med fokus på samverkan, skyldigheter och ansvar. Av de hundratals föreskrifter som finns från arbetsmiljöverket, har vi använt oss mest utav SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete), som tydliggör bestämmelserna kring samverkan och ansvar. Vi har även anpassat oss till företaget vid undersökt och riktat in oss på föreskrifterna om truckar. Syftet var att avgränsa det stora företagets verksamhet för att enklare kunna beskriva skyldigheterna. För att kunna uppnå målet, att arbeta förebyggande med arbetsmiljön, krävs ett samspel från alla berörda parter. Det krävs tydliga riktlinjer för ansvar, en god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt ett statligt organ som övervakar och vägleder hur bestämmelserna efterlevs. Den empiriska undersökningen visar att detta fungerar väl på det företag vi undersökt. Undersökningen har även tydliggjort hur gällande bestämmelser kan följas och anpassas beroende på verksamhet.

<p>The concept of citizenship was created in Greece about 600 BC, and has for most of the time been treated as a philosophical concept, or as a concept of political science. In spite of the fact that sociologists have taken an interest in the concept in the second half of the 20th century there is hardly any empirical research to substantiate how the common man perceives and defines the concept. Disabled people to a great extent perceive themselves as belonging to a forgotten sector of society in that they experience administrative barriers, shortcomings in the way individuals and institutions behave towards them, institutional discrimination, being socially dead, etc. </p><p>—The aim of this study has been to explore how citizenship is perceived and defined by disabled people in Great Britain and Sweden, focusing on the perception of rights and obligations, and how these rights and obligations have been made available to them by society.</p><p>—The study was carried out as a qualitative study. Semi-structured interviews were conducted with disabled people defined as activists in a disability context (in Great Britain 19 informants, in Sweden 21 informants). The study was carried out in cooperation with the Wigforss Institute, Halmstad University, Sweden, and the Centre for Disability Studies, University of Leeds, Great Britain.</p><p>—The main conclusion of the study it that disabled people are knowledgeable on the concept of citizenship, on rights and responsibilities. They also have a strong sense of wanting to fulfill the responsibilities that are inherent in being a member of society, but that, through the lack of inclusion, institutional discrimination, and the rights that they have been denied, they are also denied the right fullfilling these responsibilities.</p>

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien. - Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan? - Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna? - Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete? - Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola

The concept of citizenship was created in Greece about 600 BC, and has for most of the time been treated as a philosophical concept, or as a concept of political science. In spite of the fact that sociologists have taken an interest in the concept in the second half of the 20th century there is hardly any empirical research to substantiate how the common man perceives and defines the concept. Disabled people to a great extent perceive themselves as belonging to a forgotten sector of society in that they experience administrative barriers, shortcomings in the way individuals and institutions behave towards them, institutional discrimination, being socially dead, etc. —The aim of this study has been to explore how citizenship is perceived and defined by disabled people in Great Britain and Sweden, focusing on the perception of rights and obligations, and how these rights and obligations have been made available to them by society. —The study was carried out as a qualitative study. Semi-structured interviews were conducted with disabled people defined as activists in a disability context (in Great Britain 19 informants, in Sweden 21 informants). The study was carried out in cooperation with the Wigforss Institute, Halmstad University, Sweden, and the Centre for Disability Studies, University of Leeds, Great Britain. —The main conclusion of the study it that disabled people are knowledgeable on the concept of citizenship, on rights and responsibilities. They also have a strong sense of wanting to fulfill the responsibilities that are inherent in being a member of society, but that, through the lack of inclusion, institutional discrimination, and the rights that they have been denied, they are also denied the right fullfilling these responsibilities.

<p>Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. </p><p>Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. </p><p>Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.</p><p>- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?</p><p>- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?</p><p>- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?</p><p>- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola</p>

Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare. Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete. Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete. Det ger sig främst uttryck i att uttryck i olika regleringar beträffande hur en rådgivare skall utföra sitt arbete. Vi kan fastslå att dokumentations och kompetenskrav idag har störst påverkan på rådgivares arbete.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om gymnasielärare är medvetna om sina rättigheter vad gäller åtgärder som får vidtas enligt skollagen (2010:800) från 2011. Den syftar även till att undersöka var lärarna fått information om skollagen från. Hur medvetna är gymnasielärare om sina rättigheter enligt lag gällande åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron samt vad lärarens tillsynsplikt innebär? Har lärarna varit utsatta för hot och/eller våld samt hur medvetna är de om var de ska vända sig om de känner sig kränkta av en elev? Hur har lärarna fått information om sina rättigheter och åtgärder enligt skollagen och känner lärarna att de fått tillräcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning? Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där en halvstrukturerad intervju använtssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielärare från tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgänglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lärarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och användes som analysverktyg. Studiens teoretiska ramverk består av skollagen (2010:800) 5 kap. 5-8 §, 17 § och 22 §,Brottsbalken (1962:700) samt Arbetsmiljöverkets författningssamling (1993:2). Resultat: Två av lärarna i denna studie var omedvetna om sina rättigheter gällande de åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron, medan fyra lärare var något medvetna. Vidare var lärarna dåligt insatta i vad lärarens tillsynsplikt innebär samtidigt som tillsynsplikten verkar försvåra tolkningen av skollagen (2010:800). Lärarna är däremot medvetna om var de kan vända sig om de skulle bli kränkta av en elev. Dock har de inte lika bra uppfattning om hur de skulle gå tillväga om en våldsam situation skulle uppstå med en elev. Lärarna har främst fått sina kunskaper om skollagen från skolledning, fackliga organisationer och kollegor men inge nav lärarna känner att de fått tillräcklig kunskap om lagen under sin lärarutbildning. Slutsats: För att klara av alla delar i läraryrket behövs tydliga ramar för att skapa trygghet för både lärare och elever. Resultatet visade att de medverkande lärarnas kunskaper om skollagen (2010:800) är bristfälliga vilket tyder på att utbildning i området saknas i lärarutbildningen. De medverkande lärarna har istället fått sina kunskaper från arbetsplatsen och egna erfarenheter. Fem av sex lärare har varit utsatta för någon form av verbala angrepp men bara en lärare har blivit slagen av misstag vid separerande av två elever som slagits. De medverkande lärarna tror att utbildning om skollagen (2010:800) kan ge nyexaminerade lärare ökad trygghet i sinyrkesroll. / Abstract The aim of the study is to investigate whether high school teachers are aware of their rights in terms of actions that may be taken under the new Swedish Education Act (2010:800) of 2011. It also aims to examine from where the teachers were given information about theEducation Act (2010:800). How conscious are the high school teachers of their rights about effective arrangements that may be taken if a student disrupts the teaching and what the teachers´ supervision duty means? Have teachers been subjected to threats and/or violence, and how aware are they ofwhere to turn if they feel offended by a student? How have teachers been informed of their rights and action under the Education Actand Do the teachers feel that they had received sufficient knowledge of the SwedishEducation act during their university education? Method: The study was conducted with a qualitative approach, where a half-structuredinterview has been used as a data collection method. The study involved six high schoolteachers from three different schools, who were contacted via an accessibility- and snowballsampling. A thematic categorization was created from the teachers' responses related to thestudy's theoretical framework and used as analytical tools. The theoretical framework consistsof the Swedish Education Act (2010: 800) Chapter 5. 5-8 §, 17 § and 22 §, Swedish CriminalCode (1962: 700) and the Swedish Work Environment Authority (1993: 2). Results: Two of the teachers in this study were unaware of their rights regarding the actionsto be taken if a student disrupts the teaching, while four teachers were somewhat aware.Furthermore, the teachers were unfamiliar with what the teachers´ supervision duty meanswhile the supervision duty also seems to complicate the interpretation of the Swedish EducationAct (2010: 800). The teachers are, however, aware of where they can turn if they would beoffended by a student, but they are not as certain about how they would proceed if a violentsituation occur with a student. Teachers have primarily gained their knowledge of the Educationact from the school management, the unions and colleagues, but none of the teachers feel thatthey got sufficient knowledge of the law during their teachers training. Conclusion: To manage all aspects of the teaching profession, a clear framework is needed toprovide security for both teachers and students. The results showed that the participatingteachers' knowledge of school law (2010: 800) is insufficient, suggesting that training in thearea is lacking in teacher education. The participating teachers have instead gained theirknowledge from their workplace and their own experiences. Five out of six teacher have beenexposed of verbal abuse but only one teacher has been beaten by mistake when separating twostudents in a fight. The participating teachers believe that training in the Swedish EducationAct (2010: 800) can give newly graduated teachers more confidence in their professional role.

<p>Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter och rådgivarens arbete är av ökad betydelse i samhället eftersom konsumenternas agerande på den finansiella marknaden har förändrats kraftigt. Vi ska i denna uppsats undersöka vilket verktyg lagstiftningen utgör för privatrådgivare.</p><p>Vårt syfte är att identifiera hur Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter påverkar en rådgivare i dennes dagliga arbete.</p><p>Uppsatsen lägger fokus vid situationen idag och inte hur framtiden ser ut. Vi fokuserar på södra Sverige och avgränsar oss till Swedbank och Handelsbanken. Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån öppna intervjuer med representanter från Swedbank och Handelsbanken. Vi har använt en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi.</p><p>Vi kan genom våra undersökningar konstatera att lagen om finansiell rådgivning är av stor betydelse för rådgivare i deras arbete. Det ger sig främst uttryck i att uttryck i olika regleringar beträffande hur en rådgivare skall utföra sitt arbete. Vi kan fastslå att dokumentations och kompetenskrav idag har störst påverkan på rådgivares arbete.</p>