This study aim is to look closer on how municipalities utilize the citizens and creatin a dialog between the two parties as a tool to achieve a more sustainable development. To answer this question this study looks closer on the municipality of Umeå and their work with the process and dialog together with the citizens to create a detailed development plan for the area of Tomtebo gård. Through analysis of document used as a basis for the creation of the detailed development plan for Tomtebo gård. The conclusion is if the municipality of Umeå have done enough work to get the citizens involved in the process or if they are using the process as a tool to increase the legitimacy in their decisions

En lagändring trädde i kraft i plan- och bygglagen den 1 januari 2015 för att förenkla och effektivisera detaljplaneprocessen. Lagändringen innefattade en ny roll för lantmäterimyndigheten i planprocessen samt nya regler för exploateringsavtal. Studiens syfte var att beskriva hur samverkan mellan kommun, lantmäterimyndighet och exploatör fungerar gällande exploateringsavtal samt hur lagändringen i plan- och bygglagen angående exploateringsavtal påverkat dessa parter. För att besvara studiens frågeställningar sändes en webbenkät till Sveriges alla kommuner för att erhålla en överskådlig bild av lagändringens påverkan över landet. Det genomfördes även semistrukturerade telefonintervjuer i fem kommuner med antagna riktlinjer för exploateringsavtal. Exploateringsingenjörer, lantmäterichefer och exploatörer intervjuades för att erhålla olika perspektiv på samverkan och hur lagändringen påverkat dessa parter. Studiens resultat visade att förhandlingen mellan kommun och exploatör gällande exploateringsavtal har påbörjats tidigare i processen efter lagändringen i plan- och bygglagen. Kommunen måste även efter lagändringen betala ersättning när de tar mark i anspråk för allmän plats. Lantmäterimyndighetens mer aktiva roll har bidragit till att oklarheter och brister kan korrigeras i exploateringsavtalen. Emellertid har det gått för kort tid för att helt kunna avgöra vad lantmäterimyndighetens roll bidragit till i exploateringsavtalen. Exploatörerna har fått större möjligheter att påverka exploateringsavtalen. Samarbetet mellan kommun, lantmäterimyndighet och exploatör har blivit tydligare och till viss del förbättrats, men i det stora hela är uppfattningen att samarbetet är oförändrat. På sikt finns det möjlighet till en förbättring. / On January 1st 2015 an amendment passed in the Planning and Building Act in order to simplify and rationalize the detailed development plan process. The amendment includes a new part for cadastral authority in the plan process and new rules for development agreement. The municipalities should adopt guidelines for these agreements. The aim of this study was to describe how the collaboration between municipality, cadastral authority and developer works when it comes to development agreement and how the amendment in the Planning and Building Act concerning the development agreement has affected these participants. To answer the thesis a web survey was sent to all municipalities in Sweden to get an overview of how the amendment has influenced the country. Semi-structured telephone interviews were also performed in five municipalities that have adopted guidelines for the development agreements. The interviews were performed with land development engineers, cadastral supervisors and developers to receive their perspective of the collaboration and how the amendment has affected them. The results of the study have shown that negotiations have started earlier between municipalities and developers after the amendment in the Planning and Building Act passed. The municipalities also need to pay compensation when they take land for public places after the amendment. The cadastral authority’s more active part has contributed to assure that ambiguities and shortcomings might be solved in the development agreement. However, it is still too early to tell what the cadastral authorities part has contributed in the development agreements. The developer has got a major opportunity to influence the development agreements. The collaboration between municipalities, cadastral authorities and developers has become clearer and improved but overall it is unchanged. There are opportunities for improvement in the long term.

Due to the popularity of settlement in coastal areas, measures need to be taken in the form of rules and guidelines for construction close to beaches in order to achieve a more ecologically sustainable construction and contribute to sustainable social development.In Sweden, shore protection is used, which aims to protect the public's access to shores, which the right public advocates according to Chapter 2. Section 15, The form of government. Today, shore protection is regulated in the Environmental Code (MB), and a general rule is that it must not be built within 100 meters from the shoreline on land and in water according to MB.A municipality can revoke shore protection if one of the particular reasons in chap-ter 7. Section 18c of the MB is fulfilled. Municipalities' decision on cancellation can be appealed to the County Administrative Board, then to the Land and Environment Court (MMD) and then to the Land and Environment Court of Appeal (MOD).The purpose of the study is to investigate what is considered valid and invalid rea-sons for cancelling shore protection in a detailed development plan, this through a legal case study. The goal is that this study will lead to more equitable and fair man-agement when repealing shore protection within the detailed development plan.A quantitative and qualitative analysis forms the basis of the results presented in this study. The quantitative method consists of categorization of detailed plans that are examined. Through this categorization, it can be deduced which reasons municipali-ties with different population conditions demand when cancelling shore protection within the detailed development plan. The detailed development plan study was de-limited to Ostergotland County at the beginning, after which the study was supple-mented with Kalmar County. It's because Ostergotland did not fill up the quota for the requested number of detailed plans. The qualitative method of the case study makes it possible for a report to clarify which reasons are legally sustainable based on the judgments that are being studied.The results highlighted by the study have shown that there are differences between the interval sizes, that is, that the municipalities interpret and handle the shore pro-tection legislation differently in connection with the shore protection being repealed within the detailed development plan. Thus, the County Administrative Board should check the municipalities more closely, as their task is to monitor the objec-tives of the shore protection. / På grund av den popularitet som råder vad gäller bosättning i strandnära områden behöver åtgärder vidtas i form av regler och riktlinjer vid byggnation nära stränder för att uppnå ett mer ekologiskt hållbart byggande och bidra till en hållbar samhälls-utveckling.I Sverige används strandskydd som syftar till att skydda allmänhetens tillgång till stränder vilket allemansrätten förespråkar enligt 2 kap. 15 § Regeringsformen. Idag regleras strandskydd i miljöbalken (MB) och en generell regel är att det inte får byggas inom 100 meter från strandlinjen på land och i vatten enligt MB.En kommun kan upphäva strandskydd om ett av de särskilda skälen i 7 kap. 18c § i MB är uppfyllda. Kommuners beslut om upphävande kan överklagas hos länsstyrel-sen, därefter vidare till mark- och miljödomstolen (MMD) och sedan till mark- och miljödomstolen (MÖD).Syftet med studien är att undersöka vad som anses vara giltiga och ogiltiga skäl till att upphäva strandskydd i en detaljplan, detta med hjälp av en rättsfallsstudie. Målet är att denna studie ska leda till en mer jämlik och rättvis hantering vid upphävande av strandskydd inom detaljplan.En kvantitativ- och kvalitativ analys ligger till grund för de resultat som presenteras i denna studie. Den kvantitativa metoden består av en kategorisering av detaljplaner som granskas. Genom denna kategorisering kan det utläsas vilka skäl kommuner med olika befolkningsförutsättningar yrkar på vid upphävande av strandskydd inom detaljplan. Detaljplanestudien avgränsades till Östergötlands län till en början, där-efter kompletterades studien med Kalmar län. Detta eftersom att Östergötland inte fyllde upp kvoten för det efterfrågade antalet detaljplaner. Den kvalitativa metoden av rättsfallsstudien möjliggör för en redogörelse som ska klargöra vilka skäl som är juridiskt hållbara utifrån de domslut som studeras.Det resultat som framhålls av studien har visat att det förekommer skillnader sinse-mellan intervallstorlekarna, det vill säga att kommunerna tolkar samt hanterar strandskyddslagstiftningen olika i samband med att strandskydd upphävs inom detalj-plan. Därmed bör Länsstyrelsen kontrollera kommunerna noggrannare eftersom att deras uppgift är att bevaka strandskyddets syften.

Denna studie är en kandidatuppsats i Samhällsbyggnadsteknik vid Högskolan Dalarna. Handeln är i ständig utveckling vilket ställer krav på de platser där handel bedrivs. Dessa platser måste därför planeras för att möta den ibland oförutsedda utveckling som framtiden för med sig annars finns risken för urbana förfall inom dessa områden. Studien avser att med hjälp av samlad empiri kring arbete med planering, flexibilitet och resiliens resultera i hur plankartor över externhandelsområden kan arbetas fram och sedan utformas för att bli anpassningsbara mot trendbrott och oförutsedd utveckling i framtiden. I studien har även plankartor över handelsområden från tre olika kommuner granskats. Detta för att få en inblick i hur dagens områden är planerade, detta ligger sedan till grund för skapandet av en alternativ plankarta över Knalleland i Borås. I studien har även sex semistrukturerade intervjuer utförts, alla med någon koppling till någon av de tre valda handelsområdena. Studien har visat på att de granskade områdena inte planerats för att vara så flexibla och resilienta som man ur studiens perspektiv kanske kan önska. Studien resulterade även i ett experiment med en alternativ plankarta vars syfte var att möjliggöra för en flexiblare användning samt innehålla ett större inslag av komponenter för ökad resiliens. Det har genom studien framkommit att den unika platsens förutsättningar spelar stor roll när man ska planera för ett resilient område. Vilket får till följd att det kan vara svårt att hitta generella lösningar som fungerar och som kan appliceras överallt. / This study is a bachelor thesis in Civil Planning and Construction at Högskolan Dalarna. Commerce is in constant change, which put demands on the places where commerce occurs. These places must therefore be planned to meet the sometimes-unforeseen development that the future brings. If not, there is a risk of urban decay in these areas. This study aims to result in how maps for detailed development plans in external retail areas can be created to be adaptable to unforeseen future development. This with the help of collected data concerning work with planning, flexibility and resilience. The study also contains a comparison of maps for detailed development plans in external retail areas in three different Swedish municipalities. This was made to get an insight to how these areas are planned and is also used to create an alternative map for detailed development plan for the area Knalleland in Borås, Sweden. The study also contains six semi-structured interviews, all with a connection to one of the three chosen external retail areas examined. The study has shown that the areas examined has not been planned to be as flexible and resilient as one, from the perspective of the study might have wished for. The study also resulted in an experiment with an alternative map for detailed development plan, whose purpose was to enable a more flexible use, as well as to contain more components for increased resilience. It has been concluded, through this study, that the unique prerequisites of the site are of great importance when planning for a resilient area. This makes it hard to find general solutions that works and can be applied anywhere.

No description available.

For  a  long  period  of  time  it  has  been  known  that  detailed  development  plans  contain provisions that are difficult to implement. In 2011, the Swedish government assigned the cadastral authority to identify the gravity of the problem by sending out 384 questionnaires to cadastral surveyors. These cadastral surveyors specified whether the detailed development plans  contained  provisions  that  could  be  difficult  to  implement.  In  this  thesis,  the questionnaires are reviewed, and in order to have a deeper understanding of the reasons why these provisions are still used, interviews were carried out with five detailed development planners in different municipalities. The results from the questionnaires illustrates the following: two percent of the detailed development plans contain land that is reserved for a joint facility and for a public purpose, and five percent was for land that was not localized. In five percent there were no special reasons for the municipality for not mandating public places. The description of the plans lacked information about how the plan could be carried out in 35 percent of the plans. From the interviews it appears that the land reservation which were not localized were used because they did not want to lock the plan to existing conditions. Through the land reserve for a joint facility and for public land the municipality wanted to secure public access to private land and at the same time not have to pay for the public area. In many of the detailed development  plans  the  municipalities  did  not  mandate  for  public  spaces  because  the neighbourhood had private mandating. According to one municipality they gave priority to the design of the plan before the implementation. Another one said that it was hard to decide which questions they had to solve in the plan and which ones belonged to the cadastral authority.  However,  the  development  planners  consider  the  consultation  as  a  pragmatic method to get input on the plan. In summary, the municipalities need more guidance to enforce the plan and the know-how of the provisions needed to implement the plan efficiently. / Under en längre tid har det framkommit att detaljplaner innehåller planbestämmelser som är svåra att genomföra. Lantmäteriet fick därför år 2011 i uppdrag av regeringen att utreda hur omfattande problemen är. En enkät skickades ut till förrättningslantmätare som i och med sitt samrådsyttrande till kommunen fick ange ifall detaljplanen innehöll planbestämmelser som kunde bli svåra att genomföra. I examensarbetet sammanställs de 384 enkätsvaren varav ett urval  presenteras  och  för  att  få  en  djupare  förståelse  för  av  vilka  anledningar  dessa planbestämmelser används har även fem planhandläggare på olika kommuner intervjuats. Resultatet av enkätsvaren visar att två procent av detaljplanerna innehåller gx/ gz områden och  olokaliserade  markreservat  till  ett  första  plansamråd.  Särskilda  skäl  för  ett  enskilt huvudmannaskap fattas i sju procent av detaljplanerna och 35 procent av planerna innehåller andra brister som många gånger handlar om att planbeskrivningen inte innehåller tillräcklig information om hur planen ska genomföras. Av intervjusvaren med planförfattarna framgår att de olokaliserade markreservaten användes för att inte låsa planen till befintliga förutsättningar och genom gx-området säkerställdes allmänhetens tillträde till kvartersmark samtidigt som kommunen undgick det ekonomiska ansvaret för området. I flera av detaljplanerna har kommunen avsagt sig huvudmannaskapet eftersom att  det av tradition varit enskilt. Enligt en av planförfattarna prioriterar kommunen att behandla frågor om detaljplanens gestaltning till samrådet framför genomförandefrågor och en annan planförfattare menar att det är svårt att avgöra vad som är deras frågor att behandla och vad som är Lantmäteriets. Dessutom framfördes att samrådet var till för att få in bra  synpunkter  och  att  många  frågor  löstes  efter  att  det  genomförts.  Slutsatsen  av examensarbetet är att kommunerna behöver mer stöd när det gäller genomförandefrågor och bättre  kunskaper   i   vad   nämnda   planbestämmelser   innebär   för   det   fastighetsrättsliga genomförandet.

Bakgrunden till detta examensarbete har sin grund i den bostadsbrist som finns i Sverige idag och den allmänna debatten om ökat bostadsbyggande och långsamma planprocesser som pågår. I studien har två detaljplaner, med huvudändamål bostäder, i var och en av de tre kommunerna Botkyrka, Norrköping och Västerås djupgående analyserats, i syfte att bringa klarhet i vilka aktiviteter och komponenter som faktiskt ger upphov till tidsåtgång i detaljplaneprocessens olika skeden. Av studien, vars tillvägagångssätt baserats på dokumentanalyser och intervjuer, framgår att detaljplaneprocessen utifrån sin utformning samt uppbyggnad via plan- och bygglagen (PBL) tar ”tid”. Hur lång tid en process tar beror enligt studien på flera olika anledningar som kan ha med den specifika planen och/eller kommunen att göra. Resultatet av undersökningen visar på att det i ett tidigt skede är väldigt svårt att uppskatta tidsåtgången för en detaljplan, då alla planer till viss del är unika och då oförutsebara komponenter och aktiviteter vanligtvis dyker upp under processens gång. Tidsåtgången för detaljplaneprocessen, räknat från det att ett formellt planuppdrag ges till det att detaljplanen vinner laga kraft, har för de planer som studerats i arbetet kraftigt varierat mellan 21 månader till 7 år. I snitt har dock processen för samtliga planer endast aktivt bedrivits under 1,5 – 3 år. Anledningen till att arbetet med vissa detaljplaner avstannat eller fördröjts har bland annat med oerfarna byggherrars brist på kunskap, politisk oenighet, sena inspel och bristen på resurser att göra. Enligt studien är de aktiviteter som ger upphov till störst tidsåtgång i detaljplaneprocesserna framförallt kopplade till utredningsarbetet. Det handlar både om att det är många utredningar som behöver tas fram och att de tar tid. Av studien framgår att tidseffektiviseringar i planprocessen är önskvärt så länge kvalitén kan bibehållas och detaljplanernas genomförbarhet kan säkerställas. Bostadsbristen i regionerna och det höga trycket i kommunerna lyfts fram som aspekter till varför det är viktigt. De förslag till förbättringsåtgärder som framhålls i denna studie handlar bland annat om att få till stånd bättre former för tidig samverkan mellan involverade parter, att ge den strategiska planeringen större tyngd och att utreda mer i ett tidigt skede, att skapa tydliga kommunövergripande mål och prioriteringsordningar för detaljplaner samt förbättra kommunens system och arbetsrutiner. Utöver det omnämns även ett behov av att utöka kommunens resurser och att öka tydligheten i vilka beslut som behöver fattas politiskt och på vilken nivå samt om det finns beslut som kan delegeras till kommunernas förvaltningar. / The background of this master thesis stems from the housing shortage that exists in Sweden today and the general debate on increased housing and slow planning processes that are currently taking place. In this study an in-depth analysis of two detailed development plans in each of the three municipalities of Botkyrka, Norrköping and Västerås has been carried out, in order to shed light on which activities and components that give rise to time consumption in the various stages of the planning process. The study, which is based on document analysis and interviews, concludes that the Swedish planning process due to its overall design and by being regulated by the Swedish planning and building act (PBL) takes "time". How much time the process takes depends, according to the analysis, on several different reasons that may have with the specific detailed development plan and/or the municipality to do. The result of the case studies carried out in this master thesis shows that it’s very difficult in an early stage to estimate how much time that will be required in order to create a detailed development plan. The reason for this is that every plan is somewhat unique and that unforeseeable components and activities usually emerge during the process. The time-cost of the planning process for the detailed development plans studied in this master thesis varied greatly from 21 months to 7 years. On average, however, the process for all the plans was only actively pursued during 1,5 - 3 years. The reason that the development of some of the plans was delayed or postponed has to do with, among other things, inexperienced developers lack of knowledge with regards to the planning process, political disagreements, belated demands for additional investigations and shortage of staff. According to this study, conducting surveys and investigations are the most time consuming activities within the planning process. It is a combination of many surveys needed to be carried out and that each one of them takes time to complete.    The result of this study shows that more time-efficient planning processes are desirable as long as the quality can be maintained and the feasibility of the detailed development plans can be guaranteed. The housing shortage in the regions and the high pressure to draw up plans and build homes in the municipalities are brought up as aspects of why it is important. The improvements that are suggested in the study involves, among others things, establishing better forms of early collaboration between all parties involved, giving the strategic planning greater weight and conducting more surveys in an early stage, creating clear common goals and priorities within the municipality's and furthermore improve the municipality's systems and working practices. In addition, it is suggested that the municipality's resources should be extended and that there should be an increased transparency regarding which decisions in the planning processes that need to be made politically and at what level, and if there are decisions that can be delegated to the municipality’s administrations.

När en detaljplan upprättas måste kommunen enligt lag hålla samråd som en del av processen. Kommunen har en skyldighet att samråda med lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen och andra berörda kommuner. Kommunen måste även ge tillfälle till samråd med bland annat kända sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av planen. Syftet med samrådet är att skapa ett bättre beslutsunderlag, vilket i sin tur ska leda till en bättre plan. Vidare syftar samrådet till att ge medborgare insyn i planprocessen och även möjlighet att påverka den slutliga planen. Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka hur väl medborgarinflytandet fungerar vid samråd till detaljplan. För att besvara syftet och frågeställningarna används två metoder; dokumentstudie och intervjustudie. I dokumentstudien undersöks 18 samrådsredogörelser från totalt nio olika kommuner. Syftet är att undersöka vad privatpersoner generellt sett har åsikter om vid samråden samt hur kommunerna hanterar och bemöter dessa yttranden. Vidare undersöks vilka brister samråden har idag. Intervjuerna användes för att konfirmera resultatet från dokumentstudien samt för att besvara funderingar som uppkommit vid dokumentstudien. Resultatet visar att vid samråd har privatpersoner generellt sett har åsikter om natur, infrastruktur, utseende eller utformning, otydlig information om planen samt personlig påverkan. Efter samrådet försöker kommunen att ändra planen efter synpunkterna i de fall de anser att det är möjligt. I de flesta fall har det dock inte ansetts möjligt, vilket visar att lagstiftarens syfte med samråd inte uppfylls. Slutligen visar studien att det finns flera brister med hur kommunerna informerar om samråden; dels är sättet ineffektivt, dels behöver kommunerna göra mer än vad lagen kräver för att skapa förutsättningar för ett lyckat samråd. / When a detailed development plan is established, the municipality must conduct consultations as part of the process. The municipality has an obligation to consult with lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen and other affected municipalities. The municipality must also provide an opportunity for consultation with, among others, known stakeholders, apartment owners, tenants and residents affected by the plan. The purpose of the consultation is to create a better decision basis, which in turn will lead to a better plan. Moreover, the consultation aims to give citizens insight into and influence on the detailed planning process. The purpose of this study is to qualitatively research how well civic influence functions in consultation for detailed development planning. Two methods have been used to address the purpose: document analysis and interview studies. In the document analysis, 18 consultation reports from nine different municipalities have been studied. The purpose is to analyze what opinions citizens generally have during the consultations and how the municipalities handle and respond to these opinions. Furthermore, the study analyses what flaws the consultations have. The interviews were used to confirm the results from the document analysis and to answer any further questions that had occurred during the document analysis. The results show that citizens generally have opinions about nature, infrastructure, design and shape, unclear information, and personal interests. After the consultation, the municipality try to change the detailed development plan according to received opinions, whenever they find it possible. In most cases, however, it has not been considered possible, which shows that the legislator’s purpose of the consultation is not fulfilled. Finally, the study has shown that there are several flaws with the informing of the plan, such as it is being ineffective and that the municipalities need to do more than what is required by law to create conditions for a successful consultation.

Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen är något som myndigheter i Sverige arbetar mycket med. Den långsiktiga målbilden är att skapa ett öppet, obrutet digitalt informationsutbyte genom hela samhällsbyggnadsprocessen för att göra den mer effektiv. Det finns även en vision om att möjliggöra automatisering av beslutsprocesser som upplåtelser av mark och rättigheter, samt prövning av bygglov med hjälp av digitala detaljplaner. Digitalisering av planeringsprocessen sker både på nationell, regional och kommunal nivå, där Boverket utvecklar regler om nya digitala detaljplaner och vägledning om digitalisering av befintliga detaljplaner. Denna studie syftar till använda digitala detaljplaner i tidigt skede och i planprocessen av nybebyggelseprojekt för effektivisering av processer i projekten. Utöver det, identifiera möjligheten att införa automatiserade processer i beslutsstöd genom digitala detaljplaner och belysa svagheter och begränsningar med digitala detaljplane-data i dagsläget.En fallstudie har utförts där digitala detaljplaner har använts och bearbetats i QGIS, ett geografiskt informationssystem (GIS), för att effektivisera processer genom digitalisering och belysa svagheter och begränsningar med digitala detaljplane-data. Intervjuer har utförts för att identifiera vilka egenskaper hos digitalisering och automatisering som kan vara till fördel för kommuner och fastighetsutvecklare, samt diskutera begränsningar.Utvärdering av resultat från fallstudier har visat att digitala detaljplaner kan utföra grundläggande uppgifter kopplade till planprocessen och ersätta nuvarande manuella uppgifter i olika faser av projektprocessen, som att hitta byggrätter och effektiv tolkning. Slutsatsen är att processer i idé-fasen och i planprocessen kan effektiviseras med hjälp utav digitala detaljplaner. Med automatiserade processer kan tid och resurser sparas på kommunal nivå. Fördelen är framförallt att flera planområden, egenskaps- och områdesbestämmelser kan analyseras samtidigt om detaljplanerna görs tillgängliga digitalt, vilket möjliggör kvantifiering av areor, exploateringsgrad och effektiv identifiering av obebyggda byggrätter på regional nivå istället för att manuellt analysera en plan i taget. Problemet med att införa automatiserade beslutsstöd i processer är att det uppstår tolkningsfel vid digitalisering av äldre detaljplaner och de begränsningar som finns beträffande bestämmelser som inte kan representeras av geografiska objekt i nuvarande detaljplaner. Många av dessa felkällor som uppstår kan potentiellt lösas med en uppdatering av standarder och införda rutiner vid tolkning och digitalisering. / Great work has been done to achieve Swedish authorities’ long-term goal of an open, continuous digital exchange of information throughout the entire urban development process to make it more efficient. The use of digital information in physical planning is proceeded on a national, regional and municipal level, where the Swedish National Board of Housing, Building and Planning develop regulations for new digital detailed development plans and guidelines in the digitising of old detailed development plans. Further, the vision is to enable automated decisions to support administration, such as assessment of building permit applications. This study aims to find tasks in initiation and physical planning phases of new development projects that can be carried out digitally, to make them more efficient, identify possibilities of implementing supporting automated tasks using digital plan data and address limitations of translating regulations of current detailed development plans into geospatial data in digital plans.A case study is performed where data of digital detailed development plans is processed in QGIS, a geographic information system (GIS), to try carry out tasks digitally to make them more efficient, further finding limitations with the current data of digital detailed development plans. Interviews are conducted to identify benefits of digital information and automated processes and discuss data limitations.Evaluation of the results of the case study has shown that digital detailed development plans are able to perform simple tasks related to the physical planning process and replace manual tasks in new development projects, such as finding development rights.It is found that some tasks in initiation and physical planning phases of new development projects can be facilitated using digital detailed development plans. The strength is that time and resources can be saved and used for other work on a municipal level since zoned regulations of several plans can be analysed simultaneously if the data is stored in a common database, enabling quantification of areas, development rates and effective identification of unused development rights on a larger scale instead of one plan at a time. However, because of interpretational issues when plans are digitised and limitations of regulations that cannot be represented by geometric objects, automated decision support may not be proceeded with the current digital plans. It can potentially be solved with updated standards and introduced routines for interpretation and digitisation.

Samrådet, som är lagstadgat enligt plan- och bygglagen (2010:900) (PBL), äger rum i ett sent skede av detaljplaneprocessen, när det är förhållandevis svårt att på riktigt påverka besluten som invånare. Arbetet med att, utöver och före samrådet, genomföra tidiga dialoger med invånarna kan vara ett sätt att förbättra den slutgiltiga planen samt främja en mer levande demokrati i samhällsbyggnadsprocessen. En bra dialog innebär för invånarna ett deltagande som kan öka både förtroendet och förståelsen för kommunens möjligheter och utmaningar, samt i slutändan för de beslut som fattas i den fysiska planeringen. Arbetet med tidiga dialoger före samrådet är förenligt med utmaningar. Tidiga dialoger är, till skillnad från samrådet, inte lagstadgat i plan- och bygglagen och de genomförs således på flera olika sätt, och i vissa kommuner inte alls. Kommunerna jobbar inte med någon genomgående strategi eller efter en uttalad modell, varje enskild tidig dialog tenderar att ha sina egna förutsättningar och målsättningar vilket bidrar till blandade resultat. Kommunerna lägger ner mycket tid och energi på att förbereda, annonsera och genomföra sina tidiga dialoger med invånarna men har i regel ingen utbildning eller teoretisk grund att stå på. Utvecklingsarbetet i kommunerna fungerar ofta som en utveckling av senast genomförd tidig dialog där man tittar på vad som går att förbättra och vad som redan fungerar. Slutsatsen är att kommunerna behöver utbilda sig i större utsträckning och framför allt ta fram en genomgående strategi som är gemensam för samtliga tidiga dialoger i kommunernas arbete med fysisk planeringen. / The statutory consultation takes place at a rather late stage of the planning process, when it’s relatively difficult to influence the decision as a municipal citizen. The work of conducting early dialogues with municipality citizens in addition to, and prior to, the statutory consultation can improve the final plan and promote a more vivid democracy in the community building process. A well conducted early dialogue with the citizens leads to a participation that could increase both the citizens' trust and understanding of the opportunities and challenges municipalities face, and ultimately the final decisions as well. The work with early dialogues before the consultation is compatible with both challenges and possibilities. Unlike the consultation, early dialogues are not statutory in the Planning and Building Act and they are thus carried out in several different ways, and in some municipalities no early dialogues are conducted at all. Municipalities don’t work with any consistent strategy or according to a state model; each individual early dialogue has its own prerequisites and objectives, which contributes to assorted results. The municipalities do spend a lot of time and energy preparing, advertising and carrying out their early dialogues with the citizens, but usually have no education or theoretical basis to start from. Instead, the municipalities tend to rely on the individual official’s own experience and improve their early dialogues by constantly analyzing what worked well and less well during the previous dialogue.  The conclusion is that the municipalities need to educate themselves to a greater extentand, above all, develop a comprehensive strategy that is common to all early dialogues inthe municipalities' planning.