Syftet med fallstudien har varit att undersöka hur öppen dagvattenhantering och platsens användbarhet skulle kunna kombineras så det ena inte utesluter det andra. Studien utgick ifrån en hypotes om att det finns många konflikter mellan öppen dagvattenhantering och användbarhet. Motsättningarna mellan de olika perspektiven skulle därför innebära, enligt hypotesen, att det är omöjligt att planera för det ena perspektivet utan att skapa problem för det andra. Undantaget skulle vara om kombinationen varit en målsättning under förarbetet. Fallen som har studerats är Ekostaden Augustenborg i Malmö där öppen dagvattenhantering har prioriterats och Stadsparken i Borås där platsens användbarhet har varit en tidig målsättning. Fallen är goda exempel utifrån två olika perspektiv men har gemensamt att de hamnar under begreppet urban parkmiljö. Genom observation, intervjuer och textanalys har fallen studerats närmare. Hypotesen har kunnat verifieras utifrån de två fallen. För mer generella slutsatser behöver fler fall studeras. Resultatet från fallstudien presenteras i form av framtagna planeringsprinciper och förslag på vidare studier.

En åtgärd som allt mer förespråkas runt om i världen för att uppnå en hållbar utveckling är att planera för öppen dagvattenhantering genom att bland annat återställa våtmarker och uppföra dammar och diken. Att dessa åtgärder även innebär fler potentiella habitat och större populationer av myggor, som kan vara vektorer för smittor, är dock ett problem som sällan diskuteras i planprocessen. Planprocessen förutsätts vara en rationell process som tar hänsyn till alla ståndpunkter och leder till den bästa lösningen. I detta arbete framkommer dock indikationer på att planprocessen kring öppen dagvattenhantering snarare går att betrakta som ett utslag av makt där handlingsutrymmet över problemformuleringen varit avgörande. Planprocessen förefaller att genom subtila maktordningar stärka vissa aktörers inflytande på andras bekostnad. Detta har medfört att ett biologiskt och tekniskt synsätt tycks dominera föreställningen om vad öppen dagvattenhantering innebär, vilket lett till att de medicinska synpunkterna inte kommit till uttryck utan exkluderats från planprocessen.

Debatten kring klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har blivitalltmer uppmärksammad. Högre dagvattenflöden, orsakade av klimatförändringarna,ställer till problem och skada i samhället, vilket ställer nya krav på planeringen ochhanteringen av dagvattnet. De negativa effekterna av dagvatten förstärks ytterligare avhögt exploaterade städer. På grund av detta är det viktigt att uppmärksamma effektiva ochhållbara dagvattenlösningar i den urbana miljön.Kandidatarbetet undersöker hur effektiv och hållbar dagvattenhantering kan utformas ochgestaltas i en urban miljö. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi och fallstudie samtmetoderna kvalitativ dokumentstudie, bildanalys och platsanalys, har forskningsfrågornabesvarats. Av studiens resultat framgår i huvudsak sex huvudmål som ligger till grund förgestaltningsförslagen för att främja effektiva och hållbara dagvattenlösningar; förbättrabefintlig dagvattenhantering, fokusera på gröna lösningar, fokusera på multifunktionellaytor, förhindra risker för översvämningar, förhindra risker för spridning av föroreningaroch ta vara på dagvattnet. För att uppnå målen har strategier tagits fram och dessa harlegat till grund för gestaltningsförslagen.I detta kandidatarbete omgestaltas Västerbro i Lund från ett industriområde till en urbanmiljö med effektiva och hållbara dagvattenlösningar. Lösningarna karaktäriseras av blå ochgröna element som har tekniska, estetiska, rumsliga, pedagogiska, ekologiska och socialafunktioner, vilket ökar kvaliteten på platsen. I arbetet har två olika gestaltningsförslagutformats för att uppnå effektiv och hållbar dagvattenhantering i Västerbro. Förslagenhar utgått från platsens förutsättningar. Av studien framgår det att en effektiv ochhållbar dagvattenhantering kan utformas på många olika sätt beroende på de lokalaförutsättningarna.

Nature provides various services to society that humans are completely dependent on for their survival. These services are called ecosystem services, and can be, for example, clean air, clean water and pollination of crops. To live close to nature and green areas is also important for our well being. Although we are often aware of the values that nature creates and its importance, green areas are often replaced with buildings and roads as the big cities grow and densify. The ongoing densification of cities, combined with the projected climate changes will result in that the capacity of storm water pipes is likely to be insufficient during major rainstorms which can create big problems with, for example, flooding. The increasing challenges of storm water management resulted in that open storm water solutions began to be used as supplement to the storm water pipes. Open water solutions are designed to take care of water in a way that mimics nature's way of taking care of rainfall. These open water systems are a form of urban ecosystems and, in addition to dampen the water flows, can provide a range of other ecosystem services. The aim of this thesis was to create a method for integrating and valuing ecosystem services in the design of open storm water management and thus make the values from ecosystem services visible. The thesis was limited to investigating seven different open storm water solutions: green roofs, infiltration of lawns, temporary damming on specially constructed flood areas, percolation trenches, natural streams, ponds and wetlands. In addition to the ability to manage and control large water flows, 11 ecosystem services were identified that can be obtained from the open storm water solutions: drinking water, non-potable water, natural water purification, carbon sequestration and storage, local climate control and air purification, noise reduction, pollination, habitat and biodiversity, activity based cultural values, aesthetic values and resource for research and education. The values of the ecosystem services were determined in a semi-quantitative survey in which 16 people responded to questions examining to what extent they consider that ecosystem services can be obtained in the various storm water solutions. The values of the ecosystem services also depend largely on the site's potential and how the solutions are designed. Factors that can affect the value of the ecosystem services with respect to these aspects were investigated in a literature study and in the questionnaire study. The results of the literature study and questionnaire study formed the basis for the non-site adapted assessment tool that was developed as the last step in the thesis. The tool was designed in Excel and consists of three steps. Step 1 aims to weight the ecosystem services by the sites’ potential, step 2 involves the actual valuation and possible adaption to alternative design, and in step 3 a factor is calculated as a measure of the values obtained from ecosystem services created from open storm water solutions in relation to the total area. The aim is that the assessment tool should be used as a complement to an investigation about which storm water treatment solution that is most suitable in a project. / Naturområden och grönytor levererar olika tjänster som människan är helt beroende av för sin överlevnad. Dessa tjänster kallas ekosystemtjänster och är exempelvis ren luft, rent vatten och pollinering av grödor. Närhet till naturen och grönområden har också stor betydelse för människans välbefinnande, till exempel genom att ha en stressdämpande effekt. Trots att vi är medvetna om värdena som naturen skapar, byggs grönytor i städer bort i takt med att de växer och förtätas. Täta städer innebär stora arealer hårdgjorda ytor vilket också resulterar i större volymer dagvatten då nederbörden inte kan infiltrera ner i marker och istället rinner av på ytan. Ledningarnas kapacitet riskerar att överskridas vid stora skyfall vilket kan orsaka stora problem med översvämningar. Problemet kommer dessutom förvärras i framtiden med de väntade klimatförändringarna. Ökande utmaningar med dagvattenhanteringen har resulterat i att öppna dagvattenlösningar började användas som komplement till ledningar under mark. Öppna dagvattenlösningar innebär att vattnet tas omhand på ett sätt som efterliknar naturens sätt att ta hand om nederbörd, och är en form av urbana ekosystem som, utöver att dämpa vattenflöden, kan tillhandahålla en rad andra ekosystemtjänster. Syftet med detta examensarbete var att skapa en metod för att integrera och värdera ekosystemtjänster i utformningen av öppen dagvattenhantering och därmed synliggöra ekosystemtjänsternas värden. Examensarbetet avgränsades till att utreda sju olika öppna dagvattenlösningar: gröna tak, infiltration på gräsytor, tillfällig uppdämning på översvämningsytor, svackdiken, naturliga diken och bäckar, dammar samt våtmarker. 12 ekosystemtjänster identifierades kunna erhållas från de öppna dagvattenlösningarna. Dessa var dricksvattenresurs, icke drickbart vatten, vattenrening, kolbindning och lagring, klimatreglering och luftrening, bullerreducering, flödesreglering, pollinering, livsmiljöer och biologisk mångfald, aktivitetsbaserade kulturella värden, estetiska värden samt resurs för forskning och utbildning. Ekosystemtjänsternas värden hos de olika dagvattenlösningarna bestämdes i en semikvantitativ enkätstudie där 16 personer fick värdera dagvattenlösningarnas kapacitet att bidra till de olika ekosystemtjänsterna. Värdena beror också till stor del på platsens förutsättningar och hur de utformas. Vilka faktorer som kan påverka värdet av ekosystemtjänsterna med avseende på dessa aspekter utreddes i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet från litteraturstudien samt enkätstudien utgjorde grunden för det icke platsanpassade värderingsverktyget som togs fram som det sista steget i examensarbetet. Verktyget utformades i Excel och består av tre steg där steg 1 syftar till att vikta ekosystemtjänsternas värden efter platsens förutsättningar, i steg 2 sker själva värderingen samt en eventuell anpassning till alternativ utformning och i steg 3 beräknas en faktor fram som är ett mått på ekosystemtjänsternas värden som fås från öppna dagvattenlösningar i förhållande till den totala arean. Syftet är att värderingsverktyget ska användas som ett komplement till en utredning om vilken dagvattenhantering som är lämpligast i ett projekt.