In 1809 the citizens of Sweden where given the freedom to practice their Christian faith through the Swedish constitution of 1809, 16 §. This proclaimed that there should be religious freedom in Sweden, albeit restricted to Evangelical-Lutheran faith. Although after the law regarding dissenters was passed in 1860 by choosing another church than the Evangelical-Lutheran church you lost some civic rights, for example you could not become a public official. The freedom to choose religious affiliation was given through the Law of Religious Freedom in 1951. The purpose of this study is to evaluate in what way the concept of religious freedom has developed in Swedish law between 1809 and 1951. In the background I treat two historical events and one era, with focus upon religious freedom, which have in my opinion influenced the view of religious freedom in Sweden during the chosen period of 1809–1951. These are the Constitution of the United States, the Enlightenment Era in Sweden and also the Universal Declaration of the Human Rights as given by the United Nations. In the section about the Constitution of the United States a description of its religious freedom and how it is interpreted is given. This is done since, according to my understanding, the Constitution had great impact on an international level and therefore probably influenced Swedish law during the 19th century. The section about the Enlightenment Era in Sweden gives a description of the influence upon Swedish religion from enlightenment philosophy, which can be summarized in the efforts of king Gustav III to achieve religious freedom and also the increased influence of the so called “religious enlightenment movement” (a term used by Carl Arvid Hessler) in Swedish politics and legislation. I have included the UN:s Universal Declaration of the Human Rights because I assume it has influenced the Law of Religious Freedom 1951. Since Sweden was one of the nations which signed the declaration it was necessary to reflect this in Swedish law. The survey treats the development of religious freedom in Swedish law through the six subjects which conforms to each of the headings. The Law of Burial 1894 is included to exemplify religious freedom in a specific matter. This study traces the development of the concept of religious freedom in Swedish law, which can be concluded in three expressions: Freedom of having an Evangelical-Lutheran faith which not contradicts the conscience of the individual; Freedom of choice of Christian affiliation among those approved by the state; and also Freedom of decision of which religion to be a member of, if any.

Due to the popularity of settlement in coastal areas, measures need to be taken in the form of rules and guidelines for construction close to beaches in order to achieve a more ecologically sustainable construction and contribute to sustainable social development.In Sweden, shore protection is used, which aims to protect the public's access to shores, which the right public advocates according to Chapter 2. Section 15, The form of government. Today, shore protection is regulated in the Environmental Code (MB), and a general rule is that it must not be built within 100 meters from the shoreline on land and in water according to MB.A municipality can revoke shore protection if one of the particular reasons in chap-ter 7. Section 18c of the MB is fulfilled. Municipalities' decision on cancellation can be appealed to the County Administrative Board, then to the Land and Environment Court (MMD) and then to the Land and Environment Court of Appeal (MOD).The purpose of the study is to investigate what is considered valid and invalid rea-sons for cancelling shore protection in a detailed development plan, this through a legal case study. The goal is that this study will lead to more equitable and fair man-agement when repealing shore protection within the detailed development plan.A quantitative and qualitative analysis forms the basis of the results presented in this study. The quantitative method consists of categorization of detailed plans that are examined. Through this categorization, it can be deduced which reasons municipali-ties with different population conditions demand when cancelling shore protection within the detailed development plan. The detailed development plan study was de-limited to Ostergotland County at the beginning, after which the study was supple-mented with Kalmar County. It's because Ostergotland did not fill up the quota for the requested number of detailed plans. The qualitative method of the case study makes it possible for a report to clarify which reasons are legally sustainable based on the judgments that are being studied.The results highlighted by the study have shown that there are differences between the interval sizes, that is, that the municipalities interpret and handle the shore pro-tection legislation differently in connection with the shore protection being repealed within the detailed development plan. Thus, the County Administrative Board should check the municipalities more closely, as their task is to monitor the objec-tives of the shore protection. / På grund av den popularitet som råder vad gäller bosättning i strandnära områden behöver åtgärder vidtas i form av regler och riktlinjer vid byggnation nära stränder för att uppnå ett mer ekologiskt hållbart byggande och bidra till en hållbar samhälls-utveckling.I Sverige används strandskydd som syftar till att skydda allmänhetens tillgång till stränder vilket allemansrätten förespråkar enligt 2 kap. 15 § Regeringsformen. Idag regleras strandskydd i miljöbalken (MB) och en generell regel är att det inte får byggas inom 100 meter från strandlinjen på land och i vatten enligt MB.En kommun kan upphäva strandskydd om ett av de särskilda skälen i 7 kap. 18c § i MB är uppfyllda. Kommuners beslut om upphävande kan överklagas hos länsstyrel-sen, därefter vidare till mark- och miljödomstolen (MMD) och sedan till mark- och miljödomstolen (MÖD).Syftet med studien är att undersöka vad som anses vara giltiga och ogiltiga skäl till att upphäva strandskydd i en detaljplan, detta med hjälp av en rättsfallsstudie. Målet är att denna studie ska leda till en mer jämlik och rättvis hantering vid upphävande av strandskydd inom detaljplan.En kvantitativ- och kvalitativ analys ligger till grund för de resultat som presenteras i denna studie. Den kvantitativa metoden består av en kategorisering av detaljplaner som granskas. Genom denna kategorisering kan det utläsas vilka skäl kommuner med olika befolkningsförutsättningar yrkar på vid upphävande av strandskydd inom detaljplan. Detaljplanestudien avgränsades till Östergötlands län till en början, där-efter kompletterades studien med Kalmar län. Detta eftersom att Östergötland inte fyllde upp kvoten för det efterfrågade antalet detaljplaner. Den kvalitativa metoden av rättsfallsstudien möjliggör för en redogörelse som ska klargöra vilka skäl som är juridiskt hållbara utifrån de domslut som studeras.Det resultat som framhålls av studien har visat att det förekommer skillnader sinse-mellan intervallstorlekarna, det vill säga att kommunerna tolkar samt hanterar strandskyddslagstiftningen olika i samband med att strandskydd upphävs inom detalj-plan. Därmed bör Länsstyrelsen kontrollera kommunerna noggrannare eftersom att deras uppgift är att bevaka strandskyddets syften.

Upphävande av ett naturreservat innebär inte alltid att reservatet upphävs helt, utan det kan även innebära förändringar av reservatets syfte eller ändringar i naturreservatsföreskrifterna. Upphävande av naturreservat kan vara nödvändigt av olika skäl och får ske endast i undantagsfall och efter noggrann bedömning där två olika faktorer vägs samman. Dels förekomsten av synnerliga skäl för upphävande samt möjligheten att kompensera för förlust av naturvärden. Denna studie undersöker förutsättningarna för upphävande av naturreservat generellt och förutsättningarna för upphävande av naturreservatet Pålsjö skog i Helsingborg. Genom en analys av lagstiftning, förarbeten och domar relaterade till upphävandet av naturreservat får man en djupare förståelse för den juridiska ramen och tidigare praxis. Aktiv deltagande och observationer av Helsingborgsteamet och Stadsbyggnadsnämnden i Helsingborg ger insikt i deras perspektiv, arbetsprocess och utmaningar. Slutsatsen från studien är att definitionen och tillämpningen av "synnerliga skäl" och "kompensation" inom naturvårdsområdet är komplexa och föremål för diskussion och tolkning. "Synnerliga skäl" avser exceptionella omständigheter som motiverar upphävande av naturreservat, medan "kompensation" handlar om att balansera eller motverka förlusten av naturvärden i samband med upphävanden. Det finns utmaningar med att fastställa rättvisa och effektiva kompensationsåtgärder samt bedöma värdet av förlorade naturvärden. Återskapande av den ursprungliga biologiska mångfalden och naturliga processer efter upphävande av naturreservat är svårt. Kompensation kräver noggrann planering och förvaltning för att ha en positiv och hållbar effekt på naturmiljön. Förbättringar kan göras genom att utveckla tydliga riktlinjer och rättsliga principer för kompensationsåtgärder samt involvera experter och berörda parter i beslutsprocessen. Att uppnå balans mellan naturvärden och samhällets utvecklingsbehov är viktigt. Genom fortsatt diskussion och utforskning av dessa begrepp kan vi arbeta mot förbättrad naturvård och bevarande av våra värdefulla naturresurser. / The revocation of a nature reserve does not always mean the complete revocation of the reserve, but it can also involve changes to the purpose of the reserve or amendments to the nature reserve regulations. Revoking a nature reserve may be necessary for various reasons and can only occur in exceptional cases and after careful consideration, weighing two different factors. These factors include the existence of exceptional reasons for revocation and the possibility of compensating for the loss of natural values. This study examines the conditions for revoking nature reserves in general and the conditions for revoking the Pålsjö Skog nature reserve in Helsingborg specifically. Through an analysis of legislation, preparatory works, and court judgments related to the revocation of nature reserves, a deeper understanding of the legal framework and past practices is obtained. Active participation and observations of the Helsingborg team and the Urban Planning Committee provide insights into their perspectives, working processes, and challenges. The conclusion of the study is that the definition and application of "exceptional reasons" and "compensation" within the field of nature conservation are complex and subject to discussion and interpretation. "Exceptional reasons" refer to exceptional circumstances that justify the revocation of a nature reserve, while "compensation" involves balancing or counteracting the loss of natural values associated with revocations. There are challenges in determining fair and effective compensation measures and assessing the value of lost natural values. Restoring the original biodiversity and natural processes after the revocation of a nature reserve is difficult. Compensation requires careful planning and management to have a positive and sustainable impact on the natural environment. Improvements can be made by developing clear guidelines and legal principles for compensation measures and involving experts and stakeholders in the decision-making process. Achieving a balance between natural values and the development needs of society is important. Through continued discussion and exploration of these concepts, we can work towards improved nature conservation and preservation of our valuable natural resources.

In the beginning of the 20th century, villa easements were formed to regulate land use in residential areas. Villa easements were created as a prohibition for the property owners to use their own property in a certain way. Because of the societal develop- ment, villa easements no longer have the same function as they used to. Villa easements cause problems for surveyors regarding increased investigative work, decreased reliability of the land register and a lot of questions from the property owners. All these factors result in increased costs for interested parties. To solve the problems with villa easements they should be eliminated. This report presents vari- ous approaches to get rid of villa easements. To collect information to the report, a questionnaire was sent to experienced survey- ors.  Furthermore, interviews were conducted to find out how villa easements are managed today by surveyors. The outcome of the investigation indicates that the best approach for managing the problem is property regulation. By using property regulation both rights and registra- tions are removed. The analysis contains a general discussion on the information obtained during the investigation. Pros and cons of options for repeal of villa easements and how to clean the Land Registry are discussed. The options are compared and our recom- mendation is that the most effective course of action for repeal of villa easements is property regulation. / I början av 1900-talet bildades villaservitut för att reglera markanvändningen i bo- stadsområden. De upprättades som ett förbud för fastighetsägare att använda sin egen fastighet på ett visst sätt. På grund av samhällsutvecklingen fyller villaservituten inte längre samma funktion som då de bildades. Villaservitut orsakar problem för lantmätare genom ökat utredningsarbete, brist på tillförlitlighet till fastighetsregistret samt många frågor från fastighetsägare. Alla dessa faktorer leder till ökade kostnader för sakägare. För att lösa problemen med villa- servitut krävs att de rensas bort. I denna rapport presenteras olika metoder för rens- ning av villaservitut. För att samla in information skickades en enkät ut till erfarna lantmätare. Dessutom genomfördes intervjuer för att ta reda på hur villaservitut hanteras av lantmätare idag. Resultatet av undersökningen visar att den bästa metoden för att hantera problemen med villaservitut är att upphäva dem genom fastighetsreglering. Genom att tillämpa fastighetsreglering försvinner såväl rättigheter som inskrivningar. I analysen förs ett generellt resonemang kring information som framkommit under undersökningen. Därefter diskuteras för- och nackdelar med alternativen för upphä- vande av villaservitut och rensning av fastighetsregistret. Alternativen jämförs med varandra och fastighetsreglering presenteras som vår rekommendation av det mest effektiva tillvägagångssättet för upphävande av villaservitut.

No description available.

Officialservitut är en rättighet där en fastighet får nyttja annans fastighet för ett speciellt behov. Sådana servitut bildas genom beslut av lantmäterimyndigheten eller domstolen. När ett servitut inte längre behövs eller används för en fastighet förfaller det inte automatiskt. Om servitutet inte upphävs blir det onyttigt. Idag finns det många onyttiga servitut som belastar fastighetsregistret och på så sätt även förrättningsverksamheten. Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om onyttiga officialservitut samt att bidra till att på sikt minska förekomsten av belastande officialservitut. Eftersom det bildas relativt många gemensamhetsanläggningar idag kan många servitut komma att bli onyttiga när en anläggning bildas och servitut inte upphävs. Därför är det intressant att analysera varför servitut inte alltid upphävs i en sådan situation samt om någon förändring skulle kunna göras för att minska antalet onyttiga servitut. Genom en minskning av dessa skulle förrättningar bli effektivare och kostnaderna mindre. De metoder som har använts i arbetet är: (1) en litteraturstudie där tidigare forskning, svensk lagstiftning och propositioner studerats; (2) en granskning av förrättningsakter för att analysera hur förrättningslantmätare har hanterat vägservitut som blivit onyttiga vid bildandet av gemensamhetsanläggningar; (3) en intervjustudie för att analysera hur lantmätare idag behandlar onyttiga servitut när de påträffas vid bildandet av gemensamhetsanläggningar. Resultatet visar bland annat att förrättningslantmätare inte kan ta officialinitiativ för att upphäva onyttiga servitut vid en anläggningsförrättning. För ett upphävande krävs en ansökan, överenskommelse eller ett yrkande. Det har också framkommit att fokus kanske inte ligger på att upphäva onyttiga servitut när en gemensamhetsanläggning bildas. Slutsatsen av vad som har störst påverkan på att onyttiga servitut inte alltid upphävs är enligt studien, tid och kostnad. För att på sikt minska förekomsten av onyttiga officialservitut skulle en ”pott” av anslagspengar kunna skapas som lantmätare kan nyttja för att upphäva sådana servitut. Ytterligare ett förslag kan vara att införa en ny paragraf som ger lantmätare rätt att ta eget initiativ till att upphäva servitut som blir uppenbart onödiga vid bildandet av gemensamhetsanläggningar. De berörda fastighetsägarna borde inte bli missnöjda eftersom anläggningen ska tillgodose samma rätt som servitutet gjorde.