This study aims to analyze the risks with building new households between railroads and shore, the focus of the study lays on Öbacka strand in Umeå municipality. The study also investigate if a land use conflict has taken place and how it was handled. The paper is based on different documents that was central for the work of planning the households and some interviews with operators that was highly involved with the planning of the area. The results shows that there is several risks with establishing new household between railroads and shores. Mainly because of the exposure of noise from the railways, though the risk for impact on the living environment for animals were low in this case there is a generally risk that it could get negative effects. It also a very important that the availability to the shore is secured. Planning in this type of area involves a great number of operators can easily cause a conflict due to the different perspectives on how the land should be used in the future, and also because of protecting different interests / Denna studies syfte är att redogöra och analysera riskerna med att etablera nya bostäder mellan järnvägar och stränder, studien fokuserar på området Öbacka strand i Umeå kommun. Studien undersöker även om en konflikt har funnits och hur detta har hanterats. Studien är av kvalitativ art och baseras på plandokument som var centrala för planeringsarbetet av de nya bostäderna och intervjuer aktörer som var väldigt involverade i planeringen för området.          Resultatet visar att det finns ett antal risker med att etablera nya bostäder som ligger mellan järnvägar och risker. De huvudsakliga riskerna beror på exponeringar av buller från järnvägar, trots att det inte fanns större risker att djur- och växtlivets livsförhållanden skulle drabbas negativt i detta fall finns det en generell risk som kan ge negativa effekter. Det är också väldigt viktigt att säkra tillgängligheten för människor till stränderna. Denna typ av planering involverar många olika aktörer vilket kan lätt ge upphov till en konflikt som grundar sig ska nyttjas i framtiden, även på grund av att många intressen ska skyddas.

The basis of this thesis has been the concept of “strandskydd” as one of the tools with which the Swedish state and municipalities can plan and rescript construction in areas not included in the regular municipality planning process. The to be or not to be of” strandskydd” has been debated since the introduction of the general law in the 1950’s. Since the beginning of the debate and thelegislation, the conflict between individual property rights and the common good has been ever present. After the introduction of the ecological aspect of the purpose of the law in the 1990’s the state has been given further arguments to legitimize an intrusion in the individual property rights in order to preserve the common good. “Strandskydd” is in its core a political phenomenon where political processes motivate and legitimize restrictions of the citizens possibilities to change their living environment. The possibility of the state to do this is connected to de interpretation and understanding of what is to be protected and what is the purpose of the legislation. The construction of a concept is an act grounded in politics as well as in power. From a perspective based on “strandskydd” it is therefore interesting to study how the construction of the concept “strandskydd” includes or excludes different points of view and what consequences this entails on the individual property rights. The purpose of this study is to analyse how the intervention of the state on the individual rights of property are legitimized. This will be done with a study of the construction of the concept of “strandskydd” in various documents connected to the dispensgiving process. The purpose of this thesis is furthermore to contribute with knowledge connected to the phenomenon “strandskydd” as a given part of planning and the power relations that exits between planners as civil-servants and common citizens in planning in areas not-included in the traditional municipality planning.    The empiric of this thesis is constructed by various documents connected to the “dispensgivning” process that has been actualized during 2016. In order to analyse this material with the purpose of studying the construction of the concept of “strandskydd” the method discourse analysis has been used. The result of this analysis has been related to the theoretical perspective which is based on the concept of power. It has also been related to the already existing scientific studies connected to “strandskydd” and its consequences for individual property rights.   It is possible to draw a wide range of conclusions on the base of this thesis. The construction of the concept “strandskydd” contains a hegemonic discourse which describes the concept as a particularly valuable common good. In an antagonistic relationship with this discourse stands the one that contains the concept of individual interests which shows areas of conflict between what, according to the state, shall be seen as a common interest and the change which the citizen wishes to realize. The basis of the understanding of the phenomenon “strandskydd” in the empiric material is that the changes which are proposed by the citizens always compose a threat to the common good, if not in the present then in some vague, undefined future. These vague arguments situate the individual citizen in an unequal power relation in their dealings with the state authorities. In conclusion the concept is constructed in such a manner that vague, political arguments, which prefer to safeguard the interest of temporarily visiting tourists, create real life consequences for not only the individual property owner but for the countryside as a whole. / Denna studie har gjorts med utgångspunkt i strandskyddet som ett utav de verktyg som staten har tillgång till när det gäller planering och styrning av icke detaljplanelagda områden. Strandskyddets vara eller icke vara har varit föremål för debatt sedan lagen infördes på 1950-talet. Vidare har konflikten mellan den enskildes möjlighet att utforma sin livsmiljö och statens behov av att ingripa för det allmännas bästa varit närvarande såväl historisk som i nutida diskussioner. Sedan det tudelade syftet av strandskyddet introducerades på 90-talet har staten fått ytterligare argument att begränsa den individuella friheten för att värna om det allmännas bästa.    Strandskydd är i grunden ett politiskt fenomen där politiska processer motiverar och legitimerar ett långtgående ingrepp i individens möjligheter att påverka sin livsmiljö. Statens möjlighet till ingripande är kopplad till tolkning och förståelse av vad som ska skyddas samt vad som är syftet med strandskyddet. Konstruktionen av ett begrepp är en handling förankrad i såväl politik som maktutövning. Utifrån ett fysiskt planeringsperspektiv är det därför intressant att studera hur konstruktionen av begreppet strandskyddpremierar alternativt exkluderar olika synsätt vilket i förlängningen får konsekvenser för den enskildes möjlighet att råda över sin egendom. Syftet är att undersöka hur statliga ingrepp på den enskildes rådighet över sin fastighet legitimeras. Detta genom att undersöka hur begreppet strandskydd konstrueras i myndighetsdokument. Vidare är syftet att bidra till en ökad kunskap om strandskyddet som planeringsförutsättning samt det maktförhållande som finns mellan tjänstemän och privatpersoner i statligt initierad fysisk planering.    Studiens empiri består av ett urval av överprövade strandskyddsdispenser med tillhörande handlingar upprättade under 2016. För att analysera detta material med utgångspunkt att studera hur begreppet strandskydd konstrueras har diskursanalys använts. Resultatet av diskursanalysen har sedan relaterats dels till arbetets teori, vilken har grundat sig på begreppet makt, och dels i arbetets forskningsöversikt där fokus har varit på strandskyddet som fenomen och individens rättigheter i förhållande till detta.    Utifrån detta arbete är det möjligt att dra en rad olika slutsatser. För det första förkommer det i konstruktionen av begreppet strandskydd en hegemonisk diskurs som beskriver strandskyddet som ett särskilt viktigt allmänintresse. Den diskurs som rör det enskilda intresset står i ett antagonistiskt förhållande till denna vilket visar på konfliktytor mellan det som från länsstyrelsens sida ses som allmänt intresse och de åtgärder som den enskilde vill genomföra. För det andra är grundförståelsen i den studerade empirin att de åtgärder som föreslås av en enskild alltid hotar strandskyddet, om inte idag så i någon obestämd framtid. Detta vaga argument ger den enskilde svårigheter att bemöta krav och utlåtanden från länsstyrelsen, något som etablerar ett ojämlikt maktförhållande dem emellan. Slutligen är begreppet strandskydd konstruerat på ett sådant sätt att vaga, politiskt baserade argument, vilka premierar turisters tillfälliga användande av stränderna, får en reell påverkan på markägarens möjlighet att förändra sin fastighet, något som kan leda till ekonomiska konsekvenser inte bara för den enskilde utan landsbygden som helhet.

No description available.

I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten. 2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla. Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen. Urvalet av kommuner att undersöka har skett genom koppling till tongångarna i förarbetena, som att gynna kommuner med lågt bebyggelsetryck och god tillgång till stränder. Av de undersökta kommunerna har 21 av 30 antingen fastställt utpekade områden eller påbörjat arbetet. De som inte har påbörjat arbetet har angivit resursbrist som skäl eller att de avvaktar. Utpekandet av områden har i de flesta fall skett genom tillägg till översiktsplan. Områden med höga naturvärden och långt avstånd till service har ofta varit undantagna från urval av kommunerna och omvänt så har områden med närhet till service varit mest aktuella. Endast ett fåtal dispensärenden finns inom utpekade områden. Många kommuner i undersökningen är kritiska till lagändringen och har synpunkter. Slutsatsen är att det är motiverat att ifrågasätta om lagändringen blev lyckad. Troligtvis behöver det gå längre tid för att göra en bättre bedömning när fler kommuner är klara med arbetet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.

This essay analyzes whether Sweden's beach protection rules are in need of change andwhat the consequences of those supposed changes are. The author argues that Swedenneeds stronger beach protection for the future, to preserve the beaches for futuregenerations and strengthen the legality of beach protection. The argument is based onthe Swedish beach protection is too easy to change and the time frame for a change isshort if there is a narrow political majority in the Riksdag. Beach protection is acontroversial issue between the landowner's right to use his land and the public's andnature's right to pristine beaches. The term is used in this essay as an ideal where theidea is for the reader to consider whether the beach protection fulfills an adequatefunction or not and whether it is worth preserving. The tension between landowners andthe public's interests, as well as nature's needs, is also highlighted throughout the essayto draw the conclusion that beach protection actually fulfills its function. A comparisonis made between current legislation and a proposed bill, which was never voted through,where the government proposed changes to beach protection. The essay also takes acloser look at whether landowners' willingness to build close to watercourses iscompatible with nature's needs. At the end of the essay are suggestions to strengthenbeach protection in Sweden. All suggestions are intended to extend the time framebefore changes can be made and do it more difficult to change beach protection with aweak political majority, and to give beach protection an elevating status in society.

No description available.

En omdiskuterad debatt är den nya strandskyddsutredningen, vilken syftar till att ge förslag på hur det nuvarande strandskyddet kan förändras i grunden och göra dess applicering mer differentierad. Dock kvarstår det vilka effekter och påverkan det faktiskt kommer medföra i ett kommunalt planeringspraxis och för allmänheten. Detta är det vi syftar till att undersöka i denna uppsats, där ett särskilt fokus ligger på hur allmänintresset kan påverkas inom kommunalt detaljplanearbete eller för den delen hur beaktas ens ett allmänintresse och vad är det för något. Detta är även vad våra frågeställningar grundar sig på; ● Hur tolkas allmänintresset i detaljplanering i Karlstad och Motala kommun? ● Hur påverkas det allmänna intresset av det nya föreslagna strandskyddet när det kommer till kommunal planering i Karlstad och Motala? ● Hur påverkas intressekonflikten av den nya strandskyddsutredningen? Den här studien är av ren kvalitativ form där vi undersöker ovanstående frågeställning genom att genomföra två semistrukturerade intervjuer med tjänstemän på kommuner. Vi använder oss även av innehållsanalyser av totalt 46 detaljplaner i Motala- och Karlstads kommun. Till detta genomför vi även innehållsanalys av den nya strandskyddsutredningen. Metoderna syftar till att bilda en kvalitativ metodmix där vi ska få flera perspektiv på allmänintresse och dess innebörd relaterat till vår studie. Resultat och slutsatser som uppsatsen kom fram till visade att den konceptuella tolkningen av allmänintresse i detaljplanering utgår oftast från en multidimensionell syn, beroende på vem som gör detaljplanen och hur stor den är i omfattning. Allmänintresset i den kommunala planeringen kommer bli mer decentraliserad från stat till kommun, framförallt när det gäller dispenser i strandskyddet. Det visa sig att strandskyddsutredningen kommer ha en tydlig påverkan på intressekonflikter, vilka alltid präglat samhällsplanering. Utvecklingsintresset kommer ges större handlingsutrymme gentemot hur det varit med det nuvarande strandskyddet, där bevarandeintresset har haft tolkningsföreträde utan att alltid vara legitim i sakfrågan. Det var även tydligt att utvecklingsintresset inte ska få ett tolkningsföreträde mot bevarandeintresset, utan det ska snarare bli enklare att skapa en balans mellan dessa i kommunal planering.

No description available.

No description available.

No description available.