Översvämningar i samband med stora mängder regn har blivit ett stort problem i Malmö stad och orsakat stora skador hos privatpersoner och kommunen. Detta på grund av en kombination av föråldrade VA-ledningssystem, tilltagande förtätning av staden samt förändringar av klimatet. Hanteringen av dagvatten av befintliga VA-ledningssystem är inte längre hållbar vilket återkommande gör sig märkbart i olika delar av staden men en utbyggnad av dessa är inte ekonomiskt försvarbart. Genom att intervjua både privatpersoner och yrkesmässiga inom kommunen samt genom sekundäranalys av en enkätundersökning som har tillhandahållits av VA SYD har strategier utformats som kan användas för att öka intresset och motivationen hos villaägare för att enhållbar och lokal hantering av dagvatten ska bli möjlig. / Flooding as a result of large amounts of rain has become a big problem in Malmö city and has caused huge amounts of damage for private property and the municipality. This is caused due to a combination of aged sewage system, expansion of the city and climate change. The management of stormwater in existing sewage systems is no longer sustainable which makes itself noticeable recurrently in different parts of town, but a renewal of these systems is not economically defensible. Through interviews and secondary analysis of a survey provided by VA SYD, strategies have been formed that can be used towards increasing the interest and motivation with private property owners so that a sustainable, local management of stormwater can become a possibility.

Ett behov finns av att fördröja dagvatten innan det släpps på det kommunala ledningsnätet för att minska flödestopparna och undvika överbelastning. Studien avser att ta fram en förenklad metod för val och utformning av LOD-metod som är anpassad för privata fastighetsägare. Ett flertal LOD-anläggningar samt förutsättningar kring dessa har undersökts. Studien har gett en grundläggande information och en beräkningsgång som har förenklats, är lätt att följa och som kan anpassas efter befintliga förutsättningar och önskemål.

Förtätning tillsammans med klimatförändringarnas effekter som är synliga redan i vår samtid ställer krav på en annan syn på dagvattenhantering där öppna dagvattenlösningar är ett komplement till ledningsnätet och där dagvatten är en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lägger grunden för en hållbar dagvattenhantering där det främst är genom planområdets utformning som dagvattenfrågan kan regleras. Genom en genomtänkt höjdsättning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön så som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats även i den täta staden. Kommunernas arbete mot en hållbar dagvattenhantering försvåras av de begränsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begränsade möjligheter att styra med planbestämmelser och få möjligheter att påverka eller ålägga fastighetsägarna att utföra åtgärder. Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering är otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns få rättsfall att utgå ifrån vilket lämnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser är att det finns svårigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda områden utanför planområdet samt att ställa krav på lokalt omhändertagande (LOD). Mer specifikt saknas främst möjligheterna att reglera flöde från en fastighet eller ett område och att säkra att miljökvalitetsnormer inte överskrids. Dessa bristande möjligheter att reglera dagvatten innebär att det är svårt att hantera de stora mängderna dagvatten i städerna till följd av klimatförändringarna. Det kan även innebära att ett område ej går att planlägga eftersom inte miljökvalitetsnormerna kan säkras eller p.g.a. ett fullbelastat ledningsnät där uppgraderingar kan vara väldigt kostsamma. Det är svårt att förtäta samtidigt som det krävs en ökad mängd fördröjningsytor.Det krävs förändringar i möjligheterna att reglera dagvatten för att kunna uppnå en hållbar dagvattenhantering som kan möta klimatförändringarna. Genom förändringar i lagstiftningen där det är möjligt att ställa flödesbegränsningar i detaljplan samt i lokala föreskrifter (ABVA) skulle underlätta kommunernas klimatanpassningsarbete och minska dagvattenflödet som når ledningsnätet. Genom ett lagstöd att ställa kvalitetskrav på dagvattnet samt att ställa krav på skyddsåtgärder även utanför planområdet kan ett plangenomförande säkras och påverkan på omgivningen minska. Lagstiftningens begränsade möjligheter att ställa krav på dagvatten-hantering på kvartersmark innebär att kommunerna till viss del blir beroende av de privata aktörers frivilliga åtgärder. I och med detta blir en viktig del i kommunernas arbete att även samverka med externa aktörer. Utöver förtätning och de ökade regnmängderna behöver ansvarsfrågan tydliggöras för att åstadkomma en god dagvattenhantering. Inom kommunens förvaltningar behöver samsyn och samarbete i många fall förstärkas där dagvatten ses som en samhällsplaneringsfråga och inte endast en teknisk rörfråga. Även anvarsfördelningen mellan olika myndigheter behöver tydliggöras för att klargöra deras olika roller. Kostnadsnyttoanalyser är ett verktyg för att se samhällsnyttan i klimatanpassningsåtgärderna där dessa kan ses som investeringar i ett motståndskraftigt samhälle. En öppen dagvattenhantering ger även andra mervärde i allt från biologisk mångfald till en stadsmiljö som lockar nya invånare. Tillgången till planeringsunderlag kring klimatförändringarna är bristande i många kommuner och det är svårt att göra prognoser över extremregn. Arbetetet utgår från aktuell litteratur, utbildningar och seminarier inom området. Arbetet ger exempel på hållbar dagvattenhantering samt hur dagvattenhantering kan regleras i planläggningen, med fokus på detaljplanering. Genom analys av kommunala dokument samt enkätundersökningar studeras hur Helsingborg, Malmö och Växjö arbetar med dagvattenfrågan.

More frequent and intensified rainfalls are expected to occur due to climate change in the nearfuture. This together with a higher proportion of paved areas increases the pressure on today’sstorm water systems (Risinger, 2014; Boverket, 2013; Stahre, 2006). Traditional storm watersystems (i.e. underground pipe systems) have during last decades started to be questioned(Olshammar & Baresel, 2012). The precipitation over Sweden is expected to increase 10-20% over the next century (SMHI, 2009). Increased precipitation may cause temporary capacityloss in pipe-based storm water system with flooding in sensitive areas as a result (Östlund &Lagerblad, 2011). To decrease the potential stress on traditional storm water systems,sustainable urban drainage systems have started to be developed (Viklander & Bäckström,2008). The era of traditional storm water systems has reached a breaking point and moresustainable storm water systems has become more desired as a complement to today’ssystems (Cettner et al, 2014; Semadeni-Davies et al., 2007). In order to build an increaseunderstanding sustainable storm water management it is decisive to investigate what obstaclesthat municipalities has to tackle, regarding storm water management. This study aims toanalyze problems that may occur concerning storm water management including whatchallenges and possibilities that municipalities have to face. The study is based on qualitativeinterviews with informants in the municipalities of Linköping and Norrköping to see how theyare working with storm water and sustainable storm water management. The conclusions ofthe study is mainly, the need for a more pronounced governance, a more explicit demandconcerning laws and regulations, in particular the Swedish planning and building act, acommon vision about how storm water management practices should be handled and finallyquestions concerning how storm water should be handled in an early stage in the planningprocess. This is the main factors to facilitate the work with sustainable urban drainage system.

En global uppvärmning förväntas öka nederbörden, vilket har resulterat i fler krav från riksdagen till kommuner att hantera dagvatten på ett hållbart sätt. Detta leder i sin tur till krav på fastighetsägare och beställare att bygga lokala dagvattenanläggningar. Andelen föroreningar i dagvatten utgör också ett problem som måste utredas tillsammans med andelen hårdgjorda ytor som skapas av bebyggelse av vägar, byggnader och parkeringar. Denna rapport undersöker åtta olika lokala dagvattenanläggningar som jämförs utifrån deras ytor, reningseffektivitet, ekonomiska och sociala effekter i flerbostadshusområden. Studiebesök har genomförts på Kvibergs Ängar i Göteborg, som är ett flerbostadshusområde där ett antal lokala dagvattenanläggningar utreds och beskrivs i rapporten. Kommunernas dagvattentaxa för dagvatten mot fastighetsägare och beställare skiljer sig åt och är en viktig parameter ur ekonomisk synvinkel. Genom dessa utredningar presenteras rekommendationer för hållbar dagvattenhantering i flerbostadshus, där de tre dimensionerna av hållbarhet - ekologisk, ekonomisk och social - utgör grunden för arbetet. / A global warming is expected to increase precipitation, which has resulted in more demands from the parliament to municipalities to manage stormwater in a sustainable way. This, in turn, leads to demands on property owners and clients to build local stormwater facilities. The proportion of pollutants in stormwater also constitutes a problem that needs to be investigated together with the proportion of hardened surfaces created by the construction of roads, buildings, and parking lots. This report investigates eight different local stormwater facilities, comparing their surface requirements, purification efficiency, economic, and social effects in multi-family residential areas. Site visits have been conducted at Kvibergs Ängar in Gothenburg, which is a multi-family residential area where several local stormwater facilities are investigated and described in the essay. Municipal stormwater fees charged to property owners and clients vary and are an important parameter from an economic perspective. Through these investigations, recommendations are presented for sustainable stormwater management in multi-family residential buildings, where the three dimensions of sustainability - ecological, economic, and social - form the basis for the work.

Dagvatten behöver planeras tidigt när ett nytt bostadsområde ska byggas. Det finns flera anledningar till att hantera dagvatten, bland annat för att minska belastningen på kommunens ledningsnät, minska föroreningar på vattendrag och för att minska risken för översvämningar. Ansvaret för hantering av dagvatten ligger både hos fastighetsägaren och kommunen. Oftast anlitar beställaren ett konsultföretag som får i uppgift att planera för dagvatten inom ett bostadsområde. WSP är ett världsledande konsultbolag med inriktning på samhällsutveckling, företaget finns i totalt 40 olika länder och har ca 66 300 medarbetare. Det är vid ett tidigt skede som markprojektören sätts in i projektet för att projektera ett bostadsområde. Markprojektörens främsta arbetsuppgift är att ta fram markritningar i form av 2D och 3D-modeller i ett CAD-program, exempelvis i AutoCAD. Det är viktigt att markprojektören tar hänsyn till de dagvatten som kommer att uppstå när bygget är klart för att förhindra framtida problem. I detta examensarbete har de vanligaste dagvattenanläggningarna sammanställts samt vilka som är de vanligaste vid ett bostadsområde. Arbetets syfte har även varit att få en inblick i Skellefteå kommuns dagvattenstrategier. Detta för att kunna få en grundläggande kunskap för att kunna projektera utifrån de mål och krav som finns för kommunen. Vidare har ett projekt som projekterats av WSP granskas för att kunna få en djupare förståelse för hur företaget arbetar med dagvattenhantering och detaljplaner. Examensarbetes resultat redovisar de frågeställningar som togs fram, där de vanligaste dagvattenanläggningarna vid bostadsområden presenteras. Resultatet visar även vad som är viktigast att tänka på när ett nytt bostadsområde ska projekteras kopplat till dagvattnet. Intervjuerna gav en fördjupning i hur WSP arbetar med dagvattenhantering men även en förståelse till varför torra dagvattendammar användes i bostadsområdet Västra Eriksberg. Slutsatsen som arbetet har genererat är att det finns flera anledningar till att markprojektören har en viss kunskap inom dagvatten. Både för att kunna samordna med VA – ingenjörerna och för att kunna projektera rätt med lutningar anpassat till mängden dagvatten som kan tänkas uppstå.

Skyfall innebär intensiva regnfall som inträffar under korta tidsperioder. Klimatförändringarna i sin tur påverkar signifikant de naturliga vattenflödena. Dessutom prognostiseras en ökning av intensiva regnfall med höga volymer. Nederbördsmängden har redan uppmärksammats som ett betydande problem och fenomenet med så kallade "hundraårsregn" som är de mest intensiva regnen som förväntas inträffa ungefär en gång per sekel, förekommer numera flera gånger per år. Nederbördsmängder förväntas att öka under de kommande 100 åren till följd av pågående klimatfärändringar. Utmaningarna i samband med skyfall och klimatförändringar inkluderar översvämningar, förorening av vattendrag och erosion. En detaljerad beskrivning av var och en av dessa utmaningar presenteras i denna studie. Dessa utmaningar i sin tur ger upphov till hinder när det gäller att kunna uppnå vissa av de globala miljömålen. Klimatförändringarna förväntas dessutom resultera i ökad frekvens av skyfall, vilket många befintliga avloppssystem inte är dimensionerade att kunna hantera. Detta medför en ökad risk för översvämningar. I detta arbete var syftet att undersöka hur dagvattenhantering vid större och mer frekventa skyfall bör ske och utformas för att uppnå en hållbar dagvattenhantering med minskad risk för översvämningar. Det genomfördes en litteraturstudie där varje teknisk lösning undersöktes ingående. Dessutom genomfördes en intervju där för- och nackdelar med vissa tekniska lösningar diskuterades. Resultaten presenterades tydligt därefter i form av en tabell som utvecklades för att identifiera lösningarnas för- och nackdelar, för att på så sätt möjliggöra anpassning av rätt lösning till rätt plats. Konsekvenserna av klimatförändringarna analyserades och klassificerades från katastrofala till mindre relevanta. Denna studie har klart och tydligt visat på den avgörande betydelsen av att vara medveten om konsekvenserna av klimatförändringarna, särskilt inom områden som översvämningar, förorening av vattendrag, erosion och uppnåendet av de globala miljömålen. Det är av yttersta vikt att implementera åtgärder som kan hantera dessa utmaningar och minimera deras negativa påverkan. Genom att tillämpa de identifierade tekniska lösningarna och vidta lämpliga åtgärder kan samhället arbeta mot en hållbar hantering av skyfall och därmed säkerställa en bättre framtid för både människor och miljö. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Stormwater from trafficked areas often contains high pollution levels. In traditional stormwater management design, stormwater is first transported away through piped networks, and then in most cases passes through oil separators before finally reaching the recipients. While this traditional method removes certain pollutants from the stormwater, it does not reduce the total flow, as in the case of ecological stormwater management. In the ecological method the stormwater is not simply transported away, but is recirculated through infiltration, percolation, and detention. The aim of this study is to investigate possible advantages of ecological management designs, in contrast to traditional management. The study also incorporates legal aspects of the stormwater issue, in particular how the Swedish national environmental quality goals Poison-free Environment and Adequate Habitational Environment can be successfully linked to stormwater management. A parking area located next to a shopping centre is used as an example in order to offer practical solutions for designing an ecological stormwater management system. This involves using adjacent green spaces for infiltration and to construct wet ponds to maintain flood control and separation of pollution; furthermore it is argued that ecological management can contribute to enhance the aesthetics of an area.

Kvarteret Limkokaren/Oden, Hässleholm, Skåne, skall bebyggas och förtätas. Hässleholms Vatten AB, har ställt kravet att den avrinningsvolym som får komma från området efter byggnation inte får överstiga 1 l/s ha. Hela området är på ca 2 hektar. Genom att bebygga ett område förändras avrinningsvolymen och -hastigheten för dagvattnet. Mer hårgjorda ytor minskar också möjligheten för nederbörden att infiltrera och återgå till grundvattnet. På så sätt förändras den naturliga vattencykeln. Genom att imitera naturen och återskapa naturliga områden i bebyggelse kan ökad nederbördsinfiltrering rekonstrueras och volym- och hastighetsavrinningen reduceras. Ekologisk dagvattenhantering (ED) bygger på att återskapa den naturliga vattencykeln. För området har olika ED komponenter, så som bioretentions- och bevuxna diken, infiltrationsplanteringar och dammar, använts för att framförallt uppnå målet för avrinningsvolymen men även ge en viss rening av dagvattnet samt skapa en omväxlande, behaglig och välkomnande utemiljö. Resultatet utgörs av ett förslag till väl fungerande ED system som klarar de krav som finns och som har byggts upp utifrån situationsplanen för kvarteret och med hänsyn tagna till de naturliga förutsättningar området har. Osäkerheten kring de olika ED komponenternas verkliga kapacitet att reducera stora delar utav ett Q100 regn har ifrågasatts. Det är troligt att den beräknade avrinningen som sker i samband med ett större regn är direkt underskattad. Diskussion om hur ökad avrinningsvolym skall hanteras har framlett till förslag på att ytterligare marköversvämning i parkområden kan vara nödvändigt. Genom att använda ekologisk dagvattenhantering har avrinningsvolymen till kommunalt ledningsnät begränsats samtidigt som området kan användas för rekreation, lek och lärande. Ekologisk dagvattenhantering är ett bra alternativ för kvarteret Limkokaren/Oden men kan även användas i andra områden med andra ändamål än volymreduktion. / The quarter Limkokaren/Oden in the center of Hässleholm, Sweden, is going to be developed and more densely populated. In order to get permission to build on this area there are requirements from the sewage company, Hässleholms Vatten AB. The requirements concern the storm water volume that can be accepted to enter the drainage system. This runoff volume from the area should not exceed 1 l/s and hectare after the construction work has been finished. The whole area is about 2 hectares. The development will result in a change of storm water runoff in both volume and velocity. More paved surfaces will reduce the ability for the storm water to infiltrate and return to the groundwater. In this way the natural water cycle will change. By mimicking nature and build natural runoff and infiltration areas in between the settlements the infiltration of storm water can be increased and in the same time the runoff volume and velocity can be reduced. Ecological storm water management (ED) is based upon the idea to recreate the natural water cycle. In these study bioretention swales, swales, infiltration plantings and dams have been proposed as different ED components that can be used to reach the requirement. Calculations have been made in order to reach the requirements with using the right components for the ED system. These components also give the local environment a pleasant and inviting appearance and at the same time contribute with some cleaning of the storm water. The result should be a good working ED system that manage the requirement for the runoff volume. The system is designed by the situation map and by the natural conditions of the area. But is the ED components ability to reduce the runoff volume in the same order as the calculations? The reduction capacity of the system in case of a smaller rain is probably in the same order as the calculations. For a large rain event the runoff volume will be much larger and in order to handle the bigger volume it is proposed that flooding the green areas in the quarter should be allowed. Ecological storm water management is a good alternative for this area but can also be used in other places with different requirements.

Syftet med fallstudien har varit att undersöka hur öppen dagvattenhantering och platsens användbarhet skulle kunna kombineras så det ena inte utesluter det andra. Studien utgick ifrån en hypotes om att det finns många konflikter mellan öppen dagvattenhantering och användbarhet. Motsättningarna mellan de olika perspektiven skulle därför innebära, enligt hypotesen, att det är omöjligt att planera för det ena perspektivet utan att skapa problem för det andra. Undantaget skulle vara om kombinationen varit en målsättning under förarbetet. Fallen som har studerats är Ekostaden Augustenborg i Malmö där öppen dagvattenhantering har prioriterats och Stadsparken i Borås där platsens användbarhet har varit en tidig målsättning. Fallen är goda exempel utifrån två olika perspektiv men har gemensamt att de hamnar under begreppet urban parkmiljö. Genom observation, intervjuer och textanalys har fallen studerats närmare. Hypotesen har kunnat verifieras utifrån de två fallen. För mer generella slutsatser behöver fler fall studeras. Resultatet från fallstudien presenteras i form av framtagna planeringsprinciper och förslag på vidare studier.