Under 1980-talet blev miljötanken en allt tydligare del av den svenska socialdemokratins idégods. Från att ha varit en företeelse i partiets sidoorganisationen togs föreställningen om människans förvaltande av naturen in i rörelsens kärna, och påverkade stora delar av den politik Socialdemokraterna förde i slutet av 1980talet och därefter. Under samma årtionde växte olika marknadsvänliga krafter fram inom partiet, samlade under namnet Den tredje vägen. Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i regeringens proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990talet och redogör för hur miljötanken manifesterats i den konkreta trafikpolitiken. Därefter prövas hypotesen att miljötanken användes för att rättfärdiga marknadsvänliga reformer gällande framförallt järnvägen och SJ.

Uppsatsen är en kritisk granskning av de svenska miljökvalitetsmålen, med utgångspunkt i brukstextanalys och diskursanalys. Syftet är att undersöka och resonera kring diskursordningen i målen och därigenom granska meningsskapande samt vem som är den tänkta läsaren. Materialet består av miljökvalitetsmålen så som de är formulerade i propositionerna 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (mål nummer ett till sex, åtta till elva samt fjorton och femton), 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (mål nummer sexton) samt 2009/10:155 Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (mål nummer sju, tolv och tretton). Min analys visar att diskursordningen är motstridig men fogas ihop med hjälp av begreppet ”hållbar”. Det bringar en ytlig ordning mellan de olika diskurserna, som slutligen kulminerar i en teknikinriktad miljöpolitik. / This essay is a critical review of the Swedish environmental quality objectives, based in utility text analysis and discourse analysis. The aim is to investigate and reason about the discursive order in the objectives and, through that review, sense making and the supposed reader. The material consists of the environmental quality objectives as they are formulated in the propositions 1997/98:145 Swedish Environmental Objectives. Environmental policy for a sustainable Sweden (objective number one to six, eight to eleven, fourteen and fifteen), 2004/05:150 Swedish Environmental Objectives – a Mission in Common (objective number sixteen) and 2009/10:155 Swedish Environmental Objectives – for a More Efficient Environmental Work (objective number seven, twelve and thirteen). My analysis shows that the discursive order is contradictive but framed together by the word “sustainable”. “Sustainable” is a floating signifier but serves in the objectives as an ethical standpoint (anthropocentric utilitarianism). That brings a shallow order between the different discourses, which in the end culminates in a technology-oriented environmental policy.

Vid sidan av begrepp som miljövänlig, grön och hållbar har ett nytt ord dykt upp i miljödiskursen - klimatsmart.Klimatsmart, eller enbart smart i olika miljörelaterade sammansättningar, används flitigt av gemene man, i media, i debattartiklar och reklamkampanjer. Vad innebär då klimatsmart?Denna uppsats syftar till att i en diskursanalytisk kontext undersöka begreppet klimatsmart, dels ur ett politiskt perspektiv samt i den svenske medborgarens vardag. Medborgaren och dennes vardagliga val är onekligen en stor del av miljö- och klimatfrågan idag. Den svenska miljö- och klimatpolitiken kräver ofta medborgares aktiva deltagande. Allt pekar på att den stora källan till dagens miljöproblem och klimatförändringar ligger i de miljontals val människor gör varje dag, och att det därför krävs att varje enskild människa tar ansvar för sina val och dess konsekvenser, för att vi ska kunna se en förändring. Samtidigt som en stor del av detta ansvar har lagts på den enskilde medborgaren, har politiken fortfarande huvudansvaret, det är politikens ansvar att förse medborgare med de medel som krävs för att möjliggöra och underlätta dessa val.Ett slående inslag i miljö- och klimatpolitiken är den kontrast som finns mellan hur allmänheten ser frågan i allmänna och enkla termer, medan hos beslutsfattare och politiker är frågan mycket mer teknisk och detaljerad. Politiken kan bli legitim och effektiv först när den lyssnar på medborgaren. I studien har e-postserveys med medborgare boende i Karlskoga samt intervjuer med regionala politiker verksamma i Karlskoga kommun eller Örebro län genomförts. Denna empiriska data har analyserats med hjälp av diskurs både som teori och metod samt framing-teorin. Även politiska styrdokument på nationell och internationell nivå har använts som underlag. Studien visar att för medborgaren innebär klimatsmart att i vardagen göra val som i första hand är bra för miljö och klimat, men som även har någon personlig nytta, utifrån varje individs egna förutsättningar, värderingar och intresse.I politiken har klimatsmart en plats i den talade politiska retoriken och då framförallt i regionpolitiken. Ju närmre den enskilde medborgaren politiken rör sig, desto men relevant blir begreppet klimatsmart. Med detta blir det också relevant för politiker att kunna nyttja begreppet till sin och politikens fördel, för att den medborgarinriktade miljö- och klimatpolitiken skall lyckas.

<p>Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ”trygga konsumenter som handlar hållbart”. I och med detta läggs mycket vikt vid konsumenternas förmåga och vilja att välja rätt ur miljömässig synvinkel. Genom bland annat en ökad kunskap om miljöproblemen ska vi som konsumenter lära oss att välja ”rätt” för att minska vår miljöpåverkan. Det finns dock många komplexa psykologiska aspekter som hänger ihop med konsumtionen och det miljövänliga (eller ovänliga) beteendet. Vår livsstil spelar också stor roll för sättet vi konsumerar på. Att nu börja lägga mer tyngdpunkt på medborgarna själva och deras förmåga att förändra ligger helt i linje med de tankar och det forskningsområde som nu växer fram angående environmental citizenship. Vägen mot hållbar utveckling går även där via medborgarna och inte enbart politikerna. Om vi, som svenska medborgare, tar emot det så har regeringen gett ansvaret för förändring till oss.</p> / <p>There is vast overconsumption occurring in the wealthy countries of the West. People are still starving in the world although total production and consumption is calculated to exceed the earth’s carrying-capacity by about 25 %. Efforts that have been made earlier have mostly been aimed at production but have not had the desired effect, and now it’s time to concentrate on the consumers. In March 2006, the Swedish government handed over a proposition for a new consumer politics to the parliament. The new overarching objective according to the proposition is “safe and secure consumers who act sustainably” which implies much emphasis on the ability and will of consumers to make the “right” choices from an environmental perspective. Through an increased knowledge, among other things, about environmental problems we as consumers are supposed to learn how to choose “correctly” in order to decrease our environmental impact. There are, however, many complex psychological aspects connected to consumption and environmentally friendly (or unfriendly) behaviour. Our lifestyle also has a big part to play in our manner of consumption. To focus more on the citizens themselves and their ability to make changes is directly in line with the thoughts and the emerging research concerning environmental citizenship, where the road towards sustainability is determined by the citizens and not only the politicians. If we accept, the government has given us the responsibility for a change.</p>

Det råder en stor överkonsumtion i de rika länderna i väst. Det finns fortfarande människor som svälter trots att den totala produktionen och konsumtionen beräknas överstiga jordens långsiktiga bärkraft med ca 25 %. De insatser som tidigare gjorts av regeringen för att uppnå hållbarhet har mest skett mot producentsidan men de har inte fått den effekt som önskats och nu är det dags att satsa på konsumenterna. I mars i år, 2006, överlämnade regeringen till riksdagen en proposition för en ny konsumentpolitik. Det nya övergripande målet enligt propositionen är ”trygga konsumenter som handlar hållbart”. I och med detta läggs mycket vikt vid konsumenternas förmåga och vilja att välja rätt ur miljömässig synvinkel. Genom bland annat en ökad kunskap om miljöproblemen ska vi som konsumenter lära oss att välja ”rätt” för att minska vår miljöpåverkan. Det finns dock många komplexa psykologiska aspekter som hänger ihop med konsumtionen och det miljövänliga (eller ovänliga) beteendet. Vår livsstil spelar också stor roll för sättet vi konsumerar på. Att nu börja lägga mer tyngdpunkt på medborgarna själva och deras förmåga att förändra ligger helt i linje med de tankar och det forskningsområde som nu växer fram angående environmental citizenship. Vägen mot hållbar utveckling går även där via medborgarna och inte enbart politikerna. Om vi, som svenska medborgare, tar emot det så har regeringen gett ansvaret för förändring till oss. / There is vast overconsumption occurring in the wealthy countries of the West. People are still starving in the world although total production and consumption is calculated to exceed the earth’s carrying-capacity by about 25 %. Efforts that have been made earlier have mostly been aimed at production but have not had the desired effect, and now it’s time to concentrate on the consumers. In March 2006, the Swedish government handed over a proposition for a new consumer politics to the parliament. The new overarching objective according to the proposition is “safe and secure consumers who act sustainably” which implies much emphasis on the ability and will of consumers to make the “right” choices from an environmental perspective. Through an increased knowledge, among other things, about environmental problems we as consumers are supposed to learn how to choose “correctly” in order to decrease our environmental impact. There are, however, many complex psychological aspects connected to consumption and environmentally friendly (or unfriendly) behaviour. Our lifestyle also has a big part to play in our manner of consumption. To focus more on the citizens themselves and their ability to make changes is directly in line with the thoughts and the emerging research concerning environmental citizenship, where the road towards sustainability is determined by the citizens and not only the politicians. If we accept, the government has given us the responsibility for a change.

This thesis aims at investigating the two municipality’s Gislaved and Ljungby. Where the aim is to see if there is any connections, between the type and the degree of public-private partnerships, and the municipalities obtained environment performance. In this essay the starting point is that the environmental performance in the chosen municipalities is good. Interviews among local politicians and representatives for the municipalities plastic industries, has functioned as a way to test the hypothesis. Gislaved and Ljungby have thereafter been compared, in order to see if there is any similarity in the sort and the degree of public-private partnerships, and how that will affect the environmental performance.   The overall questions in this essay are: How can the cooperation among the chosen municipalities and the      local business life be described? What kind of Public-private partnership      exists in the selected municipalities? Is there any difference between the municipalities, referring to      the degree of cooperation between the municipalities and the local      business life? Does the degree of cooperation affect the progress on the environmental      performance?   The end result shows that the local business life doesn’t have any impact on the environmental performance. Although the result just stands for the examined municipalities and cannot be seen as representative for the rest of Sweden´s municipalities.

This thesis is a case-study of an ongoing court case between the Swedish Competition Agency and Växjö Municipality about a set-up requirement to the long-distance heating system for newly built private houses on municipality owned land. This requirement was set up as part of the municipality’s long-term environmental goals; however the Competition Agency claims that the demand is damaging the free market in the municipality. The purpose of this thesis is to determine which normative assumptions the decision makers have based their actions and re-action on, and whether or not these assumptions are valid, thru theoretical ideal types. This is determined via method of textual analysis. Political theory regarding Liberalism, Utilitarianism, Ecology, Freedom and Exorcise of Power are all part of the theoretical framework.  After concluded study it is possible to say that the two plenipotentiary powers operate under different ideological assumptions and an understanding between them will be a difficult task, but none the less an important one for the possibility of future long-term environmental policies, both in the municipality of Växjö and the county of Sweden as a whole.

The purpose of this study is to see how Swedish politicians speak about the concept ecology through the period 1973-1988. I’m using the theory of concepts altering meaning through history made by Koselleck. The result of this study shows that the concept ecology is under change, but I cannot see when by using Kosellecks theory. One result is an increase of politicians using ecology in debates with 163 percent between the period of 1973-1980 and 1981-1988. Another interesting result that I found was that the Swedish left party spoke more about ecology after 1981. I could also see that the Swedish politicians have been using the concept ecology contrary to the scientific definition of ecology in most cases.

While domestic environmental agencies are still responsible for follow up the progress of environmental policy, the context of complex and large-scale environmental problems strongly influence the possibility to fulfill policy objectives. This thesis explores a case of bilateral environmental cooperation carried out by Swedish environmental authorities, to analyze how it contributes to governance and governability of environmental issue areas. Qualitative interviews with concerned actors revealed that bilateral cooperation was perceived to fill specific functions for the governability of environmental issues, complementary to other international cooperation. Key perceived qualities of bilateral cooperation were that it enabled trustful relations on working level and served as a door opener for dialogue. Joint policy development by environmental agency peers and demonstrating successful examples were seen as useful for promoting policy change. Applying a perspective of interactive governance, the thesis highlights that goals and activity selection of the studied bilateral cooperation were formed through interactions between the involved agencies and with partner countries. Bureaucratic structure and discourses on international cooperation constitute important limitations to the development and use of bilateral environmental cooperation. The study recommends governability assessment as a tool for improving design and follow-up of international environmental cooperation. Governability assessment analyzes the role that the interaction, and the interacting organization play in a governing system of an environmental issue area. The thesis adds to previous research on global environmental governance with empirical examples of the role bilateral interactions plays in the governing systems, as well as the specific qualities perceived by actors as crucial to the role. It also provides recommendations on how to further analyze initiatives by actors aiming to exercise environmental leadership in a diverse or fragmented institutional context of global environmental governance.

<p>Införandet av mål- och resultatstyrning tillhör de mest betydande förändringarna i den svenska statsförvaltningen under modern tid. Enligt regeringen är ett system för mål- och resultatstyrning det mest effektiva sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete. Styrningen sker med hjälp av uppställda mål, miljökvalitetsmål, men vägen att nå dit bestäms inte i detalj utan kommuner, myndigheter, företag med flera ges stor frihet att välja hur man vill arbeta för att nå målen. Målstyrningen har visat sig ställa höga krav på målformulering, kommunikation och uppföljning och dess praktiska betydelse är livligt omdiskuterad. I studien genomförs en analys av de hinder och möjligheter som uppkommer i implementeringsarbetet av de svenska miljökvalitetsmålen. Vidare beskrivs, analyseras och diskuteras målstyrningens för och nackdelar samt relationen och kommunikationen mellan olika aktörer på nationell, regional och kommunal nivå i det svenska miljömålsarbetet. I uppsatsen riktas särskild uppmärksamhet mot målet God bebyggd miljö och hur detta mål uppfattas och tolkas på de olika nivåerna i miljömålsadministrationen. Vidare undersöks vilka kommunikationsproblem som upplevs vara centrala, vad de består i samt om och hur de hanteras.</p>