Syfte: Att belysa fritidshusturismens styrkor och svagheter i tre olika aspekter av hållbarhet: ekonomiskt, miljömässigt och socialt, samt att undersöka fritidshusens framtida betydelse för den hållbara turismen i Värmdö kommun. Metod: För denna uppsats har vi använt en kombinationsstrategi. Denna utgörs av fyra intervjuer med personer som är centrala för syftet, en enkätundersökning bland lokalbefolkningen på Djurö i Värmdö kommun samt sekundärdata bestående av bland annat statistik från SCB och planeringsdokument från Värmdö kommun. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsen utgår från teorier om hållbarhet, fritidshus påverkan på destinationer, toppkonsumtion samt fritidshusturismens framtid. Resultat: Fritidshusen utgör ett positivt komplement till den traditionella turismen som äger rum i Värmdö kommun främst under sommaren. Detta eftersom fritidshusägarna i större utsträckning än de traditionella turisterna besöker kommunen även under resten av året. Ur ett hållbarhetsperspektiv har fritidshus både positiv och negativ påverkan på lokalsamhället, där framförallt de positiva ekonomiska effekterna är framträdande. Den traditionella turismen i kommunen bedöms öka till följd av ett flertal destinationsutvecklingsarbeten. Antalet fritidshus beräknas däremot successivt minska på grund av ökad permanentning och begränsad nybyggnation. Det minskade utbudet men konstanta eller ökade efterfrågan tros leda till stigande priser på fritidshus. Fritidshusen beräknas spela en viktig roll i framtidens turism i Värmdö kommun även fortsättningsvis. / Purpose: To evaluate the strengths and weaknesses of second home tourism as a sustainable form of tourism, using the three dimensions economic, environmental and social sustainability, and to discuss the future importance of second homes for sustainable tourism in Värmdö municipality. Methods: The methods of research include four interviews with respondents connected to the future of tourism and second homes in Värmdö municipality, a survey conducted with locals of Värmdö municipality and an analysis of statistical reports and official documents. Theoretical framework: The paper is based on theories of sustainability, second homes’ impact on destinations, peak consumption and the future of second homes. Conclusions: Second homes are a positive complement to the traditional tourism that takes place in Värmdö municipality during the summer, due to the fact that second home owners visit the municipality during the remainder of the year to a greater extent than the traditional tourists. From a sustainability point of view second homes can both have a positive and a negative impact on the local community where the positive economic effects are the most prominent. The traditional tourism in Värmdö municipality is expected to increase as a result of the ongoing destination development projects. The number of second homes is predicted to gradually decrease due to many of them being turned into permanent homes and the limited construction of new second homes. The reduced supply but constant or increased demand is likely to lead to increased prices of second homes. Second homes are expected to continue to play an important role in the tourism industry in Värmdö municipality.

The sea-level is rising due to climate change. This report inquires into the possibleconsequences of sea-level rise in Värmdö and its archipelago with particular focus on roadsand buildings. Four scenarios with a sea-level rise of 0.5, 1.5, 2.5 meter and a worst casescenario of 3.9 meter are analyzed using a geographic information system (GIS) calledarcMap. The report also examines how Värmdö is taking into account future sea-level rise intheir planning today. The report´s findings show that uplift and sea-level rise cancel eachother out in the scenario with a sea-level rise of 0.5 meter, but that a number of more or lessimportant roads and buildings will be affected by a rise of 1.5 meters. The effect will be largerin the two remaining scenarios and include urban areas. Värmdö´s efforts of taking sea-levelrise in to consideration are flawed and they should more seriously consider future sea-levelrise as a threat. / Havsnivån höjs idag som en konsekvens av de rådande klimatförändringarna. Denna rapportutreder de möjliga konsekvenserna av havsnivåhöjningen i Värmdö kommun med specielltfokus på vägar och bebyggelse. Fyra scenarier av havsnivåhöjning på 0,5, 1,5, 2,5 meter samtett värstascenario på 3,9 meter har studeras med hjälp av grafiska information system (GIS) iarcMap. Rapporten undersöker också hur Värmdö kommun tagit hänsyn till en framtidahavsnivåhöjning i sin planering idag. Resultatet visar att landhöjning och havsnivåhöjning tarut varandra i det scenario där havsnivån höjs med 0,5 meter, men att ett flertal mer ellermindre viktiga vägar samt byggnader kommer att påverkas vid en höjning på 1,5 meter. I detvå resterande scenarierna blir påverkan allt större och inkluderar även större bebyggdaområden. Värmdö kommuns arbete för att förhindra skador till följd av havsnivåhöjningen ärbristfällig och kommunen bör i större utsträckning behandla en framtida havsnivåhöjning somett hot.

Projektet Bastu och bad på Värmdö är beläget i Stockholms skärgård. Den speciella platsen på kanten av ett berg är överväldigande och inspirerande men ställer även krav på en varsam placering för att spara berget och den sköra växtligheten. Badet är balanserat nära bergskanten för att ge känslan av att simma i det intilliggande havet med blicken vilande mot  horisonten. Badet är långt nog för en kort simtur, det mindre huset har endast rum för vila och plats för enkla måltider samt en bastu. Huset är enkelt utformat och har en låg profil med tak och fasader av grånat trä.   Projektet Bostäder i Blackeberg visar fyra punkthus, grupperade två och två med en gemensam gårdsyta och kontakt och utblickar till den intilliggande skogen. Husen har varierad form med en högre del i nio våningar och en lägre med sex våningar. Det är  fem lägenheter per våningsplan med tre etagelägenheter högst upp. De 136 lägenheterna med storlek 2-4 r o k är ljusa med genomblickar och vardagsrum med fönster över hörn. / The project Sauna and pool on Värmdö is located in the archipelago of Stockholm. This unique setting on the fringe of a mountain is overwhelming and awe-inspiring, but demands careful placement to conserve the mountain and its vegetation. The pool is balanced on the edge of the mountain to give the feeling of swimming in the adjacent sea with the view resting on the horizon. The pool is long enough for swimming; the small house has room for resting, a place for simple meals and a sauna. The house has a modest and refined design, featuring a low profile, with the roof and façades in weathered timber.   The project Housing in Blackeberg presents four high rise apartment buildings, grouped in pairs, with a common courtyard connected by uninterrupted views to the nearby forest. The buildings each have varied shapes with higher sections reaching nine floors and lower sections resting at six. There are five apartments on each level with three maisonette apartments located on the highest level. Each of the 136 apartments consists of 1-3 bedrooms with a kitchen and a living room with a corner window. The living spaces are light with unbroken views throughout.

Stränder och strandnära områden utgör i många avseenden en värdefull miljö som i Sverige skyddas tack vare vår strandskyddslagstiftning. Strandskyddslagstiftningen är en naturvårdsföreskrift som syftar till att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Skyddet är generellt, dvs gäller alla stränder i Sverige och innebär bl a ett förbud mot uppförande av ny bebyggelse. Fastighetsbildning inom strandskyddat område utgör en åtgärd där hänsyn måste tas till strandskyddsbestämmelserna. Åtgärden kräver en bedömning där förrättningslantmätaren, efter vederbörligt samråd med kommunen eller länsstyrelsen, avgör om strandskyddets syfte motverkas eller inte. Kort sagt, följderna för ett strandskyddat område vid fastighetsbildning grundas på en enskild bedömning där Lantmäteriet är beslutande myndighet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera fastighetsbildning inom strandskyddat område. Målet är att ge förslag på hur Lantmäteriets arbetet vid fastighetsbildning inom strandskyddat område kan förbättras.   För att uppnå studiens syfte genomfördes en grundlig litteraturstudie som främst fokuserade på att studera den svenska strandskyddslagstiftningen. Dessutom genomfördes en kvalitativ analys där genomförda lantmäteriförrättningar, från två kommuner, granskades. Resultaten från de kvalitativa studierna sammanställdes i en jämförelseanalys för att visa på skillnader och likheter vid fastighetsbildning inom de utvalda kommunerna. Litteraturen bekräftar bl a att fastighetsbildning inom strandskyddat område initialt innebär en bedömning från förrättningslantmätaren, efter vederbörligt samråd med kommunen eller länsstyrelsen, vad gäller om strandskyddets syfte motverkas eller inte. De kvalitativa analyserna redovisar att den angivna arbetsgången enligt litteraturen inte alltid tillämpas i praktiken.  Jämförelseanalysen visar att fastighetsbildning inom strandskyddat område på vissa sätt skiljer sig mellan de studerade kommunerna. Fastighetsbildning inom strandskyddat område är ett komplext förfarande som kräver ett väl fungerande system där tolkningsutrymmet för lagstiftningen är mycket begränsad och där risken att strandskyddet försummas minimeras. Ett förslag som bör leda till förbättringar av arbetet är främst ökad kunskap bland förrättningslantmätare. / Shores and coastal areas are in many respects valuable environments which in Sweden are protected thanks to our shore protection provisions. The shore protection provisions are conservation regulations aimed at ensuring public access to shores and preserve good living conditions for flora and fauna. The protection is general which means it applies to all shores in Sweden and includes e.g. a ban for construction of new buildings. Registration of property within shore protected areas is a measure which must consider the shore protection provisions. The measure requires an assessment by a cadastral surveyor, after consultation with the municipality or the county administrative board, to determine whether the aims of the shore protection are countered or not. In short, the consequences of a shore protected area when registration of property is being completed, is based on an individual assessment where Lantmäteriet (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority) is the decision-making authority. The thesis aims to examine and analyze registration of property within shore protected areas. The goal is to make suggestions on how Lantmäteriet can improve their work when registration of property is being completed within shore protected areas. To achieve the purpose of the study a thorough literature review was conducted that primarily focused on studying the Swedish shore protection provisions. In addition, a qualitative analysis was performed, where completed cadastral procedures from two municipalities were reviewed. The results of the qualitative studies were compiled in a comparative analysis to show the differences and similarities in registration of property within the selected municipalities. The literature confirms, among other things, that registration of property in shore protected areas initially involves an evaluation by the cadastral surveyor. The qualitative analysis shows that the specified workflow in the literature is not always applied in practice. The comparative analysis show that registration of property within shore protected areas differ in some ways in the studied municipalities. Registration of property in shore protected areas is a complex procedure which requires a well functioning system where interpretation of the legislation is very limited and where the risk of the shore protection being neglected is minimized. A proposal that should lead to improvements of the work is mainly increased knowledge among cadastral surveyors.

Grundvatten är ett hett ämne i dagens samhälle, speciellt då grundvattenbristen är mer förekommande vid varma och torra somrar. Det är nog många som minns sommaren 2018 där det mättes rekord i temperatur och soltimmar, men även i låga grundvattennivåer.  De rådande klimatförändringarna medför mer extrema väder där samhället, inklusive kommunerna, behöver anpassa sig och öka beredskapen. Värmdö kommun är en av dessa kommuner, som vill se över dricksvattentillgångarna och säkra dricksvattnet för en kommande klimatförändring och befolkningsökning. Kommunen ligger i Stockholm skärgård där många från Stockholm har sina fritidsboenden, men nu ökar även permanenta boende för varje år. För att säkra dricksvattenförsörjningen, inte endast inför klimatförändringar, utan även för större befolkning behöver de tänka ut ett alternativ för att öka dricksvattenresurserna om det skulle behövas.  Ett alternativ är att pumpa upp vatten från sjön Återvallsträsk på Ingarö, och låta det infiltrera i Ingaröåsen genom infiltrationsbassänger. Kommunen använder sig redan av Ingaröåsen för dricksvattenanvändningen genom tre brunnar belägna vid Fladen, Rosenmalm och Fågelvik, men alternativet är att utöka åsens resurser för ett större grundvattenmagasin. Ingaröåsen är en rullstensås som består av sorterat och rundat material vilket lämpar sig bra åt dräneringsalternativ då vattnet lätt infiltrerar marken utan att det stannar kvar i porerna.  Kandidatarbetets syfte är att, utifrån kemiska analyser och kornstorleksanalys, samt litteraturstudier, undersöka om Ingaröåsen som är placerad i närheten av Återvallsträsk lämpar sig för en återinfiltration av ytvatten från sjön Återvallsträsk. Studien undersöker även om kvaliteten på sjön lämpar sig för att återinfiltreras. Kandidatarbetet är en del av ett större arbete som Geoveta utför. Geoveta är ett konsultbolag som inriktar sig på miljö-och geovetenskapsfrågor och problem kopplade till det. Litteraturstudien gjordes för att ta fram information om åsens uppbyggnad, tillkomst, problem kopplade till åsen som deponier och täkter. Fältarbetet innebar att åsen inventerades, jord och vattenprover togs för både kemisk analys och mekanisk torrsiktning för att analysera jordartens uppbyggnad.  Materialet i Ingaröåsen består främst av sand och då mest mellan- och finsand med ensgraderat och sorterat material. Kemiska analysen på jordmaterialet påvisade att kvaliteten var god utan några anmärkningar. Sjön Återvallsträsket har visat sig ha goda möjligheter för en konstgjord infiltration, men analyserna visade på förhöjda halter av bakterier och organiskt material vilket inte är så lämpligt för dricksvattenanvändning.  Slutsatsen är att Ingaröåsen lämpar sig för infiltration av ytvatten i och med dess goda kvalitet och att de bör återanvända den gamla infiltrationsanläggningen som redan finns vid Rosenmalm. Dels eftersom det är störst jorddjup där och dels att grundvattnet flödar neråt mot fladen därifrån. Återvallsträsk behöver analyseras vidare och sedan utredas om bakteriehalterna är för höga eller om det går att åtgärda innan det infiltreras i åsen. Den förhöjda halten av organiskt material bör gå att åtgärdas genom luftning av vattnet i bassängerna. / The question about groundwater in today’s society is a controversial subject where the current climate change leads to more extreme weather and the society has to increase the readiness to it.  Värmdö kommun has taken action to this and has given Geoveta the work to determine if it is possible to re-infiltrate water from the lake Återvallsträsk into the esker on Ingarö. This bachelor’s work is a small project within the larger one and aiming to investigate if the esker on Ingarö is suitable for re-infiltration from the lake Återvallsträsk. This work includes a literature study in order to get information about the structure of the esker and origin and problems linked to it used for landfills and gravel pits. It also includes a field study where soil and water samples were taken to be analyzed in a chemistry lab and for dry sieving to see what the samples contains and how the particle size distribution is formed. The material in the esker contains mostly sand and some gravel and the quality turned out fine. The quality in the lake turned out to not be so good, containing elevated levels of bacteria and organic material.  The conclusion is that the esker is suited for re-infiltration of lake water, but the lake needs to be continuously tested again and further analyzed and determine if the elevated levels of organic material and bacteria can be reduced.

Social hållbarhet innefattar värdegrunder som är viktiga att främja för att möta de sociala utmaningar som samhället står inför. Inom stadsplanering tar arbetet med sådana frågor ofta skepnad som visioner och mål, men vägen från dessa strategiska principer till detaljplan och slutlig projektering är inte lika tydlig. Offentliga platser har en betydande roll i stadsutvecklingsfrågor gällande social hållbarhet, då de utgör rum för möten mellan människor. Den fysiska miljön kan användas för att främja inkludering, trygghet, och andra sociala värden i staden. Det finns olika teorier och perspektiv på vad som gör en offentlig plats framgångsrik, och hur den fysiska utformningen kan skapa förutsättningar för att stärka sociala värden. Bland annat bör en offentlig plats vara mångfaldig och skapa rum för engagemang och aktivitet i syfte att främja delaktighet och gemenskap. Samtidigt bör det formas förutsättningar för välbefinnande och inkludering av alla människor. Det finns teorier om gestaltningsprinciper för hur en offentlig plats kan formas för att främja dessa värden. Man talar bland annat om att skapa aktiva bottenvåningar och erbjuda en variation av aktiviteter. Även utformning av formella och informella sittplatser, samt beaktande av orientering, placering, avstånd och dimensioner kan skapa förutsättningar för olika former av sociala möten. Denna studie genomförs på uppdrag av Värmdö Kommun i syfte att ta fram en handbok för hur offentliga platser kan utformas för att främja social hållbarhet. Förutom en litteraturstudie av relevanta teorier och forskning genomförs denna uppsats med hjälp av en fallstudie. Med fokus på Gustavsberg i Värmdö Kommun har tre olika offentliga platser studerats; Gustavsbergs centrum, Stadsparken, och Gustavsbergs hamn. En platsanalys av områdena har genomförts för att studera attribut i den fysiska utformningen som främjar sociala värden i enlighet med identifierade teorier och forskning. Även en stadsrumsanalys har genomförts i syfte att studera vilka förutsättningar som skapas av stadens struktur. Utformningen av Gustavsbergs centrum karaktäriseras av främjande faktorer för att skapa engagemang och mångfaldighet, som följd av den variation av funktioner som finns. Stadsparken och dess öppna grönyta främjar välbefinnande och den framtida utvecklingen, med större variation av aktiviteter, erbjuder kvalitéer som kan tilltala fler målgrupper och skapa delaktighet och inkludering. Gustavsbergs hamn karaktäriseras av områdets kulturhistoria som bruksort, och utformningen av området präglas av den lokala identiteten. Även välbefinnande främjas genom bland annat offentlig konst, promenadstråk och sittplatser. Åtgärder för att skapa social blandning förespråkas också, genom att en variation av aktiviteter och stadsrum utformas för att tilltala fler målgrupper. / Social sustainability embraces values that are important to foster to meet the social challenges that society faces. In urban planning, working with such issues often involves creating visions and goals. However, the steps from these strategic principles to detailed and final planning are often unclear. Public places play a significant role in urban development issues regarding social sustainability, as they provide space for meetings between people. The physical environment of public places can be used to promote inclusion, safety, and other social values in the city. There are different theories and perspectives on what makes a public place successful, and how physical design can create the conditions for strengthening social values. Among other things, a public place should be diverse and create space for involvement and activity to promote participation and community. At the same time, conditions should be formed for the well-being and inclusion of all people. There are theories of design principles for how a public place can be shaped to promote these values. Among other things, there is talk of creating active ground floors and offering a variety of activities. Formal and informal seating, as well as consideration of orientation, location, distance, and dimensions can also create conditions for various forms of social meetings. This study is carried out on behalf of Värmdö Municipality to produce a handbook for how public places can be designed to promote social sustainability. In addition to a literature study of relevant theories and research, this essay is conducted as a case study. With a focus on Gustavsberg in Värmdö Municipality, three different public places have been studied; the Centrum for Gustavsberg, the City Park, and the Port of Gustavsberg. A site analysis of the areas has been conducted to study attributes in the physical design that promote social values in accordance with identified theories and research. An urban space analysis was also carried out to study the conditions created by the city's structure. The design of the Centrum of Gustavsberg is characterized by promoting factors for creating commitment and diversity, because of the variety of functions that exist. The City Park and its open green space promotes well-being, but the future development with greater variety of activities offers qualities that can appeal to more target groups and create participation and inclusion. The Port of Gustavsberg is characterized by the cultural history as an industrial area, and the design of the area is characterized by the local identity. Well-being is also promoted with the use of public art, walking paths and seating. Measures to create social mixing are also advocated, by designing a variety of activities and urban spaces to appeal to more target groups.

Rapporten ämnar undersöka hur avsaltning av havsvatten används för att trygga dricksvattenförsörjningen i Värmdö respektive Östhammar kommun. Vidare behandlas även de juridiska aspekterna kring ämnet på såväl kommunal som nationell nivå. Arbetet avser även att utreda vilka risker som finns med att använda avsaltningsanläggningar för såväl konsumenterna av det avsaltade vattnet som för närliggande marina miljöer. För att besvara frågeställningarna genomfördes en fallstudie över de två kommunerna. Undersökningen baseras främst på litteraturstudier som kompletterats med intervjuer och studiebesök. Genom studien har det kunnat fastställas att avsaltning sker i de båda kommunerna, men i vilken omfattning detta sker har inte varit möjligt att besvara, vilket främst beror på att mindre avsaltningsanläggningar inte omfattas av tillståndsplikt. Således finns inget register över antalet anläggningar inom kommunerna, vilket ytterligare försvårade kartläggningen. Överlag finns inget sammanhängande regelverk för avsaltning samt att flera aktörer är inblandade i regleringen, vilket ytterligare kan försvåra kartläggning samt inkorporering av metoden för vattenförsörjning. Gällande påverkan på marina miljöer sågs brinet som den primära riskkällan, medan hälsoriskerna med att konsumera avsaltat vatten är omdiskuterat. Det fanns även få studier ämnade åt de svenska förutsättningar, därav rekommenderas ytterligare studier på området. Slutligen rekommenderas ökad samverkan mellan kommuner samt resurseffektivisering av vattenförsörjningen ifall avsaltning bedöms som olämplig inom kommunerna. / The purpose of this report is to investigate if an expansion of desalination plants in Sweden could secure and amplify fresh water resources. The use of desalinated water in Sweden is currently not that widespread and there are few studies on how such expansion could impact the Swedish environment. The report aims to further investigate various health risks of consuming desalinated water and whether algae toxins from the Baltic Sea could be a potential health threat. To answer these questions a case study was conducted on the Värmdö municipality and Östhammar municipality, two archipelago municipalities located on the East coast of Sweden in Stockholm County respectively Uppsala County. Interviews with employees in both municipalities were conducted and supplemented with more interviews of other people active in the field. One of the main reasons for the interviews with employees in both municipalities was to answer the questions of how fresh water supply could be secured in the future if desalination plants were not a suitable option. Although the report was primarily based on a literature study, it was further complemented by two field excursions where two desalination plants were studied. The result of the study was that it was not possible to execute a detailed mapping of the number of desalination plants and how widespread desalination was in the municipalities, due to the fact the smaller facilities were excluded from permit obligation. A thorough mapping was likewise seen as expensive and time consuming which, if conducted by the municipalities, would require a redistribution of financial resources. The municipalities' attitude to desalination was positive, but it was not currently used in their fresh water supply. However there is currently no cohesive regulatory framework for desalination, and there is likewise a lack of a single authority with primary responsibility for desalination, which could aggravate implementation of desalination in Sweden. Consequently expanded cooperation between nearby municipalities as well as more resource efficient methods were proposed as solutions if desalination was unsuitable. The health risks of consuming desaline water was very oxymoronic; some sources said the lack of minerals in the water could result in cardiovascular diseases and other health issues, whereas other sources argued that they were due to different lifestyles. In addition algae toxins are common in the Baltic Sea which likewise could be a health risk. Overallt more research on the health risk of consuming desaline water is recommended since there are few studies on Swedish prerequisites. The main environmental impacts were the residual product from desalination, namely brine. The conclusion was that brine in low amounts probably did not pose a threat to the marine ecosystems and thus the environment, but again further studies are recommended.

Abstract The aim of this study is to examine segregation in the three Swedish municipalities of Uppsala, Gävle and Värmdö. The study attempts to describe the current situation in regards to segregation in the chosen municipalities, the reasons for this and what the municipalities can do to prevent further segregation. In an attempt to find answer to these questions, a literature study has been done and three semi structured interviews with planners working for the municipalities in question. The study shows that different socio economic groups are indeed spatially clustered and a big reason for this is historic decisions in regard to large scale planning and Sweden’s historic housing policies. The interviews show that there are many possible tools for a planner to use when trying to decrease segregation. A large focus is put on creating mixed types of housing in each part of the city and municipality. Creating places for social interaction and good communications are also an important part according to all interviewees. The challenges faced by the planners are lack of economic incentive, the limitations of the planning system and preferences of the population.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka kännetecken fyra kommuner i Stockholmsområdet har i sina handlingsplaner som handlar om våld i nära relationer. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka likheter och skillnader handlingsplanerna har utifrån en genusteoretisk synvinkel. Urvalet har baserats på könsmajoriteten i socialnämnderna samt kommunernas politiska tillhörighet. Med utgångspunkt i närvarons politik kommer uppsatsen att undersöka om handlingsplanerna är utformade av relevanta representanter. Handlingsplanerna kommer att analyseras för att kunna studera skillnaderna och likheterna som kan finnas beroende på könsuppdelningen i de båda nämnderna. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen. / <p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p>Det materialet som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar är respektive kommuns</p><p>handlingsplaner mot våld i nära relationer och den metod som har använts är kvalitativ</p><p>innehållsanalys. Uppsatsen har två teorier, genusteori och närvarons politik. Dessa används</p><p>för att kunna tyda kommunernas program och deras utformning. Genusteorin används som</p><p>analysverktyg i uppsatsen som kommer att analyseras utifrån fyra olika delar. Resultatet visar</p><p>att det finns tydliga skillnader mellan de mansdominerade och kvinnodominerande handlingsplanernas</p><p>utformning och vad de fokuserar på gällande våld i nära relationer samt deras syn</p><p>på genus. Den politiska tillhörigheten visar ingen relevans för forskningen.</p>

The hotel is located on Skatholmen in the archipelago of Stockholm, Värmdö county. The hotel building has an open structure characterized by hospitality and the nature outside. The rooms have stunning views of the island landscape and lush forest. With biodiversity and valuable nature in mind, the building has been designed with a structure that should not be too intrusive in the surrounding landscape. The building is meant to blend into the dark silhouette of the island and to give a light footprint on the topography of the landscape. The use of well-chosen materials and similar design, both in plan and facade, creates a consistent building despite the building's somewhat playful expression. The hotel rooms are arranged linearly along three shafts, which aim to maximize the exposure of sunlight throughout the day, as well as to create large open spaces. The design makes it possible for the hotel guests to choose what type of sunlight they prefer. The large glass area also functions as large mirrors and will make the building reflect the surrounding environment, which gives a less prominent appearance in the surrounding. / Hotellet ligger på Skatholmen i Stockholms mellanskärgård, Värmdö kommun. Hotell-byggnaden har en öppen struktur präglad av gästfrihet och naturen utanför. Hotellrummen har slående utsikt över ölandskapet och lummiga skogar. Med tanke på den biologiska mångfalden och värdefull natur har byggnaden utformats med en struktur som inte ska vara för påträngande på omgivande landskap. Byggnaden är tänkt att smälta in i den mörka siluetten av ön och ge ett lätt fotavtryck på topografin i landskapet. Den slutliga strukturen, främst mot vattnet, för tanken till en båt med en kommandobrygga. Trots byggnadens något lekfulla utformning skapas en helhet med hjälp av materialval och liknande formspråk, både i plan och fasad. Hotellrummen är ordnade och placerade linjärt längs med tre axlar, som syftar till att maximera exponeringen av solljus under hela dagen, samt att skapa stora öppna ytor. Utformningen gör att hotellgästen kan välja vilken typ av solljus hen föredrar. Stora glaspartier ramar in skärgården utanför. De stora glaspartierna fungerar även som stora speglar och gör att byggnaden reflekterar den omgivande miljön, vilket resulterar i att byggnaden, till synes, ger ett mindre markant avtryck på platsen.