No description available.

De svenska stränderna och de strandnära områdena utgör i många avseenden en värdefull miljö för allmänheten. I Sverige skyddas sådana områden i lag, strandskyddslagstiftningen, där den senaste mer omfattande lagändringen ägde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte är att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrätten" som i lag värnar om allmänhetens rättighet att vistas i naturen, även på mark som är privatägd. Strandområden är tydligt exempel på hur två motstridiga intressen kan stå i konflikt med varandra; det allmänna intresset av en tätortsnära rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnära områden. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillämpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar när intresset för tätortsnära rekreation kommer i konflikt med tätortsutveckling i den kommunala planeringen. Alingsås kommun har i sin fördjupade översiktsplan pekat ut några förtätningsområden inom tätortsnära rekreationsområden i strandnära lägen där det även pågår aktuella detaljplanearbeten. I samtliga fall har kommunen åberopat det femte särskilda skälet "ett angeläget allmänt intresse" med motiveringen "tätortsutveckling", och i ett fall dessutom framhävt behovet av förskola, för att upphäva strandskyddet. För att få in andra aktörers perspektiv på strandskyddslagstiftningen och hur de uppfattar hur strandskyddets syften har hanterats i den kommunala hanteringen har intervjuer skett med Alingsås Naturskyddsföreningens/Alingsås Friluftsklubbs och de olika exploatörerna. För en fastighetsägare kan det upplevas osäkert hur den mark som de äger som omfattas av strandskyddet får användas. Därför har en genomgång av hur lagen har tolkats i ett antal relevanta fall för att undersöka om det finns en dominerande uppfattning. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte alltid räcker för kommunen att hävda det femte särskilda skälet för att upphäva strandskydd i de områden som kommunen pekat ut i strategiska dokument som lämpliga som tätortsutveckling. I de fall Länsstyrelsen accepterat ett upphävande är vid mycket centrala delar av tätorten med mindre grönområden, i vissa fall med åtgärder som ska förbättra strandskyddets syften. Av intervjustudien kan man dra en slutsats att de två olika intressegrupperna; friluftsmänniskan och exploatören, oftast, men inte alltid, står på var sin sida om hur strandskyddet ska tolkas i planprocessen. Det är viktigt att kommunen är tydliga i sin roll som planhandläggare och hur strandskyddets lagstiftning ska tolkas för att inte orimliga förhoppningar om en eventuell exploatering ska ske eller förhindras. Den slutsats som det går att göra av jämförelsen av olika rättsfall är att dessa sällan ger givna svar; hänsyn måste tas från fall till fall eftersom frågan som behandlats i domslutet oftast är unik i sin karaktär, både i innehåll och miljön som rättsfallet omfattar. Om fastighetsägaren kan bevisa att en åtgärd har gjorts eller byggnad har funnits före strandskyddslagstiftningen började gälla, kan man få rätten på sin sida. Även om det inte går att få några givna svar kan rättsfall i alla fall ge besked om eller en vägledning vilken den dominerande uppfattningen är i lagtolkningen; kommunen har rätt i detaljplan att ställa krav på fastighetsägaren att förtydliga gränsen mellan hemfridzon och natur om det bedöms nödvändigt.

En grundläggande förutsättning för landsbygdens utveckling är en bofast befolkning och sysselsättning. En god möjlighet för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd är att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgångar. En begränsande faktor för landsbygdens utveckling har under lång tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva inställningen till att medge dispens. Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgått förändringar med tyngdpunkt på differentiering av strandskyddet. Lagändringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet där tillgången på stränder är god och exploateringsgraden är låg. En av förändringarna innebar att byggande i strandnära lägen ska kunna tillåtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden. Denna differentiering av strandskyddet utgår från dels en geografisk indelning baserad på tillgången på stränder, dels vissa lättnader i materiellt hänseende för dispenser och planläggningsarbete med kopplingar till regional och lokal utveckling.   Syftet med lagreformen är tydlig; att människor ska kunna leva och verka i hela landet och att levnadsstandarden i glesbygdsområden inte ska avvika för mycket från den som finns i större kommuner. Lagändringarna som trädde ikraft 2009 meddelade en insikt om att det generella strandskyddet inte tillgodosett det utvecklingsbehov som finns i mindre tätbefolkade områden i Sverige. Med anledning av att beviljandet av strandskyddsdispenser fortfarande tillämpas med försiktighet innebär det ekonomiska och andra olägenheter för markägare. Detta när önskade fastighetsbildningar eller verksamhetsutvecklingar inte kan ske mot bakgrund av strandskyddslagstiftningens restriktiva tillämpning av dispenser och en viss oklarhet om vad landsbygdsutveckling är. Den privata äganderätten är ett intresse som oftast kommer i skymundan för andra högre prioriterade intressen såsom allmänhetens intresse av friluftsliv och intresset för att bevara goda förutsättningar för växt- och djurliv på land och i vatten.  Det skapas ofta konflikter mellan dessa intressen då olika instanser prioriterar olika syften med strandskyddslagstiftningen på ett oenhetligt sätt. Allemansrätten och miljöskydd kan användas som skäl för att förhindra markägaren från att bebygga en strandnära fastighet. Den som ansöker om dispens från strandskyddsreglerna för att kunna utrusta sin fastighet med byggnader och bryggor kan plågsamt få uppleva att allemansrätten och miljöskyddet är kraftfulla intressen som kullkastar förväntningarna på en planerade investeringar och exploateringar. Skälen för att avslå strandskyddsdispensen är att bryggan eller byggnaden skulle ha en inverkan på hur allmänheten potentiellt kan uppleva att bryggan har en avhållande effekt eller hur byggnationen påverkar växt- och djurlivet på platsen.   Utöver strandskyddets uttalade syften finns det även en geografisk intressekonflikt vid tillämpningen. Det är ofta samma stränder som är attraktiva för bebyggelse som har höga värden för djur- och växtliv och friluftsliv. Vad gäller områden med ett högt bebyggelsetryck finns ofta en stark drivkraft att bebygga strandnära lägen medan områden utan bebyggelsetryck synes det inte finnas samma drivkraft att bebygga strandnära lägen. Denna problematik har skapat svårigheter för lagstiftningen att tillgodose en lagstiftning som dels stärker strandskydden i redan ”överexploaterade” områdens och som dels kan skapa lättnader inom områden där det saknas skäl att tillåta bebyggelse då det inte på ett legitimt sätt kan äventyra strandskyddets syften. Lösningen blev genom att precisera dispensskälen inom attraktiva kustområden, där dispens endast får ges för bostadshus där områden redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för miljön och friluftsliv eller är skilt från strandlinjen genom väg eller bebyggelse. Inom glesbefolkade områden i inlandet skulle det bli lättare att få dispens under vissa förutsättningar, men även inom dessa områden är syftet att stora sträckor ska lämnas fria från exploatering.

Landsbygdsutveckling i strandnära läge, förkortat LIS, är precis som det låter ett verktyg för att främja utvecklingen på landsbygden genom att medge undantag från strandskyddet för verksamheter och bebyggelse invid definierade vattendrag. Kommuner kan i sin översiktsplan peka ut dessa LIS-områden, inom vilka dispens från strandskyddet kan ges med LIS som särskilt skäl. Genom lagändringen åren 2009 och 2010 har även kommunernas roller stärkts genom att de granskar inkomna dispenser som första instans, medan Länsstyrelsen sedan granskar kommunernas beviljade dispenser. Resultatet av dagens lagstiftning för LIS-områden har inte gett den effekt som förväntades. I SOU 2020:78 ”Tillgängliga stränder, ett än mer differentierat strandskydd” har en utredning gjorts för att identifiera problem med dagens lagstiftning samt att ge förlag på förbättringar inför en förnyelse av lagstiftningen. Det föreslås i utredningen att strandskyddet ska bli mer differentierat än det är idag. Lättnader ska ges i så kallade landsbygdsområden, medan strandskyddet ska skärpas ytterligare i tätbebyggda områden med låg tillgång till orörda stränder. Detta examensarbete syftar till att belysa uppnådda resultat av LIS i Jämtland inför den nya lagstiftningen. Antalet LIS-områden samt antalet givna dispenser undersöks liksom kommunernas och Länsstyrelsens syn på dagens lagstiftning samt på förslaget om den kommande. För att söka svar på detta genomfördes en enkätundersökning vilken besvarades av 7 av 8 tillfrågade kommuner. Antalet beviljade dispenser varierar kraftigt, liksom antalet och storleken på utpekade LIS-områden. Kommunernas inställning till LIS uppvisar också stora variationer. Gemensamt för majoriteten av kommunerna är stora förhoppningarna inför den nya lagstiftningen, då dagens lagstiftning inte anses optimal för att uppnå syftet med LIS. En intervju med Länsstyrelsen i Jämtland genomfördes för att få deras perspektiv på frågeställningarna. Återkommande problem som Länsstyrelsen identifierat genom inkomna dispenser är att syftet med LIS inte alltid uppfylls samt att dagens lagstiftning ibland orsakar hinder och tolkningssvårigheter i utövningen av bestämmelserna. En konsekvens av detta är att planarbetet för LIS har avstannat i förhoppningen om att den nya lagstiftningen bättre anpassas till rådande förhållanden inom respektive kommun. Antalet sökta dispenser har däremot inte avtagit, vilket tyder på ett fortsatt intresse från allmänheten. Uppsatsens resultat tyder på ett samband mellan en utförlig hantering av LIS i kommunens översiktsplan och antalet beviljade dispenser. Även kommunernas geografi tenderar att utgöra en avgörande faktor för lämpligheten, och därigenom resultatet av LIS. Resultat visar också på att det nya lagförslaget förmodas innebära ytterligare lättnader inom glesbefolkade områden, vilket skulle välkomnas av kommunerna i deras fortsatta ambitioner för LIS.

Syftet med arbetet har varit att analysera det generella och det differentierade strandskyddet, med fokus främst på möjligheter till dispens i områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Efter en omfattande lagändring 2009 har både en uttömmande lista med skäl för beviljande av dispens införts samt en möjlighet för kommunen att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Inom dessa områden får kommunen som särskilt skäl vid prövning om dispens beakta om uppförandet av en byggnad eller annan åtgärd bidrar till en utveckling av landsbygden. Avsikten med införandet av denna lagreglering är att hänsyn ska kunna tas till lokala förhållanden och förutsättningar. Genom en analys av lagstiftning, propositioner, praxis och doktrin har det konstaterats att om strandskyddsbestämmelserna följs bör det differentierade strandskyddet bidra till en positiv utveckling av landsbygden, utan att strandskyddets syften åsidosätts i allt för hög grad. Hur bestämmelserna däremot efterlevs i praktiken och om strandskyddet fortfarande begränsar landsbygdsutvecklingen återstår att se när det kommit fler prejudicerande domar.

<p>In the constitution of Sweden everyone has the right of common access in the nature. Toprotect these rights, as well as the nature, in areas close to shores the environmental law ofSweden (miljöbalken) protects areas within 100 meters from the waterline. Due to amendmentin this law, Swedish municipalities have to present countryside development areas close toshores. Within these areas, which are to be displayed in the municipality’s comprehensiveplan, it will be possible to get exemptions from the protection if the planned measure willbenefit the development of the region. This study aims to develop a method for findingsuitable and possible areas using geographical information system (GIS) by adding differentparameters together. Using 24 lakes in the municipality of Norrtälje, Sweden, as study areathe analysis weighted four different categories together using multi-criteria analysis. Thisincludes water quality; weakly protected areas; valuable nature; building structure andexcluded areas impossible to build in, such as nature reserve areas. As a result of the analysisseventeen areas, comprising 691 hectares, were classified as suitable areas for countrysidedevelopment areas close to shore.</p> / <p>Enligt regeringsformen (2 kap 18 §) anges allemansrätten som en grundläggande rättighet. Isyfte att trygga allmänhetens tillgång till stränder, liksom naturen i dessa områden, finnsstrandskyddet reglerat i miljöbalken. Generellt gäller skyddet områden inom 100 meter frånvattenlinjen. I och med förändringar av denna lag ska svenska kommuner presenteralandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge (LIS-områden). Inom dessa områden, somska redovisas i kommunens översiktsplan, kommer det att vara möjligt att få dispens frånstrandskyddet om den planerade åtgärden beräknas att gynna utvecklingen i regionenlångsiktigt. Denna studie syftar till att utveckla en metod för att finna lämpliga och möjligaområden med geografiska informationssystem (GIS) genom att vikta ihop olika parametrar.Som studieområde analyserades 24 sjöar i Norrtälje kommun, Sverige, där fyra olikakategorier viktades med multikriterieanalys. Kategorierna innefattar vattenkvalitet, svagtskyddade områden, lokala naturvärden, bebyggelsestruktur. Analysen uteslöt även områdenolämpliga att utse till LIS-områden, exempelvis naturreservat. Som ett resultat av analysenklassificerades sjutton områden, med total area på 691 hektar, som lämpligalandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge.</p>

<p>En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. I dagsläget finns ingen vägledning om hur kommunerna ska gå tillväga vid framtagandet av områden. I detta arbete ges ett förslag till en generell metod som kommunerna kan använda sig av för att få fram områden som kan bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. Metoden består av en översiktlig analys och en fördjupad analys som inom sig rymmer ett flertal kriterier. Metoden tillämpas på Tanums kommun som i stor utsträckning påverkas av den nya lagstiftningen.</p>

In the constitution of Sweden everyone has the right of common access in the nature. Toprotect these rights, as well as the nature, in areas close to shores the environmental law ofSweden (miljöbalken) protects areas within 100 meters from the waterline. Due to amendmentin this law, Swedish municipalities have to present countryside development areas close toshores. Within these areas, which are to be displayed in the municipality’s comprehensiveplan, it will be possible to get exemptions from the protection if the planned measure willbenefit the development of the region. This study aims to develop a method for findingsuitable and possible areas using geographical information system (GIS) by adding differentparameters together. Using 24 lakes in the municipality of Norrtälje, Sweden, as study areathe analysis weighted four different categories together using multi-criteria analysis. Thisincludes water quality; weakly protected areas; valuable nature; building structure andexcluded areas impossible to build in, such as nature reserve areas. As a result of the analysisseventeen areas, comprising 691 hectares, were classified as suitable areas for countrysidedevelopment areas close to shore. / Enligt regeringsformen (2 kap 18 §) anges allemansrätten som en grundläggande rättighet. Isyfte att trygga allmänhetens tillgång till stränder, liksom naturen i dessa områden, finnsstrandskyddet reglerat i miljöbalken. Generellt gäller skyddet områden inom 100 meter frånvattenlinjen. I och med förändringar av denna lag ska svenska kommuner presenteralandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge (LIS-områden). Inom dessa områden, somska redovisas i kommunens översiktsplan, kommer det att vara möjligt att få dispens frånstrandskyddet om den planerade åtgärden beräknas att gynna utvecklingen i regionenlångsiktigt. Denna studie syftar till att utveckla en metod för att finna lämpliga och möjligaområden med geografiska informationssystem (GIS) genom att vikta ihop olika parametrar.Som studieområde analyserades 24 sjöar i Norrtälje kommun, Sverige, där fyra olikakategorier viktades med multikriterieanalys. Kategorierna innefattar vattenkvalitet, svagtskyddade områden, lokala naturvärden, bebyggelsestruktur. Analysen uteslöt även områdenolämpliga att utse till LIS-områden, exempelvis naturreservat. Som ett resultat av analysenklassificerades sjutton områden, med total area på 691 hektar, som lämpligalandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge.

En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. I dagsläget finns ingen vägledning om hur kommunerna ska gå tillväga vid framtagandet av områden. I detta arbete ges ett förslag till en generell metod som kommunerna kan använda sig av för att få fram områden som kan bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. Metoden består av en översiktlig analys och en fördjupad analys som inom sig rymmer ett flertal kriterier. Metoden tillämpas på Tanums kommun som i stor utsträckning påverkas av den nya lagstiftningen.

Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillämpning gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfällen eller attraktiva bomiljöer i områden med god tillgång till strandområden med låg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartläggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillämpas i Sverige, påvisades skillnader i tillämpningen av strandskyddslagstiftningen både regionalt och lokalt. Syftet med studien är att undersöka hur lagstiftningen tillämpas i Västra Götalands län. Utifrån en jämförelse av Länsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien är även att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det påvisats några skillnader i tillämpningen. Studien gjordes huvudsakligen med hjälp av en kvalitativ metod men även en kvantitativ metod användes för att göra en sammanställning med olika kategorier av alla LIS-områdena i Västra Götaland. Slutsatsen visar på att både Länsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angående LIS både vad gäller översiktsplan och beslut i senare skede. Slutsatsen visar dessutom på att syftet med LIS inte uppfylls fullt ut i dagens tillämpning i Västra Götalands län. Ett bättre kunskapsunderlag för kommunerna och Länsstyrelsen behöver tas fram för att ge en bättre vägledning om hur de ska tillämpa LIS. / This study is about the new legislation that deals with countryside development in areas that are close to shores (LIS) that introduced in 2009 /2010. The legislation was introduced to stimulate the local and regional development by creating jobs or attractive living environments in areas with good access to beach purview with low development rate. According to earlier reports on the mapping of the shoreline protection laws applicable in Sweden, where there are differences in the application of shore protection legislation both regionally and locally. The purpose of the study is to examine how the law is applied in the county of Västra Götaland. Based on a comparison of the county administrative board and municipalities 's arguments and decisions examined, what was found compatible with shoreline protection provisions of the Environmental Code and what is considered to be against them. The purpose of this study is to investigate if the purpose of the legislation is met and if it detected any discrepancies in the application. The study was done mainly using a qualitative method, but also a quantitative method was used to make a compilation of various categories of all LIS areas in Västra Götaland. The conclusion shows that both the County Board and the municipalities flaws in their reasoning regarding LIS both in plan and decision at a later stage. The conclusion also shows that the purpose of LIS in full compliance in today's application in the county of Västra Götaland. A better base of knowledge for the municipalities and the County Board needs to be developed to provide better guidance on how to apply the LIS.