Syftet med arbetet har varit att analysera det generella och det differentierade strandskyddet, med fokus främst på möjligheter till dispens i områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Efter en omfattande lagändring 2009 har både en uttömmande lista med skäl för beviljande av dispens införts samt en möjlighet för kommunen att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Inom dessa områden får kommunen som särskilt skäl vid prövning om dispens beakta om uppförandet av en byggnad eller annan åtgärd bidrar till en utveckling av landsbygden. Avsikten med införandet av denna lagreglering är att hänsyn ska kunna tas till lokala förhållanden och förutsättningar. Genom en analys av lagstiftning, propositioner, praxis och doktrin har det konstaterats att om strandskyddsbestämmelserna följs bör det differentierade strandskyddet bidra till en positiv utveckling av landsbygden, utan att strandskyddets syften åsidosätts i allt för hög grad. Hur bestämmelserna däremot efterlevs i praktiken och om strandskyddet fortfarande begränsar landsbygdsutvecklingen återstår att se när det kommit fler prejudicerande domar.

No description available.

No description available.

Det är tack vare strandskydd som möjligheten att promenera längs stränder, bada, fiska, åka skridskor och även gå i land från en båt finns. Skyddet bistår även med skydd för både djur och växter som lever på och i närheten av stränderna, samt i vattnet.  Inom ett strandskyddat område finns det en del förbud och regler gällande vad man får och inte får göra. Önskar man ändå bygga, ändra eller åtgärda något inom ett strandskyddat område kan man ansöka om dispens från strandskyddet hos sin kommun. För att få igenom dispens krävs att man har särskilda skäl. Länsstyrelsen ska granska alla beslut om dispens som kommunen tagit, och de har rätt att både överpröva samt upphäva en dispens i syfte att tillvarata det allmänna intresset som strandskyddet utgör.  Årligen ser man artiklar gällande beslut om dispens från strandskydd, som blir både omdebatterade och ifrågasatta. Debatten handlar bland annat om att reglerna kring strandskydd inte tillämpas lika, och att länsstyrelsen inte fattar konsekventa beslut. Kan det vara så att bestämmelserna i lagstiftningen innehåller vaga definitioner och svårtolkade rekvisit, som i sin tur leder till en olikartad tillämpning?  Syftet med analysen är att undersöka länsstyrelsens hantering av beslut avseende dispens från strandskydd, för att ta reda på om den nämnda myndigheten är konsekvent i sitt sätt att hantera ärenden där kommunen givit dispens. En avgränsning kommer dock att göras till enbart ärenden på Gotland, under en begränsad tidsperiod. Utredningen bygger på en kvalitativ studie där resultatet arbetas fram genom att en komparativ fallstudie utförs. Studien bygger främst på material från olika offentliga handlingar och juridiska ärenden/rättsfall, som analyseras i syfte att se ett samband, eller inte, mellan hanteringen av olika ärenden avseende en och samma juridiska fråga, strandskyddsdispens.  Resultatet visar på att vaga definitioner och otydliga kriterier i lagen, kombinerat med bristande dokumentation och underlag i bedömningar och beslut, ger upphov till en olikartad tillämpning i ärenden om strandskyddsdispens. Bilden av en olikartad tillämpning är inte nödvändigtvis något som skett aktivt och genomtänkt, utan det mest sannolika är att det lämnas för mycket utrymme för tolkning och egen bedömning åt de beslutande myndigheterna. Det som saknas är tydliga riktlinjer, definitioner och kriterier för att kunna få ett mer konsekvent beslutsfattande. Framförallt krävs tydligare och mer omfattande dokumentation i länsstyrelsens bedömningar och beslut, detta för att skapa en naturlig mall för framtida bedömningar. / Thanks to the shoreline protection we have the possibility to walk along the beach, swim, go fishing, ice-skate and even go ashore from a boat. It also assists protection for both animals and plants who live close to or on beaches, as well as in the water.  Within the shoreline protection there are some prohibitions and rules. If you want to build or change anything within the area you have to get an exemption from your municipality. To get an exemption you need to have special reasons for it. The county administration needs to review all the decisions from the municipality, and also have the right to reexamine and even repeal the decision.  Yearly, we see articles about the given exemptions from the shoreline protection that get debated and questioned. The debates are often about how the rules are not applied consistently. Can it be that the laws are too vague or difficult to interpret? And that is why it is applied inconsistently? The purpose with this analysis is to examine the county administration's way of dealing with shoreline protection exemptions, to see if they’re consistent or not in the decision making. I’ve delimited this study to cases only on Gotland, all decided on during a specific period of time. This analysis will be a qualitative investigation where the results will come from a comparative case study. The study is built on material from public and legal documents, which will be analyzed with the purpose to find connections between similar cases about exemption from the shoreline protection. The result shows that vague definitions and unclear criterias in the law, combined with insufficient documentation in assessments and decisions, is what have resulted in an inconsistency in the matter. The picture of an inconsistent decision making is not necessarily an active choice, more likely are the authorities left with too much possibility to interpret the matter. What is needed is clear guidelines, definitions and criterias to be able to make consistent decisions.  Most of all there needs to be a lot more comprehensive documentation from the authorities, in both their assessments and final decisions. This, to get a template for future assessments.

No description available.

Building permits and dispensation from shore protection are today two, separate permits, which are legally independent of one other. Despite this, both a building permit and a dispensation from shore protection are normally required for proceedings measures within a shore protection area. This means that a building permit applicant, despite have been granted a building permit, cannot begin the proceedings until dispensation from shore protection has also been granted. The fact that both permits are usually handled by the same authority, i.e. the municipality, can lead to confusion for individual property owners. The municipalities' handling of the permits can also affect the cadastral authority's handling of property registration procedures within shore protection areas.The purpose of this study is to investigate how the permit examinations can be coordinated; partly to clarify the process for the public and partly to simplify the handling of the cadastral authority's handling of property registration procedures. The goal of the study is to present proposals for how the permit examinations can be coordinated.To achieve the purpose and goals of the study, a literature review was carried out as well as a qualitative study consisting of semi-structured interviews with municipalities, cadastral surveyors, and the county administrative board. In addition, a legal dogmatic method was implemented, implying that court decisions, municipal decisions on building permits, and dispensations from shore protection as well as proposals and the state's public investigations were reviewed.The results of the study show that the awareness that a measure may require a dispensation from shore protection is lower among the general public than the understanding that a building permit may be required. The results also show that the municipalities, the county administration, and the cadastral authority sometimes make different assessments in shore protection issues and that the need for a dispensation from shore protection is often only discovered in connection with property registration procedures. Many municipalities do not experience any major problems with how the current legislation is designed, however, the results show that some municipalities have established their own routines to simplify permit examinations. The study also shows that the consequences of a building permit applicant neglecting to apply for a dispensation from shore protection can be great, not least financial. In the worst case, property owners can be prosecuted for environmental crimes or forced to demolish an already constructed building.Overall, there is a need to change the legislation; a building permit according to the Planning and Building Act should be able to be declared suspended while waiting for the issue of a dispensation from shore protection to be decided.ivIn addition, the study shows that there is a need for increased competence development regarding shore protection legislation at both the municipal and the cadastral authorities. / Bygglov och strandskyddsdispens är idag två, från varandra, oberoende tillståndsprövningar. Trots det fordras normalt såväl bygglov som strandskyddsdispens för åtgärder inom strandskyddsområde. Det innebär att en bygglovssökande, trots att denne beviljats bygglov, inte kan påbörja åtgärden förrän strandskyddsdispens har beviljats. Att de båda tillståndsprövningarna vanligtvis handläggs av samma instans, kommunen, kan dessutom leda till förvirring för enskilda fastighetsägare. Kommunernas hantering av tillstånden kan även påverka lantmäterimyndighetens handläggning av fastighetsbildningsförrättningar inom strandskydd.Syftet med studien är att undersöka hur tillståndsprövningarna hanteras idag samt hur de bättre kan samordnas, dels för att förtydliga processen för allmänheten, dels för att förenkla handläggningen vid fastighetsbildningsförrättningar. Målet med studien är att presentera förslag på hur tillståndsprövningarna kan samordnas.För att uppnå studiens syfte och mål genomfördes en litteraturstudie samt en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med kommuner, förrättningslantmätare och länsstyrelsen. Därtill genomfördes en rättsdogmatisk metod innefattande en granskning av domstolsavgöranden, kommunala beslut om bygglov- och strandskyddsdispenser samt propositioner och statens offentliga utredningar.Resultatet av studien visar att kännedomen om att en åtgärd kan kräva strandskyddsdispens är lägre hos allmänheten än kännedomen om att det kan krävas bygglov. Resultatet visar också att kommunerna, länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten stundtals gör olika bedömningar i strandskyddsfrågor och att behovet av strandskyddsdispens många gånger uppdagas först i samband med lantmäteriförrättningar. Flertalet kommuner upplever inte någon stor problematik kring hur nuvarande lagstiftning är utformad, däremot visar resultatet att vissa kommuner har upprättat egna rutiner för att förenkla tillståndsprövningarna. Studien visar även att konsekvenserna av att en bygglovssökande förbiser att söka strandskyddsdispens kan bli stora, inte minst ekonomiska. I värsta fall kan fastighetsägare åtalas för miljöbrott eller tvingas riva en redan uppförd byggnad.Sammantaget finns det ett behov av att ändra lagstiftningen; ett bygglov enligt plan- och bygglagen bör kunna vilandeförklaras i väntan på att frågan om strandskyddsdispens avgörs. Dessutom visar studien att det finns det ett behov av ökad kompetensutveckling gällande strandskyddslagstiftningen hos såväl kommunerna som hos lantmäterimyndigheterna.

Stränder och strandnära områden utgör i många avseenden en värdefull miljö som i Sverige skyddas tack vare vår strandskyddslagstiftning. Strandskyddslagstiftningen är en naturvårdsföreskrift som syftar till att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Skyddet är generellt, dvs gäller alla stränder i Sverige och innebär bl a ett förbud mot uppförande av ny bebyggelse. Fastighetsbildning inom strandskyddat område utgör en åtgärd där hänsyn måste tas till strandskyddsbestämmelserna. Åtgärden kräver en bedömning där förrättningslantmätaren, efter vederbörligt samråd med kommunen eller länsstyrelsen, avgör om strandskyddets syfte motverkas eller inte. Kort sagt, följderna för ett strandskyddat område vid fastighetsbildning grundas på en enskild bedömning där Lantmäteriet är beslutande myndighet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera fastighetsbildning inom strandskyddat område. Målet är att ge förslag på hur Lantmäteriets arbetet vid fastighetsbildning inom strandskyddat område kan förbättras.   För att uppnå studiens syfte genomfördes en grundlig litteraturstudie som främst fokuserade på att studera den svenska strandskyddslagstiftningen. Dessutom genomfördes en kvalitativ analys där genomförda lantmäteriförrättningar, från två kommuner, granskades. Resultaten från de kvalitativa studierna sammanställdes i en jämförelseanalys för att visa på skillnader och likheter vid fastighetsbildning inom de utvalda kommunerna. Litteraturen bekräftar bl a att fastighetsbildning inom strandskyddat område initialt innebär en bedömning från förrättningslantmätaren, efter vederbörligt samråd med kommunen eller länsstyrelsen, vad gäller om strandskyddets syfte motverkas eller inte. De kvalitativa analyserna redovisar att den angivna arbetsgången enligt litteraturen inte alltid tillämpas i praktiken.  Jämförelseanalysen visar att fastighetsbildning inom strandskyddat område på vissa sätt skiljer sig mellan de studerade kommunerna. Fastighetsbildning inom strandskyddat område är ett komplext förfarande som kräver ett väl fungerande system där tolkningsutrymmet för lagstiftningen är mycket begränsad och där risken att strandskyddet försummas minimeras. Ett förslag som bör leda till förbättringar av arbetet är främst ökad kunskap bland förrättningslantmätare. / Shores and coastal areas are in many respects valuable environments which in Sweden are protected thanks to our shore protection provisions. The shore protection provisions are conservation regulations aimed at ensuring public access to shores and preserve good living conditions for flora and fauna. The protection is general which means it applies to all shores in Sweden and includes e.g. a ban for construction of new buildings. Registration of property within shore protected areas is a measure which must consider the shore protection provisions. The measure requires an assessment by a cadastral surveyor, after consultation with the municipality or the county administrative board, to determine whether the aims of the shore protection are countered or not. In short, the consequences of a shore protected area when registration of property is being completed, is based on an individual assessment where Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) is the decision-making authority. The thesis aims to examine and analyze registration of property within shore protected areas. The goal is to make suggestions on how Lantmäteriet can improve their work when registration of property is being completed within shore protected areas. To achieve the purpose of the study a thorough literature review was conducted that primarily focused on studying the Swedish shore protection provisions. In addition, a qualitative analysis was performed, where completed cadastral procedures from two municipalities were reviewed. The results of the qualitative studies were compiled in a comparative analysis to show the differences and similarities in registration of property within the selected municipalities. The literature confirms, among other things, that registration of property in shore protected areas initially involves an evaluation by the cadastral surveyor. The qualitative analysis shows that the specified workflow in the literature is not always applied in practice. The comparative analysis show that registration of property within shore protected areas differ in some ways in the studied municipalities. Registration of property in shore protected areas is a complex procedure which requires a well functioning system where interpretation of the legislation is very limited and where the risk of the shore protection being neglected is minimized. A proposal that should lead to improvements of the work is mainly increased knowledge among cadastral surveyors.

Strandskyddet i Sverige är en del av allemansrätten som innebär att var och en har rätt att under ansvar färdas fritt i den svenska naturen, den rätten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens från förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fått nytt innehåll, bland annat att Länsstyrelsen är den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa ärenden. En ny regel som ska säkerställa att fri passage ges vid tomtplatsbestämning infördes även 2009. Ett antal överprövningsärenden har studerats för att kunna analysera tillämpningen av bestämmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie är tänkt att svara på om krav på fri passage förekommer i andra länder. Litteraturstudien ska ge kunskap om de svenska rättsförhållanden. Intervju och enkät kompletterar studien. Studien har gett svar om hur strandskyddslagen tillämpas avseende tomtplats och fri passage vid olika åtgärder i strandskyddsområde. Ett helhetsperspektiv ges även, där alla beslut om dispenser i materialet påverkas av regeln om fri passage och vilka åtgärder Länsstyrelsen gör med tomtplats. Helhetsperspektivet visar att en stor del av fallen inte anses beröras av frågan enligt Länsstyrelsens handläggare, men att trots det bevaras eller möjliggörs fri passage som ett resultat av deras beslut i 40% av ärendena. Med ett åtgärdsperspektiv presenteras bland annat varför olika typer av ersättningsbyggnader medges dispens utifrån tomtplatsbegreppet. De beslut som innebär att hel fastighet med strandkontakt bestäms till tomtplats är av naturliga orsaker det största hindret mot fri passage. I Stockholms Länsstyrelse förekommer det i 20% av studerat material. Av de fastigheter som avgränsats till hel tomtplats förekommer betydligt större tomtplatser än vad lagstiftningen rekommenderar. De oväntade resultat som kommit fram i studien gör gällande att halländska förhållanden kan visa på en flexibilitet i tillämpningen av strandskyddet vid mindre vattendrag, medan Stockholms förhållanden indikerar brister vid utredning huruvida ett område kan anses privat ianspråktaget eller ej. Nyckelord: Strandskyddslagstiftning, fri passage, tomtplats, komplementbyggnad, ersättningsbyggnad, lucktomt, strandskyddsdispens, överprövning. / Beach protection in Sweden is part of the public nature, which in this study means that everyone has the right to responsible travel freely in the Swedish nature. This right is secured by shoreline protection legislation in the environmental legislation. In certain circumstances it is possible to grant exemptions from the prohibitions in the shoreline protection. Shore protection legislation has changed and new content was added in 2009. Among other things, the County Administrative Board is now the authority that review, and in sometimes try the cases where the municipality has accepted a waiver. It can entitles as a "double check". A new rule that will ensure that free passage is provided when the use of properties concerning the area for plot get limited by a plot determination, was introduced in 2009. A number of cases up for double checking have been studied to analyze the application of the provisions of plot site and free passage. A literature review is intended to find out whether demands for free passage occurs in other countries. The literature review will also provide knowledge about the Swedish legal relations. Interviews and a survey complements the study. The study has provided answers on plot site and free access application from different perspectives. One perspective is how all decisions on exemptions in the material are affected by the rule of free passage and what steps the County Board takes with plot site. The following view shows that a large proportion of the cases are not considered to be affected by the issue of the County Administration Officer. Another perspective is to look at the actions permitted. This includes a presentation of why different types of replacement buildings are dispensed, regarding to plot site concept. Needless to say, decisions where an entire property with beach contact is determined to plot site is the biggest obstacle to free passage. In Stockholm County Administrative Board, this occurs in 20% of the studied materials. In the cases where the entire property was defined as plot site, there exists considerably larger plots than the law recommends. The unexpected results that have emerged in the study argues that Hallands´ conditions may show a flexibility in the application of shore protection close to small streams, while circumstances in Stockholm indicate shortcomings in investigating whether an area can be considered private utilization or not. Keywords: County Administrative Board, Coastal zone management, Legislation, Shoreline, Free passage, Public nature

Det svenska strandskyddets syften är att säkra den allemansrättsliga tillgången till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv på land och i vatten. Inom strandskyddat område krävs upphävande av eller dispens från strandskydd för att uppföra byggnad eller annan anläggning. Ett område får beaktas i fråga om upphävande eller dispens såvida det omfattas av ett särskilt skäl i 7 kap. 18 c § miljöbalken (1998:808) (MB). Arbetets syfte är att ta del av hur kommuner och länsstyrelser upplever tolkning och tillämpning av dels strandskyddslagstiftningen i stort, dels specifikt det första särskilda skälet i 7 kap. 18 c § 1 p MB. Vidare att presentera förslag som enligt kommuner och länsstyrelser skulle kunna göra strandskyddslagstiftningen enklare att tolka och tillämpa. Arbetet grundas på en kvalitativ metod med semistrukturerade mailintervjuer av ett antal kommuner och länsstyrelser i landet. Intervjufrågorna bygger på arbetets frågeställningar med avsikten att uppnå arbetets syfte genom dess svar. Resultatet visar att det finns delade åsikter kring hur strandskyddslagstiftningen upplevs att tolka och tillämpa. Varje ärende är unikt och kräver bedömning i det enskilda fallet. Vid det första särskilda skälet upplevs svårigheter vid ärenden som berör komplementbyggnader och utökning av hemfridszon. Förslag på förbättringar avseende strandskyddslagstiftningen som tas upp berör både utredningar och vägledningar. / The Swedish shore protection aims to secure public access to areas along the shoreline and protect biodiversity. To be allowed to build a new building or other facilities in an area with shore protection, the area needs to be covered by a special circumstance according to chapter 7. 18 c § of the Swedish environmental code. The purpose of this work is to study the laws of the shore protection, from municipalities and county administrative boards’ point of view regarding the first special circumstance in chapter 7. 18 c § p1 of the Swedish environmental code. Furthermore, the study aims to present suggestions of improvements concerning the laws of the shoreline protection. The study is based on a qualitative method where municipalities and county administrative boards have been interviewed through email. The study shows that the laws of the shore protection can be difficult to deal with. Concerning the first special circumstance there are difficulties regarding accessory buildings and expansion of the home peace zone. There are suggestions regarding improvements like clarifications of the guidelines relating to the laws of the shoreline protection.