Syfte: Till följd av klimatförändringar och ökade nederbörder i kombination med denökade urbaniseringen som sker i städer är hanteringen av dagvatten som uppstårhögaktuell. Många städer är idag förlegade i sin dagvattenhantering med kombineradeledningssystem för dag och spillvatten som är bristfälliga i sin funktion då dem riskeraratt bli överbelastade samt sätter hårt tryck på reningsverk genom höga flöden.Framtidens dagvattenhantering kräver nya metoder och idéer för hantering och reningav dagvattnet. Då Trollhättans kommun i detta nu genomför en uppdatering av stadenledningsnät från kombinerat till duplikatsystem ämnar denna rapport att genom attstudera och lyfta Trollhättans metoder samt studera en liknande uppdatering somgenomfördes i Värnamo. Därmed kunna bidra med idéer och lösningar till framtidensdagvattenhantering.Metod: Undersökningen har genomförts genom en dokumentanalys, litteraturstudiesamt intervjuer. Dokumentanalysen genomfördes av ett dokument utgivet av Värnamokommun som heter VA-Dagvattenhantering. Där presenterade Värnamo kommun dessplanering med dagvattenhanteringen. Litteraturstudien genomfördes för att skapa enbild av vad det finns för dagvattenlösningar och vad för problem som uppkommer. Detgjordes totalt fem intervjuer, en VA- chef och en planarkitekt ifrån både Värnamo ochTrollhättan kommun, samt en intervju, med en konsult.Resultat: Värnamo kommun har efter deras översvämningsproblematik använt sig avinvallning på Åbroparken samt pumpning av det samlade dagvattnet i stadskärnan utmot recipienten Lagan. Det finns en vinning i att avleda skyfall centralt i staden därföroreningshalten kan vara högre än på andra platser tack vare högre trafikbelastning.Genom att kunna samla dagvatten på en plats ges därmed goda möjligheter till enpositiv renings situation. Något som Trollhättan tänkt börja implementera ärRaingarden som ger rening, infiltrering och fördröjning av dagvattnet. Raingarden harockså en estetisk faktor som kan bidra till en vackrare stad. Göta älv som går igenomTrollhättan framstår inte som en översvämningsrisk då det sitter dammluckor som kanständigt kontrollera nivån i Göra älv.Konsekvenser: Studien gjordes för att lyfta metoder i dagvattenhanteringen som görsdels i Värnamo kommun, dels de metoder som planerades att användas i Trollhättankommun vid det nya dagvattensystemets färdigställande. Nyckeln till framtidensdagvattenhantering är bevarandet av gröna ytor, samarbetet i kommunerna och starkariktlinjer.Begränsningar: Undersökningen har genomförts i relativt små tätorter i begränsadgeografisk utsträckning och ett vattendrag som är en central del av staden. Även omgröna dagvattenlösningar är användbara i alla kommuner så blir det svårt attgeneralisera vilka metoder som är bäst. Vid etablering av dessa metoder i störrekommuner eller kommuner men annan geografisk situation så kan användnings metodändras.

Stockholmsregionen har under de senaste åren präglats av en enorm tillväxt och trycket på nya bostäder och attraktiva stadsmiljöer ökar ständigt. Hur denna tillväxt ska ta sig uttryck i form av ny bebyggelse beskrivs från regional nivå i form av RUFS (Regional Utveckling För Stockholm) till kommunal nivå i form av översiktsplaner och detaljplaner. I RUFS 2001 och RUFS 2010 presenterades idén om regionala stadskärnor, vilka är tänkta att fungera som regionala motpoler som kompletterar men också konkurrerar med den starka kärna som finns i regionen; Stockholms innerstad. En av de regionala stadskärnor som pekats ut är Täby centrum-Arninge, vilken är föremål för detta arbete.   I centrala Täby pågår det i dagsläget planläggning av flera stora områden där syftet är att skapa attraktiva stadsmiljöer, vilket enligt RUFS är något som ska prägla de regionala stadskärnorna. Tre stora områden, Västra Roslags-Näsby, Täby centrum och Galoppfältet, är under utveckling men rent fysiskt hänger dessa områden inte samman då de separeras av barriärer i form parkeringar, spårområden och impedimentområden. För att stadskärnan ska upplevas som en helhet och en sammanhållen stad saknas det helt enkelt en översiktlig strukturplan som visar hur alla dessa områden kan hänga samman. Från kommunens sida har det funnits intentioner om att starta detta arbete, men än så länge har inget utretts i frågan. Syftet med detta arbete har därmed varit att producera en strukturplan för centrala Täby, där målet har varit att presentera idéer om hur de pågående utbyggnadsområdena kan bindas samman på ett urbant sätt i syfte att skapa en gångvänlig, hållbar och attraktiv stadskärna. Från Täby kommuns sida har man varit intresserad av konkreta idéer och planer i samband med detta arbete varför fokus har legat på att producera högkvalitativa illustrationer och plankartor och inte en alltför djupgående text. För att ta fram underlag inför framtagandet av planförslaget har studier av referensprojekt och pågående planer genomförts samt en analys av det avgränsade området som arbetet behandlar. Vidare har intervjuer med tjänstemän på kommunen och med en bostadsrättsförening genomförts. Dessutom har en enkätundersökning gjorts på Åva Gymnasium i centrala Täby i syfte att ta reda på vad som skulle påverka ungdomar att bo kvar i kommunen efter studenten, då detta är ett problem som kommunen tampas med. Arbetet har resulterat i en strukturplan med tillhörande kartor och illustrationer som redovisar antalet nya bostäder, ny kontorsyta, nya parker, nya gång- och cykelstråk och nya kollektivtrafikslösningar, samt hur de barriärer som finns kan hanteras. Slutligen har en jämförelse gjorts mellan ett antal mål som sattes upp i arbetets början och resultatet för att mäta graden av måluppfyllelse i planförslaget. Jämförelsen visar att planförslaget till hög grad uppfyller målen och mycket väl skulle kunna fungera som underlag i kommunens framtida arbete med den regionala stadskärnan.

Att ha ett hållbarhetsperspektiv inom stadsplanering är idag en stor del av arbetet, inte minst är den sociala hållbarheten något man vill främja när städer ska formas. En del av detta arbete är bland annat att få människor ska känna sig trygga i samhället och främja tilliten till sina medmänniskor. Ett nytt stadsbyggnadsideal som formats är därmed bland annat att sammanbyggda bostadshus ska byggas med tillhörande bostadsgårdar öppna mot det offentliga rummet. Detta syns inte minst i Stockholm stad med motivationen att det privata rummet ska möta det offentliga för att främja samvaron mellan människor. Hur detta påverkar den upplevda tryggheten är därav en följdfråga. Ett flertal teorier och tidigare forskning kring trygghet i relation till den byggda miljön menar bland annat att det krävs tydlig gränsmarkering av de olika rummen för att främja det som benämns som kontroll över bostadsgården. Denna typ av kontroll är relaterad till begreppet ”ögon på gatan” som syftar till att det behövs naturlig övervakning över området, t.ex. genom fönster på alla fasader. Detta medför på så sätt att den upplevda tryggheten förstärks när det finns möjligheter att ingripa. Även hög grad av territorialitet är kopplat till större känsla av trygghet, på så sätt att man känner starkare koppling och ansvar över marken när det råder hög territorialitet. Eftersom den öppna bostadsgården blir en samverkan av hög och låg territorialitet, då marken både kan ses som en del av det offentliga och privata rummet, kan den upplevda tryggheten påverkas. I denna uppsats har en fallstudie av Norra Djurgårdsstadens öppna bostadsgårdar genomförts där attribut i den fysiska miljön, som speglar det som litteraturen menar är trygghetsbildande, har inventerats. Bland annat fanns gränsmarkeringar i form av lägre terrängmurar, olika markbeläggningar, och planteringar för att urskilja vilka ytor som tillhör det offentliga och privata rummet. Även nivåskillnader åtskilde bostadsgården från den allmänna marken. Inom den fysiska planeringen tycks det därmed råda en viss medvetenhet kring hur den öppna bostadsgårdens utformning påverkar den upplevda tryggheten. Även fast huvudfokus i Stockholm stads arbete ligger på den sociala hållbarheten och att främja interaktioner mellan människor när öppna bostadsgårdar formas, är detta något som i sin tur kan öka känslan av trygghet. / Today, having a sustainability perspective in urban planning is a big part of the field, and the social sustainability perspective is particularly important when cities are to be formed. Part of the urban planning field is, among a wide range of other things, to facilitate the feeling of security and safety in society. Thus, a new urban planning ideal that has been formed is to build housing estates with inner yards open to the public space. This is especially evident in the city of Stockholm with the motivation that the private room should meet the public in order to promote interpersonal interaction. How this affects the perceived security is therefore a consequential question. A number of theories and previous research on security in relation to the built environment talk about how clear boundary markings of the various rooms is needed to uphold what is termed control over the housing estate and its associated yard. This type of control is related to the concept of "eyes on the street" which aims at endorsing natural surveillance of the area, e.g. through windows on all facades. This means that the perceived security is enhanced when there are opportunities for others to intervene. A high degree of territoriality is also linked to a greater sense of security and reducing the fear of crime, in that one feels stronger connection and responsibility over the ground when there is high territoriality. As the open inner yards becomes a collaboration of high and low territoriality, as the land can be seen as both part of the public and private space, the perceived security can be affected. In this paper, a case study of the open inner yards of Norra Djurgårdsstaden has been made where attributes in the physical environment that reflect what the literature considers to be safety forming, have been observed. Among other things, there were boundary markings in the form of lower terrain walls, different ground coverings, and plantings to distinguish which areas belong to the public and private space. Level differences also distinguish the inner yard from the public land. Overall, there seems to be some awareness of how the open housing estate's design might affect the fear of crime. Although the main focus in Stockholm City's work is on social sustainability and promoting interactions between people when forming the housing estates and its open inner yards, this is something that can in turn increase the feeling of security.

Municipalities today have a great power to plan our future urban environment. With this great power comes an even greater responsibility. These new urban environments will become future generations habitats. The urban environment should be both safe and secure. But what do the municipalities today have for preparedness to plan safe and secure urban environments?  This dissertation has examined four municipalities in Stockholm County: Stockholm Municipality, Upplands Väsby Municipality, Nacka Municipality and Huddinge Municipality. The mapping concerns what regulatory documents and other work the municipalities have to support the safety and security planning. These regulatory documents have been verified against the CPTED's various principles. It was found that the municipalities' regulatory documents contain elements of the CPTED's different principles, but to varying degrees. In order to verify that the municipalities follow their regulatory documents and implement security and security planning, a case study was carried out at a selected location in each municipality. The case studies showed that the municipalities succeeded in implementing the CPTED principles to varying degrees in the selected projects. Then the dissertation analyzed if the use of the principles of the CPTED where purposely used or if it was purely common sense.  Further on, a discussion if today’s legal framework secures municipalities to plan urban environment secure and safe proved that this was not the case. At least in a broader perspective.  The dissertation then ended with stating which actions can be done legally and what shortcomings that could be included. / Kommuner har idag en stor makt att planera vår framtida stadsmiljö. Med den stora makten kommer även ett ännu större ansvar. Dessa stadsmiljöer kommer bli framtida generationers livsmiljöer. Stadsmiljön ska både upplevas som trygg och vara säker. Men vad har dagens kommuner för beredskap för att planera trygga och säkra stadsmiljöer?  Detta kandidatarbete har undersökt fyra kommuner i Stockholms län: Stockholms stad, Upplands Väsby kommun, Nacka kommun och Huddinge kommun. Kartläggningen rör vad för styrdokument och övrigt arbete kommunerna besitter som stöd i trygghets- och säkerhets planeringen. Dessa styrdokument har kontrollerats mot CPTED:s olika principer. Det visade sig att kommunernas arbetsunderlag innehåller inslag av CPTED:s olika principer, men i varierande grad. För att sedan kontrollera att kommunerna följer sina styrdokument och implementerar trygghet- och säkerhetsplanering gjordes en fallstudie på en utvald plats i varje kommun. Fallstudien visade att kommunerna lyckats implementerat CPTED:s principer i skiftande utsträckning i de utvalda projekten. Sedan analyserades om kommunerna använder CPTED:s principer medvetet eller om det enbart var sunt förnuft.  Vidare diskuterades om dagens juridiska ramar påbjuder kommuner att planera tryggt och säkert, samt i vilket avseende. Detta visade sig inte vara fallet.  Kandidatarbetet avslutade sedan med att redovisa vilka åtgärder som kan göras juridiskt och vilka brister som kan kandidatarbetet kan inrymma.

Detta examensarbete behandlar konceptet sommargågator i Stockholm som ett offentligt vardagsrum med möjlighet att främja social interaktion mellan människor och möjliggöra vardaglig aktivitet. Syftet med denna studie är att undersöka sociala vistelsevärden kopplade till sommargågator samt identifiera aktiviteter och funktioner som kan stärka sommargågatans attraktionskraft, så att det blir ett gemensamt vardagsrum som attraherar och lockar olika målgrupper. Dagens sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring uteserveringar och konsumtion. Målet med denna studie är därför att finna sätt att mildra dess påverkan på sommargågatans karaktär, genom att komplettera med nya funktioner och aktiviteter som inte enbart är relaterade till konsumtion. På så sätt kan sommargågatan bli en mer inkluderande plats som inte utesluter de som inte har ekonomi nog att konsumera för att ta del av det offentliga utrymmet. Staden har historiskt sett planerats utifrån människan där gatumiljöerna utformades utifrån gående och var platser för möten (Faskunger 2007; Gehl, 2010). Dock går det idag att se att den mänskliga skalan har förlorats i planeringen när konkurrensen mellan bilen och människan om stadens ytor har intensifieras (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). En tät stad kan bidra med bättre förutsättningar för aktiva transportmedel samtidigt som det främjar det sociala livet i staden, eftersom en ökad mängd människor på samma plats medför större möjligheter för människan att träffa andra människor, vilket är en viktig aspekt av det offentliga rummet (TRAST, 2015). Vidare har aktiviteter i stadsrummet stor betydelse för spontana möten och social kontakt mellan människor, vilket i sin tur bidrar till ökat stadsliv (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). Stadens utformning påverkar de aktiviteter som tar plats i staden, vilket i sin tur påverkar skapandet av sociala kontakter mellan människor. Människor i rörelse skapar ständigt variation, vilket skapar en stimulerande miljö som utgör en mycket stor attraktionskraft (Gehl, 2010). Med utgångspunkt i detta är det möjligt att undersöka vad som lockar människor till sommargågatan. Enligt Jan Gehl krävs att stadens offentliga rum ska bjuda in till vistelse för att locka dit människor, detta uppnås genom att platsen uppfyller samtliga krav som en livlig, säker, hållbar och hälsosam plats (Gehl, 2010). Vidare är av stor betydelse att människorna på platsen inte känner sig exkluderade (Montgomery, 2013). I Stockholm finns stora sociala klyftor mellan grupper och olika områden, därför är välfungerande offentliga utrymmen av stor betydelse för ökad social sammanhållning i staden (Stockholms stad, 2015; 2016a). Genom kvalitativa metoder i form av litteraturstudie och intervjuer, har kvalitativ och kvantitativ data behandlats i denna studie. Detta har lett fram till identifieringen av sex funktions- och aktivitetsgrupper av stor betydelse för sommargågatans attraktionskraft för olika målgrupper. Dessa grupper av funktioner och aktiviteter ligger till grund för den kvalitativa omvärldsanalys som genomfördes för att identifiera lämpliga referensprojekt att införa på sommargågator i Stockholm. En fallstudie genomfördes på Swedenborgsgatan på Södermalm i Stockholm för att genom platsbesök och analys av tidigare kvantitativa studier på gatan, analysera en befintlig sommargågata och sätta teori i verkligt kontext. Utifrån omvärldsanalysen presenteras en vision för hur Swedenborgsgatan som sommargågata kan kompletteras med funktioner och aktiviteter, för att bli en mer inkluderande och attraktiv plats, för olika målgrupper. Detta examensarbete visar på att sommargågator i Stockholm tenderar att kretsa kring konsumtion och uteserveringar, vilket riskerar att enbart locka en homogen grupp människor som har råd, tid och vilja att vistas i en sådan miljö. Vidare identifieras gemensamma vistelsevärden av en sommargågata, vilka bidrar till att människor, oberoende av kön, ålder eller socioekonomisk bakgrund, vill vistas på gatan. Även de sociala aspekter sommargågatan kan bidra med i staden identifieras. Denna studie visar på stor potential för sommargågatan att stärka det sociala livet i staden och motverka exkludering, genom implementering av rätt funktioner och aktiviteter som kompletterar platsen utifrån dess specifika egenskaper. På så sätt kan sommargågatans attraktionskraft öka bland samtliga målgrupper. Vidare visar denna studie på att sommargågator inom Levande Stockholm har stor möjlighet att bli ett gemensamt vardagsrum som tilltalar olika samhällsgrupper, dock kvarstår flertalet utmaningar. / This thesis deals with the temporary summer pedestrian streets in Stockholm as a public living rooms that promotes social interaction between people and enables everyday activity. The purpose of this study is to investigate social values of stay associated with summer pedestrian streets and to identify activities and functions that can strengthen the attractiveness of the summer pedestrian streets so they become common living rooms that attracts different target groups. Today’s summer pedestrian streets in Stockholm tends to focus around outdoor cafes, restaurants and consumption. The aim of this study is therefore to find ways to mitigate their impact on the character of the summer pedestrian streets, by supplementing with new functions and activities that are not solely related to consumption. In this way, the summer pedestrian street can become a more inclusive place, which does not exclude those who do not have finances enough to consume in order to take part in the public space. Historically, the city has been planned based on humans’ actions and interactions, the street environments were designed for pedestrians (Gehl, 2010; Faskunger 2007). However, today it is possible to see that the human dimensions in planning has disappeared, since the competition for the city’s surfaces intensified between pedestrians and cars (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). A dense city can provide better conditions for active means of transport, while also promoting the social life of the city, as an increased amount of people in the same place leads to greater opportunities for people to meet other people, which is an important aspect of public space (TRAST, 2015). Furthermore, activities in urban settings are of great importance for spontaneous meetings and social contact, which in turn contributes to increased urban life (Jacobs, 1961; Gehl, 2010). The city’s design affects the activities that take place there, which in turn affect the creation of social contacts between people. People in motion are constantly creating variation, creating a stimulating environment that comprise a very great attraction (Gehl, 2010). Based on this, it is possible to investigate what attracts people to the summer pedestrian street. According to Jan Gehl, the city’s public spaces are required to invite people to stay to attract people, this is achieved if the place fulfill the requirements as a lively, safe, sustainable and healthy place (Gehl, 2010). Furthermore, it is of great importance that people who use the public place does not feel excluded (Montgomery, 2013). In Stockholm, there are large social divisions between groups and different areas, therefore well-functioning public spaces are of great importance for increased social cohesion in the city (Stockholms stad, 2015; 2016a). Through qualitative methods in the form of a literature study and interviews, qualitative and quantitative data has been handled in this study. This has led to the identification of six groups of functions and activities which are of great importance for the summer pedestrian streets’ attraction for different target groups. These groups of functions and activities form the foundation of the qualitative global analysis that was carried out to identify suitable reference projects to introduce on summer pedestrian streets in Stockholm. A case study was carried out at Swedenborgsgatan on Södermalm in Stockholm to analyze an existing summer pedestrian street and place theory in a real context, through site visits and analysis of previous quantitative studies on the street. Based on the global project analysis, a vision is presented for how Swedenborgsgatan as a summer pedestrian street can be supplemented with functions and activities, to become a more inclusive and attractive place, for different target groups. This thesis shows that summer pedestrian streets in Stockholm tends to revolve around consumption and outdoor cafes and restaurants, which risks only attracting a homogeneous group of people who can afford, have time and desire to stay in such an environment. Furthermore, common values of stay at the summer pedestrian street are identified, which contributes to people, regardless of gender, age or socio economic background, wanting to stay at the summer pedestrian street. The social aspects that the summer pedestrian street contributes with are also identified. This study shows great potential for summer pedestrian streets to strengthen the social life of the city and counteract exclusion, by implementing the right functions and activities, that complement a site based on its specific characteristics. In this way, the attraction of the summer pedestrian street can increase among all target groups. Furthermore, this study also shows that the summer pedestrian streets within Levande Stockholm have great opportunities to become common living rooms that appeals to different social groups, however, many challenges still remain.

Förtätning av städer kan ses som det rådande idealet i dagens stadsutveckling. Att låta staden växa inåt anses ge sociala, ekonomiska och ekologiska fördelar gällande hållbar utveckling. Med tätare bebyggelse och ökad population inom ett område minskar avstånden till stadens aktiviteter och flera invånare för möjlighet att ta del av viktiga funktioner. I bland annat Stockholm finns en vilja att bygga tätt, både horisontellt och vertikalt. Samtidigt bidrar högre bebyggelse och kortare avstånd mellan huskroppar till att tillgången till dagsljus kan bli svårare att tillgodose för stadens invånare. Dagsljus har i forskning visat sig vara nyttigt för människors hälsa och välbefinnande och den omfattande förtätningen som sker i städer kan således ha en negativ påverkan på detta enligt Boverket. I det här kandidatarbetet har jag undersökt hur ett samtida stadsbyggnadsprojekt har hanterat direkt sol- och dagsljus i detaljplaneringen. Det visar sig att det finns en medvetenhet om dagsljuset men som inte riktigt lyser fram under hela processen och i den planerade bebyggelsen. Kandidatarbetet är ett analysprojekt där en undersökande del kombineras med en analyserande del vilket kulminerar i ett exempelförslag på utformning av bostadskvarter och ett gestaltningsförslag med hänsyn till direkt solljus och dagsljus. Förslagen kommer baseras på insamlad kunskap och behandla del av stadsutvecklingsprojektet Norra Stationsområdet av Hagastaden i Stockholm.

Social hållbarhet innefattar värdegrunder som är viktiga att främja för att möta de sociala utmaningar som samhället står inför. Inom stadsplanering tar arbetet med sådana frågor ofta skepnad som visioner och mål, men vägen från dessa strategiska principer till detaljplan och slutlig projektering är inte lika tydlig. Offentliga platser har en betydande roll i stadsutvecklingsfrågor gällande social hållbarhet, då de utgör rum för möten mellan människor. Den fysiska miljön kan användas för att främja inkludering, trygghet, och andra sociala värden i staden. Det finns olika teorier och perspektiv på vad som gör en offentlig plats framgångsrik, och hur den fysiska utformningen kan skapa förutsättningar för att stärka sociala värden. Bland annat bör en offentlig plats vara mångfaldig och skapa rum för engagemang och aktivitet i syfte att främja delaktighet och gemenskap. Samtidigt bör det formas förutsättningar för välbefinnande och inkludering av alla människor. Det finns teorier om gestaltningsprinciper för hur en offentlig plats kan formas för att främja dessa värden. Man talar bland annat om att skapa aktiva bottenvåningar och erbjuda en variation av aktiviteter. Även utformning av formella och informella sittplatser, samt beaktande av orientering, placering, avstånd och dimensioner kan skapa förutsättningar för olika former av sociala möten. Denna studie genomförs på uppdrag av Värmdö Kommun i syfte att ta fram en handbok för hur offentliga platser kan utformas för att främja social hållbarhet. Förutom en litteraturstudie av relevanta teorier och forskning genomförs denna uppsats med hjälp av en fallstudie. Med fokus på Gustavsberg i Värmdö Kommun har tre olika offentliga platser studerats; Gustavsbergs centrum, Stadsparken, och Gustavsbergs hamn. En platsanalys av områdena har genomförts för att studera attribut i den fysiska utformningen som främjar sociala värden i enlighet med identifierade teorier och forskning. Även en stadsrumsanalys har genomförts i syfte att studera vilka förutsättningar som skapas av stadens struktur. Utformningen av Gustavsbergs centrum karaktäriseras av främjande faktorer för att skapa engagemang och mångfaldighet, som följd av den variation av funktioner som finns. Stadsparken och dess öppna grönyta främjar välbefinnande och den framtida utvecklingen, med större variation av aktiviteter, erbjuder kvalitéer som kan tilltala fler målgrupper och skapa delaktighet och inkludering. Gustavsbergs hamn karaktäriseras av områdets kulturhistoria som bruksort, och utformningen av området präglas av den lokala identiteten. Även välbefinnande främjas genom bland annat offentlig konst, promenadstråk och sittplatser. Åtgärder för att skapa social blandning förespråkas också, genom att en variation av aktiviteter och stadsrum utformas för att tilltala fler målgrupper. / Social sustainability embraces values that are important to foster to meet the social challenges that society faces. In urban planning, working with such issues often involves creating visions and goals. However, the steps from these strategic principles to detailed and final planning are often unclear. Public places play a significant role in urban development issues regarding social sustainability, as they provide space for meetings between people. The physical environment of public places can be used to promote inclusion, safety, and other social values in the city. There are different theories and perspectives on what makes a public place successful, and how physical design can create the conditions for strengthening social values. Among other things, a public place should be diverse and create space for involvement and activity to promote participation and community. At the same time, conditions should be formed for the well-being and inclusion of all people. There are theories of design principles for how a public place can be shaped to promote these values. Among other things, there is talk of creating active ground floors and offering a variety of activities. Formal and informal seating, as well as consideration of orientation, location, distance, and dimensions can also create conditions for various forms of social meetings. This study is carried out on behalf of Värmdö Municipality to produce a handbook for how public places can be designed to promote social sustainability. In addition to a literature study of relevant theories and research, this essay is conducted as a case study. With a focus on Gustavsberg in Värmdö Municipality, three different public places have been studied; the Centrum for Gustavsberg, the City Park, and the Port of Gustavsberg. A site analysis of the areas has been conducted to study attributes in the physical design that promote social values in accordance with identified theories and research. An urban space analysis was also carried out to study the conditions created by the city's structure. The design of the Centrum of Gustavsberg is characterized by promoting factors for creating commitment and diversity, because of the variety of functions that exist. The City Park and its open green space promotes well-being, but the future development with greater variety of activities offers qualities that can appeal to more target groups and create participation and inclusion. The Port of Gustavsberg is characterized by the cultural history as an industrial area, and the design of the area is characterized by the local identity. Well-being is also promoted with the use of public art, walking paths and seating. Measures to create social mixing are also advocated, by designing a variety of activities and urban spaces to appeal to more target groups.

I denna kandidatuppsats har vi undersökt vår frågeställning ifall det är långsiktigt ekonomiskgynnsamt att rusta upp och renovera närområden i miljonprogram med utgångspunkt ifaktorer inom social hållbarhet. Detta har gjorts genom en kvalitativ analys baserad påintervjuer av fastighetsägare och byggbolag samt tidigare studier och teoretiskautgångspunkter. Till dessa valdes viktiga faktorer ut. För att kunna svara på vår frågeställningbehövdes de faktorer som fåtts från teoretiska utgångspunkter, tidigare studier samt intervjuerdelas upp i kategorier. Dessa valdes ut ifrån Östgötamodellen och sattes som grund, mednågra mindre justeringar. Östgötamodellens sista kategori byttes ut från “Kön, ålder och arv”till “Transparens och delaktighet”. De faktorer som inte kunde tilldelas en kategori sattes som“Icke tilldelad”.Efter indelningen i kategorier analyserades likheter och skillnader i fokus och vid jämförelsenmellan teoretiska utgångspunkter, intervjuer och tidigare studier kunde ett glapp mellanfastighetsägare och byggbolagens beslutsfattande organ uppfattas. Detta skulle kunna vara enanledning till varför social hållbarhet inte legat i fokus och inte prioriterats tidigare. Dockskulle detta behöva utvärderas mer för att kunna säkerställas.För att få företagen att satsa på sociala investeringar och upprustning av närområdet kringmiljonprogram, i större utsträckning, behövs långsiktigt ekonomiskt gynnsamhet bevisas.Först då kan det finnas intresse från företagens beslutande organ att även titta på den socialahållbarhetens kategorier vid avgörandet i huruvida ett projekt borde genomföras eller inte.Detta är svårt att visa på idag då många av projekten som skulle kunna generera denna typ avdata i framtiden är i startgropen, och resultat från projekten har helt enkelt inte utvärderats än. / In this bachelor thesis, we have investigated if it is economically beneficial to restore thesurrounding areas in the Million Programme based on factors of social sustainability. Aqualitative analysis has been made based on interviews with property owners, constructioncompanies, previous studies and selected factors of various theoretical concepts. To answerour question, the factors were divided into different categories. The categories were selectedfrom Östgötamodellen, with some minor adjustments. The last category of Östgötamodellen,“Gender, Age and Heritage”, was replaced by “Transparency and Participation”. The factorswithout a particular assigned category were set as “unallocated”After categorising the factors of social sustainability, similarities and differences in focuswere analysed. In the comparison between theoretical concepts, interviews and previousstudies, a gap between property owners and the decisions that are made within theconstruction companies were highlighted. That might be a reason why social sustainabilityhas not been prioritised before. This could merely be a matter of speculations and thereforeneeds to be evaluated further.In order to get companies to invest in social initiatives and restore the surrounding areaswithin the Million Programme; the long-term economic benefits must be proven. If this canbe achieved, there may be a change in how the decisions are made when evaluating whether aproject should be implemented or not. Due to the fact that a lot of the projects are relativelynew and have not been evaluated yet, it is difficult to prove if these projects can generateeconomic benefits in the future.