Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka om gymnasielärare är medvetna om sina rättigheter vad gäller åtgärder som får vidtas enligt skollagen (2010:800) från 2011. Den syftar även till att undersöka var lärarna fått information om skollagen från. Hur medvetna är gymnasielärare om sina rättigheter enligt lag gällande åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron samt vad lärarens tillsynsplikt innebär? Har lärarna varit utsatta för hot och/eller våld samt hur medvetna är de om var de ska vända sig om de känner sig kränkta av en elev? Hur har lärarna fått information om sina rättigheter och åtgärder enligt skollagen och känner lärarna att de fått tillräcklig kunskap om skollagen under sin högskoleutbildning? Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ ansats, där en halvstrukturerad intervju använtssom datainsamlingsmetod. I studien deltog sex gymnasielärare från tre olika skolor, vilka kontaktades via ett tillgänglighets- och snöbollsurval. En tematisk kategorisering skapadesutefter lärarnas svar kopplat till studiens teoretiska ramverk och användes som analysverktyg. Studiens teoretiska ramverk består av skollagen (2010:800) 5 kap. 5-8 §, 17 § och 22 §,Brottsbalken (1962:700) samt Arbetsmiljöverkets författningssamling (1993:2). Resultat: Två av lärarna i denna studie var omedvetna om sina rättigheter gällande de åtgärder som får vidtas om en elev stör studieron, medan fyra lärare var något medvetna. Vidare var lärarna dåligt insatta i vad lärarens tillsynsplikt innebär samtidigt som tillsynsplikten verkar försvåra tolkningen av skollagen (2010:800). Lärarna är däremot medvetna om var de kan vända sig om de skulle bli kränkta av en elev. Dock har de inte lika bra uppfattning om hur de skulle gå tillväga om en våldsam situation skulle uppstå med en elev. Lärarna har främst fått sina kunskaper om skollagen från skolledning, fackliga organisationer och kollegor men inge nav lärarna känner att de fått tillräcklig kunskap om lagen under sin lärarutbildning. Slutsats: För att klara av alla delar i läraryrket behövs tydliga ramar för att skapa trygghet för både lärare och elever. Resultatet visade att de medverkande lärarnas kunskaper om skollagen (2010:800) är bristfälliga vilket tyder på att utbildning i området saknas i lärarutbildningen. De medverkande lärarna har istället fått sina kunskaper från arbetsplatsen och egna erfarenheter. Fem av sex lärare har varit utsatta för någon form av verbala angrepp men bara en lärare har blivit slagen av misstag vid separerande av två elever som slagits. De medverkande lärarna tror att utbildning om skollagen (2010:800) kan ge nyexaminerade lärare ökad trygghet i sinyrkesroll. / Abstract The aim of the study is to investigate whether high school teachers are aware of their rights in terms of actions that may be taken under the new Swedish Education Act (2010:800) of 2011. It also aims to examine from where the teachers were given information about theEducation Act (2010:800). How conscious are the high school teachers of their rights about effective arrangements that may be taken if a student disrupts the teaching and what the teachers´ supervision duty means? Have teachers been subjected to threats and/or violence, and how aware are they ofwhere to turn if they feel offended by a student? How have teachers been informed of their rights and action under the Education Actand Do the teachers feel that they had received sufficient knowledge of the SwedishEducation act during their university education? Method: The study was conducted with a qualitative approach, where a half-structuredinterview has been used as a data collection method. The study involved six high schoolteachers from three different schools, who were contacted via an accessibility- and snowballsampling. A thematic categorization was created from the teachers' responses related to thestudy's theoretical framework and used as analytical tools. The theoretical framework consistsof the Swedish Education Act (2010: 800) Chapter 5. 5-8 §, 17 § and 22 §, Swedish CriminalCode (1962: 700) and the Swedish Work Environment Authority (1993: 2). Results: Two of the teachers in this study were unaware of their rights regarding the actionsto be taken if a student disrupts the teaching, while four teachers were somewhat aware.Furthermore, the teachers were unfamiliar with what the teachers´ supervision duty meanswhile the supervision duty also seems to complicate the interpretation of the Swedish EducationAct (2010: 800). The teachers are, however, aware of where they can turn if they would beoffended by a student, but they are not as certain about how they would proceed if a violentsituation occur with a student. Teachers have primarily gained their knowledge of the Educationact from the school management, the unions and colleagues, but none of the teachers feel thatthey got sufficient knowledge of the law during their teachers training. Conclusion: To manage all aspects of the teaching profession, a clear framework is needed toprovide security for both teachers and students. The results showed that the participatingteachers' knowledge of school law (2010: 800) is insufficient, suggesting that training in thearea is lacking in teacher education. The participating teachers have instead gained theirknowledge from their workplace and their own experiences. Five out of six teacher have beenexposed of verbal abuse but only one teacher has been beaten by mistake when separating twostudents in a fight. The participating teachers believe that training in the Swedish EducationAct (2010: 800) can give newly graduated teachers more confidence in their professional role.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur culpabedömningen görs när barn och unga vållar personskada. Den allmänna culpabedömningen i 2 kap. 1 § SkL är inte tillämpbar på individer under 18 år varvid motsvarigheten återfinns i 2 kap. 4 § SkL och avser en skälighetsbedömning. Uppsatsen har behandlat hur gällande rätt tar sig uttryck på skadeståndsrättens område samt hur rättsläget såg ut innan skadeståndslagens ikraftträdande. Metoden är rättsdogmatisk. Rättsutredningen har visat att barn och unga under 18 år kan bli ersättningsskyldiga. Skadeståndet ska emellertid jämkas i den mån det anses vara skäligt. Motiven till skadeståndslagen uttrycker att barn över 15 år i princip bär fullt skadeståndsansvar vilket innebär att skadevållarens ålder har stor betydelse. Vårdnadshavares tillsynsansvar är väsentligt när det gäller barn i yngre åldrar varvid även barnets samtycke till lek kan vara problematiskt att bedöma. Brister vårdnadshavare i tillsynsplikten kan de ha agerat vårdslöst enligt 2 kap. 1 § SkL vilket kan medföra skadeståndsskyldighet. Ansvarsförsäkring utgör en central ståndpunkt vad gäller den skadelidandes rätt till skadestånd till följd av en inträffad skada.