No description available.

Uppsatsen ämnar beskriva rättsläget och belysa intressena bakom konkurrensklausuler på individnivå och till viss del på samhällsnivå. Uppsatsens problemformulering är härav; vad anses vara skäligt respektive oskäligt i utformningen och tillämpningen av konkurrensklausuler i anställningsavtal? Ändamålet med uppsatsen är att belysa och analysera gällande rätt om lagstiftningen som reglerar konkurrensklausuler.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur culpabedömningen görs när barn och unga vållar personskada. Den allmänna culpabedömningen i 2 kap. 1 § SkL är inte tillämpbar på individer under 18 år varvid motsvarigheten återfinns i 2 kap. 4 § SkL och avser en skälighetsbedömning. Uppsatsen har behandlat hur gällande rätt tar sig uttryck på skadeståndsrättens område samt hur rättsläget såg ut innan skadeståndslagens ikraftträdande. Metoden är rättsdogmatisk. Rättsutredningen har visat att barn och unga under 18 år kan bli ersättningsskyldiga. Skadeståndet ska emellertid jämkas i den mån det anses vara skäligt. Motiven till skadeståndslagen uttrycker att barn över 15 år i princip bär fullt skadeståndsansvar vilket innebär att skadevållarens ålder har stor betydelse. Vårdnadshavares tillsynsansvar är väsentligt när det gäller barn i yngre åldrar varvid även barnets samtycke till lek kan vara problematiskt att bedöma. Brister vårdnadshavare i tillsynsplikten kan de ha agerat vårdslöst enligt 2 kap. 1 § SkL vilket kan medföra skadeståndsskyldighet. Ansvarsförsäkring utgör en central ståndpunkt vad gäller den skadelidandes rätt till skadestånd till följd av en inträffad skada.

<p>Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet ska visas särskild hänsyn i behovet av skydd. Denna regel finns främst för att skydda konsumenter, men på senare tid har även småföretagare kommit att innefattas i denna regel. I näringsidkarförhållanden finns ofta behov av skydd mot oskäliga avtalsvillkor, då småföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har därför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlägsen ställning beskrivits och analyserats i förhållande till övriga rekvisit i 36 § AvtL. För att kunna urskilja vilka omständigheter som påverkar avgörandet huruvida underlägsen ställning föreligger eller ej, upprättas i rättspraxis en skälighetsbedömning för varje enskilt fall. De slutsatser som dragits i studien visar på att det generellt sett inte går att säga när en småföretagare befinner sig i underlägsen ställning, utan att detta istället beror på en mängd olika omständigheter som verkar i det enskilda fallet.</p>

Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet ska visas särskild hänsyn i behovet av skydd. Denna regel finns främst för att skydda konsumenter, men på senare tid har även småföretagare kommit att innefattas i denna regel. I näringsidkarförhållanden finns ofta behov av skydd mot oskäliga avtalsvillkor, då småföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har därför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlägsen ställning beskrivits och analyserats i förhållande till övriga rekvisit i 36 § AvtL. För att kunna urskilja vilka omständigheter som påverkar avgörandet huruvida underlägsen ställning föreligger eller ej, upprättas i rättspraxis en skälighetsbedömning för varje enskilt fall. De slutsatser som dragits i studien visar på att det generellt sett inte går att säga när en småföretagare befinner sig i underlägsen ställning, utan att detta istället beror på en mängd olika omständigheter som verkar i det enskilda fallet.