Lantmäteriet tog beslut under 2017 att avskaffa principsamråd med Länsstyrelsen. Syftet var att korta ner handläggningstiderna och minimera antalet onödiga samråd som sker. Detta arbete har avsett att undersöka hur frekvent det sker samråd för fastighetsbildning av bostadsfastigheter inom strandskyddsområden. För att kunna undersöka detta har en kartläggning av var fastighetsbildnings har skett i Västra Götalands län för bostadsfastigheter. Arbetet har gjorts i samarbete med Plan- och bygg avdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Materialet som legat till grund för undersökningen är de ärenden i form av underrättelser som inkommit till denna avdelning. I undersökningen har en geografisk kartläggning skett för denna typ av förrättningar i Västra Götaland. De ärenden som berör denna typ av förrättningar har sedan granskats i syfte att undersöka hur frekvent någon typ av samråd har skett med kommunen eller Länsstyrelsen. Kartläggningen visade tyngdpunkter av var fastighetsbildning för bostadsfastigheter skett inom Västra Götalands län för 2017 års förrättningar. Undersökningen visar på att det samråddes i 31 % av fallen för bostadsfastighetsbildning inom strandskydd av ärenden av 2017 års inkomna underrättelser. Undersökningen visade också på att förrättningslantmätarna inte har motiverat strandskyddet för förrättningsåtgärden alls eller bristande i förrättningsprotokollet i 23 % av inkomna underrättelser. Resultatet visade att förrättningslantmätarna gjorde ett eget beslut i 46 % av ärenden för 2017. Resultaten av undersökningen ger en indikation om att detta är något som behöver undersökas ytterligare och öppnar upp för många nya frågeställningar som behöver besvaras. / Lantmäteriet decided during 2017 to cancel principle consultation with Länsstyrelsen (county administrative board). The goal was to shorten the time for each case and reduce the number of unnecessary consultations. The purpose of this paper was to examine how frequently consultation takes place for residential properties in areas of protection of the Swedish shoreline. To examine this subject a mapping of this type of residential properties were made for Västra Götalands län. This study has been in cooperation with Plan- och bygg avdelningen (The Department of Community Planning and Building) for county administrative board in Västa Götalands län. The data underlying this study consists of cases that have been sent to this department during 2017. In the examination of this study a mapping of this type of properties has been made. The reason for this is to examine how frequently at consultation have taken place with county administrative board or the specific county. The mapping showed that there was more of this type of cases in some parts of Västra Götalands län in 2017. The study showed that consultation took place in 31 % of the cases for this type of properties in protective shoreline areas. It also showed that in 23 % of the cases no consultation took place and/or the protection was not taken into account. The result of the study showed that cadastral surveyors decide for them self without consolation in 46 % of the cases. The study showed an indication that this subject has to be further resourced, not only in this part of Sweden but in all of Sweden.

Denna uppsats undersöker hur olika aktörer inom politik och juridik ser på landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden, som syftar till att bidra till landsbygdskommuners ekonomiska och demografiska utveckling i strandnära områden. Det empiriska materialet består uteslutande av domstolsreferat från Mark- och miljööverdomstolen samt riksdagsdebattprotokoll mellan åren 2012–2019 som analyserats kvalitativt. Sammanfattningsvis verkar naturvärden spela en liten roll vid juridiska överväganden om strandskyddsdispenser i strandnära lägen. Däremot används naturen och landskapet som argument för politiska ståndpunkter för eller emot ett förändrat strandskydd. En annan slutsats som kan dras från analysen är att länsstyrelserna i många fall hamnar i kläm mellan juridik och politik när man överprövar strandskyddsdispenser i landsbygdskommuner. Slutligen förefaller den allmänna politiska viljeriktningen i riksdagen idag gå mot att kommunerna delegeras mer makt till självbestämmande kring byggande i strandnära lägen och att strandskyddet kommer att bli alltmer selektivt i framtiden. / This essay explores how various actors within politics and law look upon rural development at waterfront locations, the so-called LIS-areas, which aims at contributing to the rural municipalities’ financial and demographic development in riparian areas. The empirical material is exclusively based on court reports from the Land and Environment High Court in Sweden and debate records from the Swedish Parliament between 2012-2019 which have been analysed qualitatively. In summary, nature seems to play a small role in court decisions about exemptions from the riparian law. However, nature and scenic landscapes are being used as political arguments for or against exemptions from the riparian law. Another conclusion from the analysis is that the Swedish County Boards are pushed into a tight corner between law and politics when they retry exemptions from the riparian law in rural municipalities. Finally, there is a common political direction of will, in the Swedish Parliament today, towards delegating more power to the municipalities for deciding on building in riparian areas and that beach protection will become more selective in the future.

Building permits and dispensation from shore protection are today two, separate permits, which are legally independent of one other. Despite this, both a building permit and a dispensation from shore protection are normally required for proceedings measures within a shore protection area. This means that a building permit applicant, despite have been granted a building permit, cannot begin the proceedings until dispensation from shore protection has also been granted. The fact that both permits are usually handled by the same authority, i.e. the municipality, can lead to confusion for individual property owners. The municipalities' handling of the permits can also affect the cadastral authority's handling of property registration procedures within shore protection areas.The purpose of this study is to investigate how the permit examinations can be coordinated; partly to clarify the process for the public and partly to simplify the handling of the cadastral authority's handling of property registration procedures. The goal of the study is to present proposals for how the permit examinations can be coordinated.To achieve the purpose and goals of the study, a literature review was carried out as well as a qualitative study consisting of semi-structured interviews with municipalities, cadastral surveyors, and the county administrative board. In addition, a legal dogmatic method was implemented, implying that court decisions, municipal decisions on building permits, and dispensations from shore protection as well as proposals and the state's public investigations were reviewed.The results of the study show that the awareness that a measure may require a dispensation from shore protection is lower among the general public than the understanding that a building permit may be required. The results also show that the municipalities, the county administration, and the cadastral authority sometimes make different assessments in shore protection issues and that the need for a dispensation from shore protection is often only discovered in connection with property registration procedures. Many municipalities do not experience any major problems with how the current legislation is designed, however, the results show that some municipalities have established their own routines to simplify permit examinations. The study also shows that the consequences of a building permit applicant neglecting to apply for a dispensation from shore protection can be great, not least financial. In the worst case, property owners can be prosecuted for environmental crimes or forced to demolish an already constructed building.Overall, there is a need to change the legislation; a building permit according to the Planning and Building Act should be able to be declared suspended while waiting for the issue of a dispensation from shore protection to be decided.ivIn addition, the study shows that there is a need for increased competence development regarding shore protection legislation at both the municipal and the cadastral authorities. / Bygglov och strandskyddsdispens är idag två, från varandra, oberoende tillståndsprövningar. Trots det fordras normalt såväl bygglov som strandskyddsdispens för åtgärder inom strandskyddsområde. Det innebär att en bygglovssökande, trots att denne beviljats bygglov, inte kan påbörja åtgärden förrän strandskyddsdispens har beviljats. Att de båda tillståndsprövningarna vanligtvis handläggs av samma instans, kommunen, kan dessutom leda till förvirring för enskilda fastighetsägare. Kommunernas hantering av tillstånden kan även påverka lantmäterimyndighetens handläggning av fastighetsbildningsförrättningar inom strandskydd.Syftet med studien är att undersöka hur tillståndsprövningarna hanteras idag samt hur de bättre kan samordnas, dels för att förtydliga processen för allmänheten, dels för att förenkla handläggningen vid fastighetsbildningsförrättningar. Målet med studien är att presentera förslag på hur tillståndsprövningarna kan samordnas.För att uppnå studiens syfte och mål genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med kommuner, förrättningslantmätare och länsstyrelsen. Därtill genomfördes en rättsdogmatisk metod innefattande en granskning av domstolsavgöranden, kommunala beslut om bygglov- och strandskyddsdispenser samt propositioner och statens offentliga utredningar.Resultatet av studien visar att kännedomen om att en åtgärd kan kräva strandskyddsdispens är lägre hos allmänheten än kännedomen om att det kan krävas bygglov. Resultatet visar också att kommunerna, länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten stundtals gör olika bedömningar i strandskyddsfrågor och att behovet av strandskyddsdispens många gånger uppdagas först i samband med lantmäteriförrättningar. Flertalet kommuner upplever inte någon stor problematik kring hur nuvarande lagstiftning är utformad, däremot visar resultatet att vissa kommuner har upprättat egna rutiner för att förenkla tillståndsprövningarna. Studien visar även att konsekvenserna av att en bygglovssökande förbiser att söka strandskyddsdispens kan bli stora, inte minst ekonomiska. I värsta fall kan fastighetsägare åtalas för miljöbrott eller tvingas riva en redan uppförd byggnad.Sammantaget finns det ett behov av att ändra lagstiftningen; ett bygglov enligt plan- och bygglagen bör kunna vilandeförklaras i väntan på att frågan om strandskyddsdispens avgörs. Dessutom visar studien att det finns det ett behov av ökad kompetensutveckling gällande strandskyddslagstiftningen hos såväl kommunerna som hos lantmäterimyndigheterna.

2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan. Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien. Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat. / 2009/2010 a new concept was brought into Environmental code and Planning and Building Act, which was countryside development in areas close to shores (LIS). This amendment was motivated by that areas which have a low degree of exploited land area and high access to seaside areas would get an opportunity to reliefs in coastal protection regulations, in order to be able to offer attractive areas for living and establishing different activities within the municipality. Since the amendment came into force the main responsibility for approval of exceptions from costal protection regulations is on the county. The county administrative board main responsibility is to keep an eye on the granted approvals of the municipalities. The amendments in the Planning and Building Act resulted in the possibility for the municipalities to present areas in with a relief in coastal protection regulations, as a part of the comprehensive plan, an addition to the comprehensive plan or an extensive version for a part of the comprehensive plan. The purpose of this study is to investigate and compare how the legislation about LIS is applied, by studying 44 municipalities including the documents of comments from the county administrative board. The first part of the study is the quantitative part which contains collecting and compile information and statistics in which the study will be founded. The study also contains a qualitative part of analyzing the results obtained in the quantitative part. Overall the study shows that there is a disagreement between the municipalities and the county administrative board regarding costal protection regulation. The conclusion is based on the results from the study presenting the comments from the county administrative board to the municipalities during the final examine before the comprehensive plan is adopted by the municipal council. The results in the study show a pattern in the most frequent comments from the county administrative board compiled. The most common comment from the county administrative board is that the municipality has not fulfilled the purpose of the legislation about LIS. Furthermore, the municipality has not considered national interests in the municipal areas meant for LIS. The study shows that different political ideology has an influence on the execution of the legislation about LIS in municipalities. The results in the study show that the political ideology has an impact on the numbers of areas which the municipalities present as LIS. As a matter of fact, the impact of political ideology is greater than the impact of geographical similarities between two municipalities, according to the results in the study.

Stränder och strandnära områden utgör i många avseenden en värdefull miljö som i Sverige skyddas tack vare vår strandskyddslagstiftning. Strandskyddslagstiftningen är en naturvårdsföreskrift som syftar till att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Skyddet är generellt, dvs gäller alla stränder i Sverige och innebär bl a ett förbud mot uppförande av ny bebyggelse. Fastighetsbildning inom strandskyddat område utgör en åtgärd där hänsyn måste tas till strandskyddsbestämmelserna. Åtgärden kräver en bedömning där förrättningslantmätaren, efter vederbörligt samråd med kommunen eller länsstyrelsen, avgör om strandskyddets syfte motverkas eller inte. Kort sagt, följderna för ett strandskyddat område vid fastighetsbildning grundas på en enskild bedömning där Lantmäteriet är beslutande myndighet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera fastighetsbildning inom strandskyddat område. Målet är att ge förslag på hur Lantmäteriets arbetet vid fastighetsbildning inom strandskyddat område kan förbättras.   För att uppnå studiens syfte genomfördes en grundlig litteraturstudie som främst fokuserade på att studera den svenska strandskyddslagstiftningen. Dessutom genomfördes en kvalitativ analys där genomförda lantmäteriförrättningar, från två kommuner, granskades. Resultaten från de kvalitativa studierna sammanställdes i en jämförelseanalys för att visa på skillnader och likheter vid fastighetsbildning inom de utvalda kommunerna. Litteraturen bekräftar bl a att fastighetsbildning inom strandskyddat område initialt innebär en bedömning från förrättningslantmätaren, efter vederbörligt samråd med kommunen eller länsstyrelsen, vad gäller om strandskyddets syfte motverkas eller inte. De kvalitativa analyserna redovisar att den angivna arbetsgången enligt litteraturen inte alltid tillämpas i praktiken.  Jämförelseanalysen visar att fastighetsbildning inom strandskyddat område på vissa sätt skiljer sig mellan de studerade kommunerna. Fastighetsbildning inom strandskyddat område är ett komplext förfarande som kräver ett väl fungerande system där tolkningsutrymmet för lagstiftningen är mycket begränsad och där risken att strandskyddet försummas minimeras. Ett förslag som bör leda till förbättringar av arbetet är främst ökad kunskap bland förrättningslantmätare. / Shores and coastal areas are in many respects valuable environments which in Sweden are protected thanks to our shore protection provisions. The shore protection provisions are conservation regulations aimed at ensuring public access to shores and preserve good living conditions for flora and fauna. The protection is general which means it applies to all shores in Sweden and includes e.g. a ban for construction of new buildings. Registration of property within shore protected areas is a measure which must consider the shore protection provisions. The measure requires an assessment by a cadastral surveyor, after consultation with the municipality or the county administrative board, to determine whether the aims of the shore protection are countered or not. In short, the consequences of a shore protected area when registration of property is being completed, is based on an individual assessment where Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) is the decision-making authority. The thesis aims to examine and analyze registration of property within shore protected areas. The goal is to make suggestions on how Lantmäteriet can improve their work when registration of property is being completed within shore protected areas. To achieve the purpose of the study a thorough literature review was conducted that primarily focused on studying the Swedish shore protection provisions. In addition, a qualitative analysis was performed, where completed cadastral procedures from two municipalities were reviewed. The results of the qualitative studies were compiled in a comparative analysis to show the differences and similarities in registration of property within the selected municipalities. The literature confirms, among other things, that registration of property in shore protected areas initially involves an evaluation by the cadastral surveyor. The qualitative analysis shows that the specified workflow in the literature is not always applied in practice. The comparative analysis show that registration of property within shore protected areas differ in some ways in the studied municipalities. Registration of property in shore protected areas is a complex procedure which requires a well functioning system where interpretation of the legislation is very limited and where the risk of the shore protection being neglected is minimized. A proposal that should lead to improvements of the work is mainly increased knowledge among cadastral surveyors.

The purpose of this study was to investigate how the planning tool LIS, countryside development in areas close to shores has been applied in Norrbotten County. And what problems the municipalities experience in the planning process. Today's regulations for rural development in coastal locations have been criticized in investigations and by politicians for lacking geographical flexibility and that the planning tool isn’t adapted for sparsely populated areas. The study is a case study where the empirical evidence is mainly based on documents and investigations linked to rural development in coastal locations. The analysis has been carried out using broad thematic concepts. To get a greater understanding of how the planning tool is used in Norrbotten, interviews have been conducted with three municipalities with large rural areas. All those interviewed work with or have experience of the planning tool. The study shows that rural development in coastal locations has several problems with the enforcement and interpretation of the regulations. And that the planning tool itself does not contribute to rural development but that it can be seen as part of a larger context. However, two of the municipalities express that LIS is important to their municipalities to be able to offer attractive beach plots. A new report presented in December 2020, which aims to improve current regulations, has been received with some positive caution. The municipalities believe that the presented improvements are a step in the right direction towards a more geographically flexible regulatory framework. But that there are still major shortcomings in the enforcement of the regulations and that the municipalities need to have a greater influence in decisions regarding establishment in rural areas.

Debatten om strandskydd har varit ett aktuellt ämne sedan riksdagen antog den första permanenta strandlagen år 1953. Sveriges 290 kommuner och 21 regioner innehar varierande geografiska förutsättningar och ställs inför olika utmaningar. Landsbygdens krympande utveckling gav upphov till framväxten av LIS men har framväxten av LIS bidragit till en ökad strandnära bebyggelse? Utbytet mellan stad och land är idag mer intensivt än tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av strandnära bebyggelse och skapa förståelse varför det byggs fler strandnära byggnader på olika geografiska platser. Vidare syftar uppsatsen till att kartlägga den strandnära bebyggelsen i Sveriges samtliga 290 kommuner och 21 regioner för år 2018. Syftet har resulterat i följande frågeställningar: Hur ser utbredningen av strandnära bebyggelse ut i Sveriges kommuner och regioner och var är strandnära bebyggelse mest koncentrerat? Vilka faktorer påverkar strandnära bebyggelse? Har utpekandet av LIS-områden bidragit till mer strandnära bebyggelse? För att besvara frågeställningarna genomfördes en totalundersökning med den kvantitativa metoden sekundäranalys av offentlig statistik. Studiens kartläggning av strandnära bebyggelse år 2018 visade att det byggdes mest i städer och i anslutning till städer med pendlingsavstånd. Om hänsyn till demografin och befolkningsmängden beaktades visade studien att det byggdes mest på landsbygden. Studien visade att faktorerna geografisk komposition, antal sjöar och antal kilometer strandlinje påverkar hur mycket det byggs i strandnära läge medan faktorn politisk styre inte hade någon påverkan. Vidare visade studien att kommuner med utpekade LIS-områden inte har påverkat eller bidragit till en ökad strandnära bebyggelse i jämförelse med kommuner som inte har utpekade LIS-områden. / The debate on shoreline protection has been a topical issue since the Swedish Parliament adopted the first permanent law of shoreline protection in 1953. Sweden's 290 municipalities and 21 regions have varying geographical conditions and are faced with various challenges.The shrinking development of rural areas gave rise to the growth of LIS, but does the emergence of LIS contribute to an increase in beach development? The exchange between city and countryside is more intense today than before. The essay aims to investigate which factors affect beachfront development and create an understanding of why more beachfront buildings are being built in different geographical locations. Furthermore, the essay aims to analyze the beachfront development in all of Sweden's 290 municipalities and 21 regions for 2018. The purpose has resulted in the following issues: How does the distribution of beachfront buildings look like in Sweden's municipalities and regions, and where is beachfront development most concentrated? What factors affect beachfront development? Has the designation of LIS-areas contributed to more beachfront development? To answer the following issues, a comprehensive survey was conducted by using the quantitative method secondary analysis of official statistics. The study's survey of beachfront development in 2018 showed that it was built mostly in cities and connected to cities with commuting distances. If the demographic and population is taken into consideration, the study showed that it was built mostly in the countryside. The study showed that the factors geographical composition, number of lakes, and number of kilometers of shoreline affect the number of buildings close to the beach, while the factor political governance did not affect. Furthermore, the study showed that municipalities with designated LIS-areas have not affected or contributed to increased beachfront development, in comparison with municipalities that do not have designated LIS-areas.

Strandskyddet upprättades för att trygga tillgången till strandområden för allmänheten och för att skydda djur- och växtliv från exploatering. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) togs fram för att inom ramen av översiktsplanering ge kommuner möjlighet till utveckling av landsbygden. LIS har dock visat sig otillräckligt i vissa avseenden och många kommuner i Sverige har uttryckt missnöje med strandskyddslagen. Syftet med studien är att bidra till en bättre landsbygdsutveckling genom att undersöka hur kommunernas framtagande av LIS-områden ser ut i Dalarnas län. Förslag på förändringar pågår i en strandskyddsutredning och därför ska studien även undersöka hur kommunerna i fortsättningen tänker arbeta med strandskyddsutredningen. Studien använder sig av tre olika metoder. Inledningsvis granskades miljöbalken, översiktsplaner samt strandskyddsutredningen. Vidare genomfördes intervjuer och enkäter, som besvarades av utvalda personer på kommunerna. Kommunerna använder sig av ytterligare kriterier i deras översiktsplaner som inte förekommer i lagtexten. Exempel på dessa kriterier är vatten och avlopp, infrastruktur, service och attraktivt område. Dessa kriterier är mer av betydelse för de ekonomiska faktorerna. Kommunerna i denna studie är positiva till att strandskyddslagstiftningen ses över, eftersom de anser att LIS-tillägget är svårtolkat. Kommunerna har däremot många åsikter om strandskyddsutredningen och menar att den fokuserar på fel saker. Länsstyrelsen kommer fortfarande ha stort inflytande och kommunerna menar att beslut om att helt eller delvis upphäva strandskydd i stället bör ske på en kommunal nivå eftersom lokalkännedomen är högre hos kommunerna. Resultatet av studien är en mall med kriterier för kommunerna i Dalarnas län som kan användas vid utpekning av LIS-områden och fungerar som underlag för kommuner att använda i geografiska informationssystem samt multikriterieanalyser för att utveckla landsbygden. Mallen visar att kriterier som biologisk mångfald; riksintresse naturvärden; landsbygdsutveckling samt befintlig bebyggelse värderas högt av kommunerna. / The Swedish shore protection law aims to make shores accessible to the public and provide good conditions for plants and animals. Therefore, a shore protection law was established that protects against exploitation. Rural development in shore sites (LIS) was implemented within the boundaries of city planning, as a tool for the Swedish municipalities to develop the countryside. LIS has proven to be insufficient, and a lot of the Swedish municipalities have expressed dissatisfaction with the LIS addition. The purpose of this study is to contribute to an improved rural development by examining the process behind the selected rural development sites (LIS) by the municipalities. The Swedish government is currently investigating the public shore protection laws, and the investigation might lead to significant changes to the laws. This study will also compile the municipalities view on the ongoing investigation and how it might impact rural development in the future. This study utilizes three different methods. Initially a document study was performed in order to gain knowledge on the subject, followed by an interview and survey by the participating municipalities. When suggesting suitable locations for LIS, the municipalities use some criteria beyond the ones addressed by the Shore Protection laws. Examples of these type of criteria are sewer systems, infrastructure, service, and attractiveness of the area. These criteria are highly valued because of the economic opportunities that they provide. Every municipality’s overall perception of which areas that are suitable for LIS, is based on a selection of different criteria. These areas are further investigated to decide whether exploitation is possible. This investigation is done with different aspects in mind, such as, natural values, cultural environment and flooding. The municipalities in this study are all in favor of changing the public shore protection laws because the execution is problematic and difficult to interpret. However, they proclaim that the ongoing investigation by the government is focusing on the wrong areas and that the suggested law changes are not enough to further enhance the development of the Swedish countryside. The result of this study is a table containing different criteria that the municipalities in Dalarna county can use when designating their rural development shore sites (LIS) in geographical information systems. The criteria table shows that public health, biodiversity, rural development, natural values and existing buildings, are highly valued by the municipalities.

More people are drawn towards cities for better opportunities of work and studies. This makes it difficult for Swedish rural municipalities to attract and retain residents. Rural development in areas with close proximity to water, LIS, aims to enable exemptions from coast protection in order to develop the rural areas where exploitation of attractive environments becomes possible. The aim of this thesis is to study LIS as a tool for rural development in order to understand which opportunities and challenges the tool generates in the planning process. Our collection of empirical data has primarily consisted of interviews and document analysis which, together with theories about rural areas, attractive housing and the planning process, has created an understanding of what opportunities and limitations LIS has at present. This case study investigates two rural municipalities’ development by LIS. The main findings of this study are that different interpretations of the legislation limit communication between central parties in the planning process and that the legislation today is not adapted to rural municipalities conditions. / Allt fler människor söker sig till städer för arbete och studier vilket gör det svårt för svenska landsbygdskommuner att locka och behålla kommuninvånare. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, syftar till att möjliggöra för dispens från strandskydd i syfte att utveckla landsbygden där bebyggelse i attraktiva miljöer blir möjlig. Syftet med uppsatsen är att studera LIS-områden som ett verktyg för landsbygdsutveckling för att förstå vilka möjligheter och utmaningar verktyget kan generera i planeringsprocessen. Vår empiriinsamling har primärt bestått av intervjuer och dokumentanalys som tillsammans med teorier om landsbygd, attraktivitet och planprocessen skapat en bild om vilka möjligheter och begränsningar LIS i dagsläget besitter. Genom att studera två kommuners utveckling av strandnära lägen har vi genom en fallstudie belyst hur olika tolkningar av lagstiftningen begränsar kommunikationen mellan centrala parter i planprocessen samt att lagstiftningen idag inte är anpassad efter landsbygdskommuners förutsättningar.

Det svenska strandskyddets syften är att säkra den allemansrättsliga tillgången till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Inom strandskyddat område krävs upphävande av eller dispens från strandskydd för att uppföra byggnad eller annan anläggning. Ett område får beaktas i fråga om upphävande eller dispens såvida det omfattas av ett särskilt skäl i 7 kap. 18 c § miljöbalken (1998:808) (MB). Arbetets syfte är att ta del av hur kommuner och länsstyrelser upplever tolkning och tillämpning av dels strandskyddslagstiftningen i stort, dels specifikt det första särskilda skälet i 7 kap. 18 c § 1 p MB. Vidare att presentera förslag som enligt kommuner och länsstyrelser skulle kunna göra strandskyddslagstiftningen enklare att tolka och tillämpa. Arbetet grundas på en kvalitativ metod med semistrukturerade mailintervjuer av ett antal kommuner och länsstyrelser i landet. Intervjufrågorna bygger på arbetets frågeställningar med avsikten att uppnå arbetets syfte genom dess svar. Resultatet visar att det finns delade åsikter kring hur strandskyddslagstiftningen upplevs att tolka och tillämpa. Varje ärende är unikt och kräver bedömning i det enskilda fallet. Vid det första särskilda skälet upplevs svårigheter vid ärenden som berör komplementbyggnader och utökning av hemfridszon. Förslag på förbättringar avseende strandskyddslagstiftningen som tas upp berör både utredningar och vägledningar. / The Swedish shore protection aims to secure public access to areas along the shoreline and protect biodiversity. To be allowed to build a new building or other facilities in an area with shore protection, the area needs to be covered by a special circumstance according to chapter 7. 18 c § of the Swedish environmental code. The purpose of this work is to study the laws of the shore protection, from municipalities and county administrative boards’ point of view regarding the first special circumstance in chapter 7. 18 c § p1 of the Swedish environmental code. Furthermore, the study aims to present suggestions of improvements concerning the laws of the shoreline protection. The study is based on a qualitative method where municipalities and county administrative boards have been interviewed through email. The study shows that the laws of the shore protection can be difficult to deal with. Concerning the first special circumstance there are difficulties regarding accessory buildings and expansion of the home peace zone. There are suggestions regarding improvements like clarifications of the guidelines relating to the laws of the shoreline protection.