Syftet med fallstudien har varit att undersöka hur öppen dagvattenhantering och platsens användbarhet skulle kunna kombineras så det ena inte utesluter det andra. Studien utgick ifrån en hypotes om att det finns många konflikter mellan öppen dagvattenhantering och användbarhet. Motsättningarna mellan de olika perspektiven skulle därför innebära, enligt hypotesen, att det är omöjligt att planera för det ena perspektivet utan att skapa problem för det andra. Undantaget skulle vara om kombinationen varit en målsättning under förarbetet. Fallen som har studerats är Ekostaden Augustenborg i Malmö där öppen dagvattenhantering har prioriterats och Stadsparken i Borås där platsens användbarhet har varit en tidig målsättning. Fallen är goda exempel utifrån två olika perspektiv men har gemensamt att de hamnar under begreppet urban parkmiljö. Genom observation, intervjuer och textanalys har fallen studerats närmare. Hypotesen har kunnat verifieras utifrån de två fallen. För mer generella slutsatser behöver fler fall studeras. Resultatet från fallstudien presenteras i form av framtagna planeringsprinciper och förslag på vidare studier.

This bachelor thesis aims to clarify the relationship between urban stormwater management and heritage sites. The topic is so far relatively unexplored, but may become highly relevant in the near future. Scientifically there is a lot of information about the impact from stormwater in heritage objects, also when repeated. The solution is sustainable urban drainage systems (SUDS) and insertion of green infrastructure in the actual area or the surrounding areas. However, science and local management are not the same. At a local level, more information is requested. It appears that, from the investigated examples in this thesis, the problem is to find available areas for the drainage systems. Also the protection and conservation of the heritage objects create restrictions considering changes in the actual area. However, it is not impossible to apply these solutions, as showed in the thesis concluding chapter. In general both experts and laymen are positive to the insertion, as long as SUDS are introduced in respect to the heritage values. / Denna kandidatuppsats har tittat på förhållandet dagvattenhantering och kulturmiljö. Det är ett relativt outforskat ämne, men kommer att bli relevant i en snar framtid. Forskningen visar på en kemisk nedbrytningsprocess av på kulturhistoriska objekt från dagvatten. Det är en problematik som ökar med klimatförändringarna. Lösningen som forskningen förespråkar är införande av en hållbar dagvattenhantering och grönska, vilket begränsas av kulturmiljöns riktlinjer och skydd. Det råder dessutom en platsbrist inom områden för kulturhistoriska objekt. Generellt sett finns det inget hinder från kulturmiljöns sida kring dagvattenhantering, men varje förändring ska noga vägas mot de kulturhistoriska värdena. Däremot är både tjänstemän och lekmän positivt inställda till miljömässiga fördelar så som en hållbar dagvattenhantering även i denna miljö.

One of the challenges today ́s planners face with the urbanization is how to adapt the city to the climate changes, with the increasing precipitation that causes flooding. The concept of Sustainable stormwater management aims to prevent flooding and ensure good water quality, which complies with the EU Water Framework Directive. The aim of this thesis is to investigate how Sustainable stormwater management and climate adaption is implemented in municipal planning in the Bothnian Bay Water District and to map the prevailing conditions and obstacles that may occur. Semi-structured interviews were conducted with municipal planners in Luleå, Umeå, Haparanda, Kiruna, Boden, Piteå and Skellefteå. The answers were analyzed using a deductive thematic analysis method. The interview answers were coded at different levels with the research questions as a focus. This resulted in main themes and subcategories. The result shows that five of seven interviewed municipalities are in the process of implementing Sustainable stormwater management. The municipalities are aware of pollution in stormwater and the importance of good water quality, the goal is to achieve a natural flow of stormwater. Most of the municipalities work with the stormwater issue across administrative boundaries in collaboration. The climate adaptation work in the municipalities consists mainly of rainfall mapping and elevation of buildings. The greatest obstacles to the implementation are unclear division of responsibilities, lack of resources and knowledge and the question of land use. Regarding the municipality's size and geographical locations, factors such as terrain, watercourses / recipients, demographics, finances and human resources are of importance. / En av utmaningarna som urbaniseringen för med sig och som dagens planerare måste hantera är hur staden ska anpassas till klimatförändringarna; med den ökande nederbörden som orsakar översvämningar. Konceptet Långsiktigt hållbar dagvattenhantering syftar till att förhindra översvämningar och säkerställa god vattenkvalitet, vilket överensstämmer med EU: s Vattendirektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur Långsiktigt hållbar dagvattenhantering och klimatanpassning implementeras i kommunal planering i Bottenvikens vattendistrikt och att kartlägga rådande förutsättningar och hinder för denna implementering. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tjänstepersoner i Luleå, Umeå, Haparanda, Kiruna, Boden, Piteå och Skellefteå. Svaren analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analysmetod. Intervjusvaren kodades på olika nivåer med forskningsfrågorna som fokus. Detta resulterade i huvudteman och underkategorier. Resultatet visar att fem av sju intervjuade kommuner arbetar med att implementera Långsiktigt hållbar dagvattenhantering. Kommunerna är medvetna om föroreningar i dagvatten och vikten av god vattenkvalitet, målet är att uppnå ett naturligt flöde av dagvatten. De flesta av kommunerna arbetar i förvaltningsövergripande samverkan med dagvattenfrågan. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna består främst av skyfallskartering och höjdsättning av byggnader. De största hindren för implementeringen  är oklar ansvarsfördelning, brist på resurser och kunskap och frågan om markanvändning. När det gäller kommunens storlek och geografiska läge är faktorer som terräng, vattendrag / recipienter, demografi, finansiering och humankapital av betydelse.