The aim of this thesis is to examine whether law reforms in the detailed planning process can be an aspect that gets in conflict with the citizens rights to participate in the Swedish planning through dialogue, and how five chosen municipalities are working with citizen participation. To be able to answer the aim of the thesis a literature study and five semi-structured interviews was performed in purpose to get wide-ranging information from municipal officials working with detailed planning handling.   Law changes that aims to make the detailed planning process more efficient has been implemented partly to satisfy the needs of dwellings since the detailed planning process among master builders seems to be slow and inefficient, which to the them means higher costs. The requirement on having a detailed planning program was taken away when the new planning law was adopted year 2011. The planning program was including a moment of citizen dialogue. The case studied municipalities have not been affected in this law change arguing that it’s still possible to bring a program if needed. 1st of January 2015 new procedures were implemented in the planning process in purpose to make the process more efficient, where most of the respondents argue that the process don’t have to be more efficient because of the reform, but that the room for citizen dialogue will probably be smaller. The best way of dialogue among municipalities is to include citizens early in the communication process. Nevertheless there are divided meanings whether how there is enough room for dialogue.

Genom 2011 års plan- och bygglag (PBL) infördes krav på handläggningstiden för lov och förhandsbesked, vilket tidigare inte funnits i svensk lagstiftning. Enligt PBL 9:27 ska en ansökan om lov handläggas skyndsamt och sökanden ska meddelas beslut inom tio veckor från det att en komplett ansökan har kommit in till byggnadsnämnden. Syftet med kravet var att effektivisera handläggningsprocessen och minska skillnader i handläggningen mellan olika kommuner. I samband med införandet valde man att inte koppla någon sanktion till kravet med motivet att målet med en effektivare handläggningsprocess skulle uppfyllas ändå. Efter flera anmälningar till JO kan man konstatera att kommunerna i flera fall inte uppfyller kravet på en handläggningstid inom tio veckor. Eftersom det inte finns några sanktioner kopplade till kravet kan kommunerna utan risk ta den tid de anser sig behöva för handläggning. Därigenom motverkas även syftet med en enhetlig bygglovsprövning i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur långa handläggningstiderna är vid bygglov. Genom ett omfattande granskningsarbete av bygglovsärenden hos sju kommuner i Västra Götalands län skulle huvudfrågan om kommunerna handläggningstider uppfyller kravet i PBL 9:27 besvaras. Studien avgränsar sig till ärenden från 2014 med åtgärder gällande nybyggnation av byggnad. Materialet sammanställdes i en datamatris för respektive kommun. Utöver datamatrisen fick respektive kommun besvara ett frågeformulär angående arbetsbelastning. Syftet med formuläret var att koppla resultatet från granskningen till hur arbetssituationen såg ut för de anställda under år 2014. Av de 436 granskade ärendena var det 44 ärenden som inte uppfyllde kravet på en handläggningstid inom tio veckor, vilket motsvarar cirka 10 % av antalet granskade ärenden. Av de ärenden som inte uppfyllde kravet i PBL 9:27 var 32 fastigheter belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelser och resterande tolv var belägna utanför detaljplanelagt område. Av de 32 ärendena vars fastigheter var belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelse innebar 13 ärenden en liten avvikelse från gällande bestämmelser och resterande 19 överensstämde med detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Utifrån resultatet är slutsatsen att kommunerna även fortsättningsvis behöver arbeta med sina handläggningstider. Under granskningen noterades även att det brister i kommunernas dokumentation kring viktiga datum och att kommunerna har olika syn på huruvida en ansökan ska anses vara komplett. Förslagsvis bör tydligare riktlinjer upprättas kring dokumentation och när en ansökan ska anses vara komplett. / With Swedish planning and building act (PBL) of 2011 a new demand was adopted for handling time before permits and advance rule, called PBL 9:27. Following PBL 9:27 an application for permits shall be processed promptly and the applicant shall be informed of the decision within ten weeks from the moment a complete application has been submitted to the local building committee. Previously this demand had not been included into Swedish law. The purpose of this demand was to speed up the handling time and to reduce differences in handling time between municipalities. When this demand was adopted a decision was made not to connect it with any form of sanction, should the demand not be met. The argument being that a more effective handling time would be met even without sanctions. Following several notifications to the legal ombudsman one may conclude that in several cases, municipalities do not meet the demand for a handling time within ten weeks. While there are no sanctions connected to the demand municipalities, may without any risk, take as much time they fell needed for the handling of each case. Thereby one of the key purposes of PBL 9:27, that is, reduced differences in handling time between municipalities is counteracted. The purpose of this study is to investigate whether handling time in building permit cases are in compliance with PBL 9:27. In order to answer this question building permit cases were examined thoroughly in seven municipalities in Västra Götaland County. The study has focused cases from 2014 and cases pertaining to construction of buildings. The collected information was compiled in one data matrix for each municipality. Beside of the information compiled in the data matrix each municipality answered a questionnaire focusing workload. The purpose of the questionnaire was to relate the results from the investigation of handling time to a possible explanation, that is, the workload of employees during 2014. Out of 436 examined cases 44 did not meet the demand of handling tie within ten weeks, or approximately 10 % of the cases. Of these 44 cases that did not meet PLB 9:27, 32 were real estates that were located within areas regulated by detailed municipal plans and twelve were located outside of planned areas. Out of the 32 real estates located within planned areas 13 accounted for a minor deviance from the detailed municipal plan while 19 were in compliance with the detailed plan and regulation areas. The results indicate that municipalities need to speed up their handling time for building permit cases regulated by PBL 9:27. An additional result of this study is that several municipalities have flaws in relation to documentation of significant dates. Also, municipalities tend to make different assessments of when an application is considered complete. This study suggests that clearer guidelines are adopted pertaining to documentation of cases and the demands for how to assess if an application is complete.

Till stor del bygger samhällsplanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans vid en förändring är det viktigt att berörda känner delaktighet i processen samt att informationen är tydlig och begriplig även för den som inte är kunnig inom området. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för dess tänkta genomförande. För att de berörda fastighetsägarna ska kunna läsa och förstå hur de påverkas av en detaljplan måste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tänkta genomförandets konsekvenser. Syftet med studien är att få svar på i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrågor förekommer och om kraven i 2011 års Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar år 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner många gånger är bristfälliga eller saknas helt. Införandet av en ny PBL den 2 maj år 2011 syftade bland annat till att stärka genomförandefrågornas status. I studien undersöktes omfattningen av redovisningen med avseende på organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga frågor samt om redovisningen sker summariskt eller fastighetsvis. Studien omfattar 84 detaljplaner från Västra Götalands och Stockholms län som var i granskningsskedet under vecka 14 och 15, år 2014. För att få en bild av tillämpningen av 2011 års PBL 4:33 § skapades 19 frågor. Till dessa frågor togs ett antal kategorier/svarsalternativ fram som användes för att klassificera innehållet i planbeskrivningarna. Resultatet visar att det förekommer en stor variation på omfattningen av konsekvensredovisning i planbeskrivningen. Ett genomsnittligt värde på hur vanligt det är med bristfällig konsekvensredovisning (i de applicerbara fallen) i respektive huvudgrupp ger följande resultat:  Organisatoriska frågor: 49 %  Tekniska frågor: 30 %  Ekonomiska frågor: 68 %  Fastighetsrättsliga frågor: 13 % Studien visar också att fastighetsvis redovisning förekommer i mycket begränsad omfattning. Med ovanstående resultat är det tveksamt om ett flertal av detaljplanerna uppfyller lagens krav på redovisning och skulle klara en prövning i domstol / Community planning is often based on changes and development of the physical environment which local residents may have different opinions on. To achieve acceptance of a change it is important that concerned feel involved in the process and that the information is clear and understandable even for those who are not proficient in the area. Within the process of developing a detail plan a description shall specify the organizational, technical, financial and real estate law actions necessary for its intended implementation. To make it possible for concerned property owners to be able to read and understand how they are affected by a detail plan the description must be clear and comprehensible explain the intended implementation consequences. The purpose of this study is to find out the extent to which impact description of implementation issues exist and if the requirements of Swedish planning and building act (PBL) from 2011 can be considered fulfilled. The PBL Committee noted in 2005 that the description of the implementation of detail plans is often weak or lacking. The introduction of a new PBL May 2, 2011 aimed to strengthen the status of the implementation issues. In the study the extent of the descriptions was examined with respect to organizational, technical, financial and real estate law issues as well as if the description is done summarily or per property. The study includes 84 detail plans from Västra Götaland and Stockholm County who were in the examination phase during weeks 14 and 15, 2014. There were 19 questions created to provide a picture of the application of PBL 4:33 §. A number of categories were created for these questions to classify the content of the plan descriptions. The result shows a large variation in the extent of the content in the plan descriptions. An average value of how common it is with insufficient content of description (in applicable cases) in each division gives the following result:  Organizational issues: 49 %  Technical issues: 30 %  Economic issues: 68 %  Real estate law issues: 13 % The study also shows that "per property" reporting occurs in a very limited extent. With the above results, it is doubtful if many of the detail plans meet the legal requirements of description and could withstand a judicial review

No description available.

When new buildings are constructed, the municipality create a zoning plan that regulate the land and water use. While creating the zoning plan, the municipality also needs to complete different investigations so that the land can be built on. The effectivity of the municipal planning process is often criticized and some of the criticism is pointed towards the investigations. Investigations take long time and is often contributing to high costs. The aim of this study is therefore to examine what type of investigations that are made before and during the planning process. The result shows that the investigations occurs during three different periods of the planning process; before the process, during the process and after the consultation of the plan. Many of the investigations are common through every plan, however some of them differs depending on the conditions of the building area. / Vid ny bebyggelse upprättar kommunen en detaljplan som reglerar mark- och vattenanvändningen. Vid framtagandet av en detaljplan krävs även att olika utredningar görs för att marken ska kunna bebyggas. Effektiviteten av den kommunala planeringsprocessen kritiseras och en del av kritiken är riktad mot utredningar. Utredningarna drar ut på tiden och bidrar ofta med höga kostnader vid upprättande av detaljplaner. I denna studie undersöks därför vilka utredningar som görs, både före och under detaljplaneprocessen. Undersökningen är en fallstudie som behandlar sex detaljplaner i tre olika kommuner. De utvalda detaljplanerna är bostadsområden som har vunnit laga kraft och är upprättade enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Resultatet visade att utredningar sker vid tre olika skeden i planprocessen; innan planbesked, under planarbetet och kompletterande utredningar efter samrådet. Många utredningar var liknande i samtliga detaljplaner, men en del skiljde sig beroende på förutsättningarna av planområdet.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning. Metodbeskrivningenresulterade i ett flödesschema och en checklista.En fallstudiemetod tillämpades där implementering av fastighetsindelningsbestämmelservar det ”fall” som studerades och analysenheten bestod av Sveriges 290 kommuner.Datainsamling har skett genom en webbaserad enkät till landets alla kommuner.Det är endast drygt ett år sedan nya PBL trädde i kraft och det är fortfarande tidigt att dranågra slutsatser kring lagstiftningens genomslag. Mina slutsatser är att kommunerna inteanvänder sig av bestämmelserna i så stor utsträckning. Majoriteten av de bestämmelser sominförs avser fastighetsindelning och gemensamhetsanläggningar. Lantmäteriet spelar ennyckelroll vid tillämpandet av bestämmelserna, det är oftast lantmäteriet som prövar attbestämmelsen är förenlig med villkor i förrättningslagstiftningen. Och i de fåtal fall man tagit fram rutiner har man låtit lantmäteriet utarbeta dem. Tillämparna inverkar på implementeringen av lagstiftningen främst på två vis. För det första genom att tillämparna inte till fullo förstår lagparagraferna som reglerarfastighetsindelningsbestämmelser. Konsekvensen av det är att nödvändig villkorsprövninginte görs eller att kommunerna inte använder sig av fastighetsindelningsbestämmelser överhuvudtaget. För det andra genom att det är oklart vilka tillämparna av lagparagrafenfaktiskt är. Det innebär att implementeringsprocessen på lokal nivå kommer att tolkas iljuset av olika professionella perspektiv, exempelvis arkitekter, fysiska planerare, ingenjöreroch samhällsplanerare med en mängd olika utfall. I viss mån påverkas tillämparna av kulturoch tradition hur man tidigare arbetat med fastighetsplan i kommunen. / With the new Planning and Building Act (PBA), which came into force on 2 May 2011, it became possible to account for provisions on property division in a detailed developmentplan in the same way as was done in a property regulation plan in the former legislation.The property regulation plan then ceased as a separate plan. The purpose of the provisionswas to simplify the process and only have one planning process instead of two. Theprovisions on property division allow for a more detailed regulation of the detaileddevelopment plan, but also means a duty to conduct an investigation already in planningwork according law terms that is outside the PBA.The purpose of this work was to contribute new empirical evidence regarding how and towhat extent the Swedish municipalities have applied the provisions on property division,and the importance the implementing officers at the local authorities had for theimplementation. By applying an implementation perspective, the intention is to provide anew perspective on the application of planning and building act. The aim was to investigate and answer my questions and by that further develop this newfoundknowledge in the form of a proposal for a methodology for implementing thelegislation. Since this thesis work was performed at Halmstad Municipality Planning Office,the idea was that the end product will be a user-friendly tool for them in the application ofthe provisions on property division. Method disclosure resulted in a flow chart and achecklist.A case study method was used where the implementation of the provisions on propertydivision was the “case” that was studied and the analysis consisted of 290 municipalities inSweden. Data was obtained from a web based survey among the country's municipalities.It is only just over a year ago, new PBA entered into force and it is still early to draw anyconclusions about the regulatory impact. My conclusions are that the municipalities do notuse the provisions as much. The majority of the provisions introduced concerns propertydivision and joint facilities. The cadastral authority plays a key role in the application of theprovisions, it is usually the cadastral authority which examines that the provision isconsistent with law terms outside the PBA. And in those few cases they have developedroutines it is prepared by the cadastral authority. The implementing officers at the local authorities affect the implementation mainly in twoways. Firstly, by the users not fully understanding the provisions. The consequence of thisis that necessary testing of conditions is not done or that the municipalities do not applythe provisons at all. Second, in that it is unclear which the users of the legislation actually is. This means that the implementation process at the local level will be interpreted in light ofdifferent professional perspectives, such as architects, physical planners, engineers andplanners with a variety of outcomes. To some extent the users are affected by culture andtradition how the municipality previously worked with real estate plan.

A detailed development plan (DDP) is a legally binding plan that regulates the municipalities land use on a detailed level. The purpose with the DDP is to evaluate the suitability for development on land access, in order for municipalities to manage spatial planning and minimize environmental harm. If a DDP would likely cause a significant impact on the environment, an Environmental Impact Assessment (EIA) has to be produced. The aim of this thesis was to investigate how DDP and EIA processes are working on a local level in Sweden, and how the quality is reflected in the processes. More specifically, I investigated the role of EIA actors involved in the DDP process, as well as whether these processes are inadequate from an environmental conservation perspective. To investigate these issues, a document study was conducted as well as an interview study. The results from the study presents several shortcomings in both processes; examples of shortcomings were the lacking knowledge among the DDP and EIA actors in how to conduct the process, as well as interpreting and understanding the law.  Other observed shortcomings were the different levels of engagement among the plan administrators, the EIA performers and the County Administrative Board reviewers. Three important factors were recognized for achieving good processes. Firstly, the people involved need to have broad knowledge and good qualifications. Secondly, the actors must be able to communicate in a good and clear manner. Lastly, the third factor is a good process leader who brings together the DDP and EIA process.

Den 1 januari 2015 trädde en del ändringar i plan- och bygglagen i kraft. Detta då den dåvarande regeringen ville uppnå en effektivare planprocess, för att öka bebyggandet i riket. Lagändringen påverkade planprocessen samt förutsättningarna till upprättandet av genomförandeavtal. Genom övergångsbestämmelserna lades dock ett förbehåll in, för att reglera i vilka situationer äldre lagstiftning skulle användas. Detta förbehåll är att en detaljplan ska vara ”påbörjad” innan 1 januari 2015. Denna studie syftar till att undersöka när en detaljplan är ”påbörjad”.  Studien grundar sig på att nu gällande plan- och bygglag (fortsatt kallat PBL) samt tillämpningen av denna undersöks utifrån olika metoder. För att tolka juridiken kring begreppet, har ett rättsdogmatiskt förhållningssätt använts genom olika tolkningsmetoder. För att få en förståelse för hur juridiken tillämpas har ett rättssociologiskt förhållningssätt nyttjats. Detta har skett genom att en enkätundersökning utförts, där Sveriges samtliga kommuner tillfrågats hur de tolkar begreppet.  Undersökningen har påvisat att begreppet ”påbörjats” är oklart. I PBL regleras inte vad en ”påbörjad” detaljplan är. De definitioner som Boverket och regeringen har tagit fram är oklart formulerade. Den enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges kommuner gav ett varierande resultat som styrker teorin om att begreppet ”påbörjad” detaljplan är oklart. De befintliga definitionerna är i behov av förtydligande, för att likrikta kommuners tillämpning av dessa övergångsregler. Enkätundersökningen visade att 67 % av kommunerna tolkat begreppet ”påbörjad” efter de definitioner som Boverket samt regeringen utformat. Det som också framkommit genom studien är att skillnaderna i PBL innan och efter 1 januari 2015 är stora, vilket bland annat innebär att kommunens förutsättningar att upprätta detaljplaner och exploateringsavtal har förändrats. / 1st of January 2015 some changes were made in the Planning and Building Act. This was made because of the Swedish government wanted to make the planning process easier. The law changes include the planning process and the development contracts for detailed development plans. The transitional provisions, however, made a reservation to regulate the situations in which older legislation would be used. The regulation is that older legislation should be used if the detailed development plan were initiated prior to 1 January 2015. The purpose of this study is to investigate when a detailed development plan is initiated.  The study is based on current legislation and its application, this will be investigated using various methods. To interpret the law about the concept, legal dignity approach has been used through different interpretation methods. In order to gain an understanding of how the law is applied, a legal sociological approach has been used. This was done by conducting a questionnaire survey, where all the municipalities in Sweden were asked how they interpret the concept.  This has shown that the term is unclearly defined, as evidenced by the varying answers received from the municipalities in the survey. However, the majority of municipalities interpret the concept "initiate" according to the definitions that the National Board of Housing, Building and Planning and the government have formulated. What is also evident from the study is that the differences in the different legislation are large and that the municipality's conditions change significantly depending on when a detailed plan is "initiated". The study also shows that the units within the municipality interpret the term in a generally similar manner. The result of the legal interpretation and compilation of the survey shows that National Board of Housing, Building and Planning and the government's definitions of "initiated" detailed development plan are unclear. And that the existing definitions are in need of clarification for the application of these transitional rules by similar municipalities.

I början av 2015 skedde en lagändring av plan- och bygglagen. De s.k. exploatörsbestämmelserna togs bort och regler om exploateringsavtal infördes. I statens offentliga utredningar framkom att exploateringsprocessen ofta blev oförutsägbar både tids- och kostnadsmässigt och att exploatörerna var i en stark beroendeställning till kommunerna. Denna studie har fokuserat på att identifiera om exploatörer upplevt att lagändringen lett till att problematiken minskat och om det idag finns ett starkare samarbete i framtagandet av genomförandeavtal. Syftet med denna studie är att bidra till att samarbetet mellan kommun och exploatör ska bli bättre och leda till mindre obalans i förhandlingarna om genomförandefrågor i detaljplaneprocessen. Frågeställningarna i denna studie besvarades genom två enkätundersökningar samt genom semistrukturerade intervjuer, både kommuner och exploatörer fick delta i dessa. Samtliga kommuner i Sverige har tillfrågats att delta i en webbenkät, och 99 exploatörer har tillfrågats att besvara en annan webbenkät. 5 kommuner och tre exploatörer har intervjuats. Intervjuerna tillsammans med enkäterna gav en helhetsbild över hur lagändringen av PBL påverkat exploateringsprocessen och exploatörers inställning till kommunen. Studien visar att exploatörerna inte uppfattar exploateringsprocessen som mer tidseffektiv eller mer förutsägbar. Viss ökad tydlighet och transparens har uppnåtts genom införandet av krav på riktlinjer. Det största problemet i förhandlingarna är kommuntjänstemännens avsaknad av erfarenhet och kompetens, vilket kan härledas till en god marknad där det är ruljangs på personal mellan kommunal och privat sektor. Det kvarstår fortfarande att ta fram juridiskt korrekta lösningar på problematiken i hur s.k. social infrastruktur ska kunna tillhandahållas av kommun på privatägd mark. Slutsatsen av denna studie blev att lagändringen idag endast fått liten effekt, och att problematik kvarstår. Genomförandeavtalen innefattar inte längre s.k. social infrastruktur i de flesta fall, men åtgärder som t.ex. uppföra skola eller vårdhem åläggs fortfarande exploatörer vid sidan om avtalen. Beroendeställningen till kommunen kvarstår vilket lett till att rättslig prövning av avtalen inte skett, och kommunen tar sig fortfarande friheter med avtalens innehåll. / At the beginning of 2015 there was an amendment of the Planning and Building Act. The so-called developer provisions were removed and rules on development agreements were introduced. The Swedish Government Official Reports revealed that the development process was often unpredictable both cost- and time wise and that the developers were in a strong dependency to the municipalities. This study has focused on identifying if the developers have perceived that the amendment has led to a reduction of the problems and if there is a stronger cooperation today in the producing of implementation agreements. The purpose of this study is to contribute to improved cooperation between municipalities and developers and lead to less inequity in the negotiations on implementation issues in the detailed planning process. The questions in this study were answered through two surveys and semi- structured interviews, both municipalities and developers were asked to participate. All municipalities in Sweden have taken part in one web survey, and 99 developers have been asked to answer another web survey. Five municipalities and three developers have been interviewed. The interviews along with the surveys gave a comprehensive picture of how the changes of the PBA influenced the development process and developers' attitude towards the municipalities. The study shows that developers do not perceive the developing process as more time-efficient or more predictable than before. Some increased clarity and transparency have been achieved through the introduction of requirements for guidelines. The biggest problem in the negotiations is the lack of experience and qualification in the municipality staff. This can be derived from a good market, where many municipal employees take employment in the private sector instead. It remains to provide legal solutions to the problem of how social infrastructure can be provided by municipalities on private land. The conclusions of this study were that the amendment has had little effect, and that problems remain. Implementation agreements no longer include so-called social infrastructure in most cases, but actions such as to build a school or shelter are still imposed on developers alongside the agreement. The dependence on the municipality remains unchanged, which means that judicial review of the agreements has not taken place. The municipalities still take great liberties with the content of the agreements.

The housing shortage is currently one of our most significant societal challenges and the low housing production levels is one of the reasons behind this. The slow planning process is often assigned part of the blame for this and appeals of decisions to adopt detailed development plans for new development is often accused for obstructing and delaying such new development. This study has aimed at clarifying how the right to appeal detailed development plans is being used in practice and – especially – by whom? Furthermore, the study has aimed to clarify what the outcome of the appeals actually is. All 292 decisions to adopt new detailed development plans taken by any of the 26 municipalities of the county of Stockholm in 2013 have been studied. The study has showed that about 27 percent of the decisions were appealed. However, plans of especial importance, either due to containing many housing units or being of special significance to society in other ways were appealed in much greater extent. For example, 5 000 out of the total 10 000 housing units planned were appealed. Furthermore, the study has shown that the people appealing are not representative for the general population neither concerning age, education, purchasing power nor country of birth. However, the appellants have turned out to have an equal gender distribution. The study has also shown that the appeals to a very limited extent jeopardize the implementation of the plans. Although 5 percent of the appealed decisions were revoked, only one was revoked as a consequence of something that an appellant had actually stated in the appeal. In the remaining cases the decisions were revoked due to some other reason "evident from the circumstances". Out of the 689 individual appeals made concerning the studied plans only one and a half per mille (1 of 689) resulted in a revoked decision due to a reason actually stated in an appeal. An additional 2 percent (14 of 689) of the individual appeals resulted in a revoked decision due to some other reason "evident from the circumstances". In all cases where a decision to adopt a plan has been revoked, the municipality has commenced a new planning process in which the municipality assert to meet the demands of the county administrative board or the court. However, no such assertion has been made concerning the demands of the appellants whenever these differ from the ones of the authorities. / Bostadsbristen är för närvarande ett av våra största samhällsproblem och det låga bostadsbyggandet är en av orsakerna bakom detta. Den långsamma planprocessen pekas ofta ut som en anledning till det låga bostadsbyggandet och överklaganden beskylls ofta särskilt för att förhindra och försena byggprojekt. Denna studie har syftat till att klargöra hur rätten att överklaga antagandebeslut för detaljplaner utnyttjas i praktiken och – framför allt – av vem? Vidare har studien syftat till att klargöra vad utfallet av överklagandena faktiskt blir. Alla de 292 antagandebeslut för detaljplaner som fattades i någon av Stockholms läns 26 kommuner under 2013 har studerats. Studien har visat att cirka 27 procent av antagandebesluten överklagades men att särskilt samhällsviktiga planer samt bostadsplaner överklagas i betydligt större utsträckning än så. Till exempel överklagades totalt 5 000 av alla de 10 000 bostäder som antogs. Vidare har studien klargjort att de som överklagar inte är representativa för befolkningen vare sig vad gäller ålder, utbildning, köpkraft eller födelseland. Däremot har de om överklagar visat sig ha en jämn könsfördelning. Studien har även visat att överklaganden i en mycket begränsad utsträckning äventyrar detaljplaners genomförande. Även om 5 % av de överklagade detaljplanerna upphävdes var det enbart en som upphävdes till följd av något som de klagande faktisk angett i sin överklagan. I övriga fall upphävdes planerna av andra skäl som "framgår av omständigheterna". Av de 689 enskilda överklaganden som studerats ledde endast en och en halv promille (1 av 689) till att planen upphävdes till följd av något de klagande angett. Ytterligare cirka 2 % (14 av 689) ledde till upphävande av andra skäl som "framgår av omständigheterna". I samtliga fall där detaljplanen upphävts har kommunen i fråga påbörjat ett nytt planarbete där man säger sig avse att gå länsstyrelsens eller domstolens synpunkter till mötes, dock aldrig de klagandes där dessa skiljer sig från myndighetens.