Den här uppsatsen syftar till att undersöka föreställningar om det offentliga rummet; både generella föreställningar som inte är platsbundna, men även de föreställningar som finns om Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Syftet har även varit att undersöka hur dessa föreställningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trädgård är tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och på den lilla ytan som utgör Björns trädgård finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor gräsmatta. I och med dess många funktioner, läge och puls kan Björns trädgård ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dåligt rykte. Frågorna som drivit arbetet med uppsatsen är kopplade till föreställningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trädgård kan förstås utifrån begreppet territorialitet. Hur föreställningarna rumsliggörs, det vill säga hänger ihop med territorialiteten har även undersökts. Empirin består av kommunala dokument och handlingar, observationsstudier och intervjumaterial. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk som legat till grund för uppsatsen är poststrukturalismen och Mattias Kärrholms begrepp Territorialitet. Områdesöversikten inleds med en redogörelse av Harveys och Lefebvres rumsbegrepp, och övriga delar i kapitlet behandlar offentliga rum ur olika perspektiv. Fallstudien har visat att de generella föreställningarna om vad ett offentligt rum är och bör vara, inte nödvändigtvis stämmer överens med de platsspecifika för Björns trädgård, samt att föreställningarna beror mycket av vem avsändaren är. De territoriella strategierna på platsen är inte överlagrade, vilket innebär att grupper med olika intressen brukar rummet sida vid sida istället för att dela på samma yta eller inta varandras territorier. Studien har även visat att föreställningarna om rummet framför allt materialiseras i form av territoriella strategier, vilket innebär att myndigheter får större kontroll och inflytande över rummet och hur det används. Appropriering kan ske där den strategiska territorialiteten är som svagast, vilket innebär större risk för att dessa ytor används på ett sätt som inte är passande eller ”attraktivt” enligt rådande normer.

This essay seeks to examine the role of territorial boundaries and why they can be interpretable. In the essay, the divided residential city block, and its intention to eliminate barriers to create courtyards that are both semi-private and semi-public, is problematized. The division of the block does not mean that barriers cease to exist, but that they enter a more complex state where people themselves must interpret the territorial extents. This has led to conflicts between residents and outsiders, which raises the idea that they have interpreted the territorial boundaries differently.  To analyze how boundaries can be interpreted, the essay includes field studies at two residential city blocks of divided character and where territorial conflicts have occurred. The study is carried out with a semiotic framework: by likening boundaries to semiotic sign system, social and cultural qualities can be read. With the help of geosemiotics and landscape semiotics we can conclude that boundaries can be more than just physical barriers, but also social codes that are active in the entire mental world.

The sami word Sápmi is a concept that seems to have become further used within texts written in Swedish, and this study aims to distinguish if it has become more common to use, when the concept of Sápmi generally began to be used within texts written in Swedish and how the word has been used. This study is further in-depth than previous studies. The source material consists of texts written in Swedish concerning the sami, their life conditions and land linked to the sami. The source material that has been used has been published between 1600 – 2020. There is interest in what meaning the concept has within these texts, and to distinguishing if there over time has been a change to the concepts usage and what meaning the concept holds. The chosen method is conceptual historical analysis. This study relies on Doreens Massey’s theory of place, and Penrose’s theory of territoriality. The first theory emphasizes that places are asserted identities and can be important to many people, on a global scale; however, they are constantly in a process of change. The second theory, describes the usage of territoriality, which derives from the need of turning a place into a ‘homeland’ and creating boarders between ‘we’ and ‘them’ in order to gain or regain control. During the period of investigation Sápmi is initially used scarcely and if it is used it is mentioned and translated to the sami people, or being sami. The analysis of the texts shows that isn’t until the 20th century that Sápmi becomes further used within texts written in swedish. And it isn’t until the beginning of the 21st century that Sápmi begins being used regularly by authors and scholars. The usage of Sápmi increases during the 1980s in Swedish written texts when the sami ethnopolitical movement moved into a more active phase, spurring the need of using a sami word, moreover greatly connected to the sami land and people. During the 20th century, Sápmi, along with being further used, also seems to shift from being used mainly when referring to the sami people, to being used mainly to refer to the sami ancestral lands, in texts written in Swedish.

Är det offentliga rummet lika välkomnande för alla? De senaste åren har svensk dagspress uppmärksammat flera exempel där fysisk miljö agerar exkluderande— alltså bidrar till att utesluta vissa grupper av människor från offentliga platser. En trend som kan skönjas är bland annat att denna “exkluderande design” blir allt vanligare i städer, nationellt som internationellt. I denna uppsats ställer vi frågan hur denna exklusion tar sig form i en svensk kontext genom olika praktiker. Vi har tagit oss an denna fråga med hjälp av aktör-nätverksteori, ett vetenskapligt förhållningssätt som intresserar sig för att beskriva sociomateriella relationer, alltså förhållanden mellan människor och ting. En analys utifrån ett aktör- nätverksteoretiskt perspektiv har gjorts på tre större transportnoder i Malmö och Stockholm genom deltagande observationer. Fenomenet exklusion i offentliga rum är på många sätt en relativt ny företeelse i Sverige. Utifrån ett angloamerikanskt perspektiv är emellertid fenomenet ingen nyhet. Det denna studie visar på är att utformningen av offentliga rum i Sverige idag kanske ligger närmare den angloamerikanska än vad som beskrivits i tidigare forskning. På transportnoderna har vi upptäckt tillsynes målmedvetna strategier som möjliggör exklusion av oönskade grupper. I en nordamerikansk kontext har detta under era decennier beskrivits som ett demokratiproblem. Frågan vi avslutningsvis ställer oss är om detta problem kanske ska börja tas på allvar även i Sverige?

Bostadsområdet Brittgården i Tibro byggdes i etapper under 1960-talet. Såväl stadsplanen som byggnaderna utformades av arkitekten Ralph Erskine (1914-2005). Jag diskuterar i denna uppsats Brittgårdens gestaltning ur såväl ett arkitekturhistoriskt perspektiv som i territoriella termer. Jag gör också en territoriell studie av bostadsområdet som det ser ut och brukas idag. Den territoriella diskussionen och analysen utgår från den begreppsapparat som Mattias Kärrholms utvecklat i sin avhandling Arkitekturens Territorialitet. Ralph Erskine brukar beskrivas som en socialt engagerad arkitekt vars arkitektur präglas av anpassning till klimatet. Denna bild bekräftas av min analys. Erskines tankar kring utformningen av Brittgården skulle kunna beskrivas i termer av hållbar utveckling, vilket idag brukar innefatta ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Brittgården har i flera sammanhang presenterats som ett alternativ till det samtida storskaliga bostadsbyggandet vars utformning styrdes av trafikplanering och rationella byggmetoder. Jag menar dock att Erskine i Brittgården ger uttryck för flera samtida arkitekturströmningar och tendenser inom bostadsbyggandet. Erskines utformning av Brittgården kan ses som en vidareutveckling och anpassning av grannskapsenheten efter samtidens tankar om trafikplanering, stadsmässighet, rationella byggnadsmetoder, ett avskalat modernistiskt formspråk och bostadsområden som stora skulpturer i landskapet. I territoriella termer skulle Erskines gestaltning kunna beskrivas som ett försök att skapa platser med hög territoriell komplexitet. Erskines ambition att ge Brittgården en egen identitet, som dessutom var gemensam för boende i olika bostadsformer, skulle i territoriella termer kunna beskrivas som att gestaltningen utformats för att kunna ge upphov till gemensamma territoriella associationer. Kärrholm presenterar den territoriella komplexiteten som ett mått för hur offentlig en plats är, vilket stämmer bra när det gäller Brittgården som helhet. När det gäller delar av området visar mina studier dock att det är viktigt att brukarna har makt över de territoriella produktionerna för att platser ska brukas flitigt. Detta kan också uttryckas som att det finns utrymme för territoriell taktik. Vid större förändringar i området menar jag att det är viktigt att se till att den territoriella komplexiteten i området som helhet inte minskar, utan helst ökar. I de fall miljöer inom området ska förändras tror jag också att det kan vara bra att tänka på den territoriella komplexiteten, men framförallt är det viktigt att ge de boende större makt över den territoriella produktionen genom att lämna utrymme för territoriell taktik. Ett sätt att underlätta territoriell taktik är att undvika starka kroppsliga aktanter. / The housing area Brittgården in Tibro was built during the 1960s. The town plan as well as the architectual design of the buildings were designed by the architect Ralph Erskine (1914-2005). This paper is discussing the design in an art historical perspective, as well as in a territorial perspective. The territorial discussion and analysis is based on the concepts that Mattias Kärrhom developed in his dissertation Arkitekturens Territorialitet. Ralph Erskine is known as an architect with a social commitment, whose architecture is characterised by the adaptation to climate conditions. This is confirmed by my analysis. Erskine's ideas regarding the design of Brittgården could be described in terms of sustainable development, which includes ecological, economical and social sustainability. Brittgården has been presented as an alternative to the contemporary large-scale house building scheme, where the design was ruled by traffic planning and rational construction methods. I however argue that Erskine with Brittgården gave expression to several contemporary trends in house building. The design of Brittgården can be seen as a development of the concept of neighbourhood units using contemporary ideas about traffic planning, urbanity, rational construction methods, modernistic style and housing areas as large sculptures in the landscape. In territorial terms the design of Brittgården could be described as an attempt to create places with high territorial complexity. Erskine's ambition was to give Brittgården a common identity for all habitants regardless of their type of housing. This could in territorial terms be described as a design aimed to fuel common territorial associations. Kärrholm argues that the publicness of a place could be described with territorial complexity. This is true when it comes to the housing area Brittgården as a whole. My studies however indicate that it is more important that the users has power over the territorial production in order to make different parts of the housing area well used. This could also be described as having potential for territorial tactics. If major changes are considered in the housing area, I argue that it is important that the territorial complexity in the area as a whole is not decreased, but rather increased. In case of changes in smaller parts of the area it is also important to have the territorial complexity in mind, but above all it is important to give the habitants power over the territorial production, by making sure that there is potential for territorial tactics. One way to facilitate territorial tactics is to avoid actants with strong body stabilization.

Title: Territorial identities and fusions - regional identity by interregional fusions   Level: Final assignment for Bachelors Degree in Social Science with specialization in Urban and Regional Planning. Major subject: Geography.   Author: Mladen Krajisnik   Supervisor: Carl-Johan Nordblom   Date: 2009 May   Intention: The main focus of this study is to verify the existence, or nonexistence, of local and regional identities. Considering the result regarding regional identities, this thesis will continue on to clarify if these identities are to be seemed as a threat or resource during fusions, and if so, how can one best manage these different identities. Method: Only secondary data has been used in this study. I've botanized amongst the literature that processes fusions, impact of culture, identities, regions, territory. Continuing on, the collected empirical resources have been compared to my theory, from which an analysis was able to be spawned and conclusions were drawn. Result & Conclusions: The thesis confirms different regional identities, although it does not treat the subject regarding the inner strength of regions comparing to one another. Furthermore, when fusions are initiated it is strongly vital that the different regional identities are supported, promoted and encouraged. A fusion consisting of many different identities is to be preferred ahead a homogenous one. Media has an vital part in structuring regional identities by the instruments of radio, newspapers and TV. Suggestions for future research: Which effects may the fusion between Växjö University and Högskolan  i Kalmar have, when merging into the Linné University? Are there any other similar examples one can study? Which factors should one consider regarding fusions of Universities? Contribution of the thesis: This study clarifies and explains regional identities, the impact of culture, fusions, territory and why and how one should promote heterogeneous fusions. Key words: Mergers/fusions, regions, identity, culture, territory, integration process.

<p><strong>Title: </strong>Territorial identities and fusions</p><p><strong>- </strong>regional identity by interregional fusions</p><p> </p><p><strong>Level: </strong>Final assignment for Bachelors Degree in Social Science with specialization in Urban and Regional Planning. Major subject: Geography.</p><p> </p><p><strong>Author: </strong>Mladen Krajisnik</p><p> </p><p><strong>Supervisor: </strong>Carl-Johan Nordblom</p><p> </p><p><strong>Date: </strong>2009 May</p><p> </p><p><strong>Intention: </strong>The main focus of this study is to verify the existence, or nonexistence, of local and regional identities. Considering the result regarding regional identities, this thesis will continue on to clarify if these identities are to be seemed as a threat or resource during fusions, and if so, how can one best manage these different identities.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Method: </strong>Only secondary data has been used in this study. I've botanized amongst the literature that processes fusions, impact of culture, identities, regions, territory. Continuing on, the collected empirical resources have been compared to my theory, from which an analysis was able to be spawned and conclusions were drawn.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The thesis confirms different regional identities, although it does not treat the subject regarding the inner strength of regions comparing to one another. Furthermore, when fusions are initiated it is strongly vital that the different regional identities are supported, promoted and encouraged. A fusion consisting of many different identities is to be preferred ahead a homogenous one. Media has an vital part in structuring regional identities by the instruments of radio, newspapers and TV.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>Which effects may the fusion between Växjö University and Högskolan  i Kalmar have, when merging into the Linné University? Are there any other similar examples one can study? Which factors should one consider regarding fusions of Universities?</p><p><strong></strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This study clarifies and explains regional identities, the impact of culture, fusions, territory and why and how one should promote heterogeneous fusions.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Key words: </strong>Mergers/fusions, regions, identity, culture, territory, integration process.</p>

I samband med att städer idag förtätas skapas det nya platser i befintliga miljöer som både påverkar utformningen och planeringen av redan etablerade platser i städerna, och inte minst i Malmö Stad. Kandidatarbetet NYA PLATSER - En studie gjord på Skånes Universitetssjukhusområde om den nya platsen det etablerar i Malmö vill utifrån dessa nya platser undersöka hur plats är med och påverkar en redan befintlig och etablerad stadsmiljö och jämföra det tillsammans med de platsvisioner som skapats för den nya platsen. Studien undersöker plats i både rumslig och tidslig bemärkelse. Med hjälp av tre avgränsningar som jag valt att göra i centrala Malmö som undersöker deras förutsättningar och påverkan. De tre avgränsningarna som gjorts är sjukhusområdet, akutmottagningen och väntrummet på SUS, Södervärn. Det som gör platserna intressanta är placeringen i staden tillsammans med de aktiva rörelser och förändringar som idag sker på plats. / In related to the field the cities of today is growing increasingly, it creates new places that affect the design and planning of the already established sites in cities, and also in the City of Malmö. The bachelor thesis NEW SITES - A study at Skånes University Hospital area and the new location it establishes at Malmo is based on the new sites in cities to examine how they affect an already existing and established urban environment and compare it to the visions created for the new location. The study examines site, in both the spatial and the temporal sense of the word. With the help of three boundaries that are made in the centre of Malmö, the study examines their conditions and impacts. The three boundaries that have been made are the hospital grounds, emergency department and the waiting rooms at SUS, Södervärn. What makes this places interesting is the location in the city along with the active movements and changes that are currently in this place.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur mikroparker i Örebro används kontra hur platserna framställs och beskrivs av Örebro kommun. För att genomföra detta observerade vi två mikroparker i Örebro och läste kommunala dokument som berör mikroparkerna. Underlaget analyserades utifrån begreppet territorialitet för att identifiera hur mikroparkerna planeras, definieras och används. Uppsatsens resultat indikerar att mikroparkerna i Örebro inte används till fullo på det sätt som kommunen beskriver. Enligt Örebro kommun är mikroparkerna platser för naturupplevelser, återhämtning och lek i stadsmiljö. Detta är beskrivningar som kopplas till rekreation och sociala funktioner. Observationer visade att platserna främst passerades av fotgängare och cyklister samt i ett fåtal fall användes för att vänta på skjuts eller på en person. Därmed kan mikroparkerna närmast betraktas som passager med estetiska funktioner. En förklaringsmodell till det observerade handlings- och rörelsemönstret kan vara att Örebro kommuns framställning av mikroparkernas betydelse och användningsområde är territoriellt underordnat omkringliggande platser och funktioner, exempelvis intilliggande stråk.

Att ha ett hållbarhetsperspektiv inom stadsplanering är idag en stor del av arbetet, inte minst är den sociala hållbarheten något man vill främja när städer ska formas. En del av detta arbete är bland annat att få människor ska känna sig trygga i samhället och främja tilliten till sina medmänniskor. Ett nytt stadsbyggnadsideal som formats är därmed bland annat att sammanbyggda bostadshus ska byggas med tillhörande bostadsgårdar öppna mot det offentliga rummet. Detta syns inte minst i Stockholm stad med motivationen att det privata rummet ska möta det offentliga för att främja samvaron mellan människor. Hur detta påverkar den upplevda tryggheten är därav en följdfråga. Ett flertal teorier och tidigare forskning kring trygghet i relation till den byggda miljön menar bland annat att det krävs tydlig gränsmarkering av de olika rummen för att främja det som benämns som kontroll över bostadsgården. Denna typ av kontroll är relaterad till begreppet ”ögon på gatan” som syftar till att det behövs naturlig övervakning över området, t.ex. genom fönster på alla fasader. Detta medför på så sätt att den upplevda tryggheten förstärks när det finns möjligheter att ingripa. Även hög grad av territorialitet är kopplat till större känsla av trygghet, på så sätt att man känner starkare koppling och ansvar över marken när det råder hög territorialitet. Eftersom den öppna bostadsgården blir en samverkan av hög och låg territorialitet, då marken både kan ses som en del av det offentliga och privata rummet, kan den upplevda tryggheten påverkas. I denna uppsats har en fallstudie av Norra Djurgårdsstadens öppna bostadsgårdar genomförts där attribut i den fysiska miljön, som speglar det som litteraturen menar är trygghetsbildande, har inventerats. Bland annat fanns gränsmarkeringar i form av lägre terrängmurar, olika markbeläggningar, och planteringar för att urskilja vilka ytor som tillhör det offentliga och privata rummet. Även nivåskillnader åtskilde bostadsgården från den allmänna marken. Inom den fysiska planeringen tycks det därmed råda en viss medvetenhet kring hur den öppna bostadsgårdens utformning påverkar den upplevda tryggheten. Även fast huvudfokus i Stockholm stads arbete ligger på den sociala hållbarheten och att främja interaktioner mellan människor när öppna bostadsgårdar formas, är detta något som i sin tur kan öka känslan av trygghet. / Today, having a sustainability perspective in urban planning is a big part of the field, and the social sustainability perspective is particularly important when cities are to be formed. Part of the urban planning field is, among a wide range of other things, to facilitate the feeling of security and safety in society. Thus, a new urban planning ideal that has been formed is to build housing estates with inner yards open to the public space. This is especially evident in the city of Stockholm with the motivation that the private room should meet the public in order to promote interpersonal interaction. How this affects the perceived security is therefore a consequential question. A number of theories and previous research on security in relation to the built environment talk about how clear boundary markings of the various rooms is needed to uphold what is termed control over the housing estate and its associated yard. This type of control is related to the concept of "eyes on the street" which aims at endorsing natural surveillance of the area, e.g. through windows on all facades. This means that the perceived security is enhanced when there are opportunities for others to intervene. A high degree of territoriality is also linked to a greater sense of security and reducing the fear of crime, in that one feels stronger connection and responsibility over the ground when there is high territoriality. As the open inner yards becomes a collaboration of high and low territoriality, as the land can be seen as both part of the public and private space, the perceived security can be affected. In this paper, a case study of the open inner yards of Norra Djurgårdsstaden has been made where attributes in the physical environment that reflect what the literature considers to be safety forming, have been observed. Among other things, there were boundary markings in the form of lower terrain walls, different ground coverings, and plantings to distinguish which areas belong to the public and private space. Level differences also distinguish the inner yard from the public land. Overall, there seems to be some awareness of how the open housing estate's design might affect the fear of crime. Although the main focus in Stockholm City's work is on social sustainability and promoting interactions between people when forming the housing estates and its open inner yards, this is something that can in turn increase the feeling of security.