The overall aim of this study is to describe the preschool setting that is constructed in the preschool teacher’s planning conversations with a special focus on the border context in which this particular preschool is located. In what ways are the geographic location noticeable and what conceptions are established in their conversations? The study has a social constructivist approach and is informed by borderland theory which means that the focus is on the context and the participants in this context. The staff's experience is, however, seen as historically and culturally influenced by the context. With the support of borderland theory the study explores how the preschool´s borderland location has relevance to the social construction in the preschool studied. This research project is an observation study of a two- sectionpreschool in Sweden close to the Norwegian border which started in the spring of 2013. The preschool teachers were observed in staff meetings, all together and in smaller groups. The target group consists of educators and other staff. The Swedish ethical guidelines for research on children have been observed in all respects. The result shows how the staff of the researched preschool construct themselves as a unified us as opposed to them, not in terms of national borders, but in relation to their joint decisions on what they share and have in common and on who do not – the others. Keywords:Preschool, kindergarten, preschool teachers, border/national border, staff meetings/planning conversations, curricula and constructions/social construction / Denna licentiatuppsats har finansierats med medel från Nationella forskarskolan för ämnesdidaktik i mångfaldens förskola, Förutsättningar och möjligheter för barns språkliga och matematiska utveckling och lärande (FoBaSM, Dnr 729-2011-4652). Inom forskarskolan samarbetar Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Linköpings universitet och Malmö högskola, som också är värdhögskola. Denna uppsats handlar om sociala konstruktioner av förskolans verksamhet som sker i förskolepersonalens planeringssamtal. Förskolans placering intill den svensk-norska gränsen samt hur barnens och personalens kulturella och nationella tillhörighet synliggörs fokuseras särskilt i analysen av samtalen.  Resultatet visar bland annat hur personalen på den beforskade förskolan konstruerar sig själva som ett gemensamt vi gemtemot de andra. De andra kan i detta fall handla om de som skrivit läroplanen eller förskolechefen som representant för förskolans styrning. Det blev också synligt hur barn och personal med ursprung i Norge inte konstrueras som de andra med en annan kultur utan ses ingå i en och samma gemensamma kultur som barn och vuxna med ursprung i Sverige. Däremot konstrueras barn och vuxna med bakgrund i ett utomskandinaviskt land som tillhörande de andra. Detta resultat handlar därmed inte om den faktiska landsgränsen utan om gränsen mellan vi och de andra, mellan det som är gemensamt och det som vi tillsammans bestämt inte tillhör det gemensamma.  Uppsatsen bidrar med en förståelse för förskolans planeringssamtal och de sociala konstruktioner av verksamheten och barnen som synliggörs i en specifik kontext.  Uppsatsen riktar sig till förskollärare, förskolechefer, forskare och andra som är intresserade av de sociala konstruktioner som sker i förskolans planeringssamtal.

This essay seeks to examine the role of territorial boundaries and why they can be interpretable. In the essay, the divided residential city block, and its intention to eliminate barriers to create courtyards that are both semi-private and semi-public, is problematized. The division of the block does not mean that barriers cease to exist, but that they enter a more complex state where people themselves must interpret the territorial extents. This has led to conflicts between residents and outsiders, which raises the idea that they have interpreted the territorial boundaries differently.  To analyze how boundaries can be interpreted, the essay includes field studies at two residential city blocks of divided character and where territorial conflicts have occurred. The study is carried out with a semiotic framework: by likening boundaries to semiotic sign system, social and cultural qualities can be read. With the help of geosemiotics and landscape semiotics we can conclude that boundaries can be more than just physical barriers, but also social codes that are active in the entire mental world.

The purpose of this thesis is to investigate if elementary school teachers are a vulnerable professional group and if elementary school teachers should be mentally prepared for abusive treatment. Thus determine whether the reduced possibility for certain professionals such as police officers and order guards to obtain compensation for abusive treatment also shall apply for elementary school teachers. To reach that purpose, first the concept of abusive treatment and how compensation for abusive behavior becomes topical have to be straighten out. Then follows an analysis of both the lower possibility to obtain compensation for abusive treatment, but also how elementary teachers can be mentally prepared abusive treatment. It turns out in the conclusion that elementary school teachers are considered vulnerable in relation to the specifications of their work environment and because of that elementary school teachers must be deemed to have knowledge of that they may be subject to abusive treatment. Therefore I believe that elementary school teachers as certain professionals like police officers and order guards may not be granted compensation for every situation of abusive treatment, a lower limit must apply. / Syftet med uppsatsen är att utreda och besvara om grundskolelärare är en utsatt yrkesgrupp samt om grundskolelärare ska anses mentalt förberedda mot kränkningar. Därmed konstatera om den minskade möjligheten för vissa yrkesgrupper såsom poliser och ordningsvakter att erhålla kränkningsskadestånd också ska gälla för grundskolelärare. För att uppnå syftet har först kränkningsbegreppet och hur skadestånd på grund av kränkning kan bli aktuellt utretts. Sedan följer en analys av dels den undre gränsen som Högsta domstolen stadgade gällande möjlighet till skadestånd vid kränkning av särskilda yrkesgrupper och dels hur grundskolelärare kan anses mentalt förberedda mot kränkningar.  Det visar sig i slutsatsen att grundskolelärare ansetts utsatta i förhållande till den specifika arbetsmiljö de arbetar i och på grund av att grundskolelärare måste anses ha vetskap om att de kan bli föremål för kränkande behandling. Därför vill jag påstå att grundskolelärare såsom vissa andra yrkesgrupper bland annat poliser och ordningsvakter inte kan medges skadestånd vid varje kränkande situation utan att någon undre gräns måste gälla.

Although mentioned in research shedding light on spanning boundaries, the mechanisms underlying the relationship between formal boundaries and communication in organizations are not widely known. As a member of an organization divided into functional units, my own experience tells me that knowledge of boundaries might be limited in organizations. In this literature review the phenomenon of boundaries is explained to the extent of formal units in organizations and with regards to the effect and function of knowledge sharing between these units. With the theory of structure, I place a framework on the study that encapsulates the results and the co-worker as an active part of the knowledge sharing unit in a greater whole of the organization. The joint responsibility for the knowledge flow and the function of a boundary as both a barrier and a protection for knowledge places the worker in a role of active participant. I have noted that the words defining boundaries and relating subjects does not exist in a joint perspective and I suggest this for future research along with the question of effects of language barriers.

Syftet med studien är att analysera om och i så fall hur arbetstagare upplever gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Studien tar upp vilka metoder och strategier som används för att skapa och upprätthålla gränsen samt huruvida lojalitetskonflikter uppstår mellan sfärerna arbetsliv och privatliv. Uppsatsen utgår från arbetstagare på mindre företag där deras individuella upplevelser analyseras. För att analysera insamlad data utgår uppsatsen från tre huvudsakliga teoretiska områden vilka är lojalitet, lojalitetskonflikter och gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens respondenter består av fem ingenjörer och fem fastighetsmäklare. Resultatet av studien visar skilda förutsättningar för gränsdragning mellan ingenjörerna och fastighetsmäklarna. Oavsett yrke finns en medveten tanke om gränsdragning. Strategier för gränsdragning används och de vanligaste strategierna är med hjälp av teknik såsom telefoner och datorer. Förutsättningar för gränsdragning är tydligt sammankopplat med lojalitetskonflikter. Där sämre förutsättningar innebär svårare och fler lojalitetskonflikter.

No description available.

<p>Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har</p><p>intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en</p><p>problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som</p><p>person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna</p><p>ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.</p><p>Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans</p><p>tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det</p><p>personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.</p><p>Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas</p><p>eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ</p><p>intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.</p><p>De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att</p><p>få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot</p><p>eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt</p><p>personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna</p><p>för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det</p><p>blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt</p><p>att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De</p><p>menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att</p><p>de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de</p><p>står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har</p><p>eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande</p><p>påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var</p><p>de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina</p><p>familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.</p>

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna. Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt. Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare. De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.

Vetandets gräns är en epistemologisk fråga om vilken kunskap människan kan få och ha om allt runt omkring oss. Alla dessa ting som finns omkring oss, men även se på självet1 som objekt. Immanuel Kant skriver om kunskapens gräns i sin bok Kritik av det rena förnuftet och den 1400-tals Juris doktorn Nicolaus Cusanus2 skriver även han om vår vetandets gräns i sin bok ”Gudsseendet”.Det uppsatsen vill söka efter hos Kant och Cusanus är om människans tänkande har någon gräns. Det studiet söker är en större kunskap om vårt egna tänkande, vilket visar på en större kunskap om vår inre värld. ”Den primära världen” som påverkar allt handlande som människan gör i ”den sekundära världen”. Relevansen med detta studium är att människan kan få en mer detaljerad och fördjupad syn på människans tänkandes gränser.Under hela mitt vuxna liv har jag burit på frågan ”varför gör jag det jag gör?”. Under mitt första år som teologistuderande fick jag höra att Immanuel Kant anser att människan inte kan tänka utan tid och rum. Min naturliga reaktion blev att fråga, ”varför inte det?” och fick till svar att ”Det går men det är svårt”. Sedan den dagen har denna tanke varit ämne för reflektion.Detta studium vill se om det kan finna den bortre gräns som människans tänkande har, sin egna förståelse om sig själv och i slutändan kanske få en större kunskap om vad det är att vara en människa i denna tid och rum.

Spiral grain in trees causes trouble to the wood industry, since boards sawn from trees with large grain angle have severe problems with form stability. Measurements of the grain angle under bark enable the optimisation of the refining process. The main objective of this thesis is to study the potential in estimating the grain angle by using microwaves. To do this, electromagnetic modelling and sensitivity analysis are combined. The dielectric properties of wood are different along and perpendicular to the wood fibres. This anisotropy is central for the estimation of the grain angle by means of microwaves. To estimate the grain angle, measurements are used together with electromagnetic modelling for the scattering from plane surfaces and cylinders. Measurement set-ups are proposed to determine the material parameters, such as the grain angle, for plane boards and cylindrical logs. For cylindrical logs both near-field and far-field measurements are investigated. In general, methods for determining material parameters exhibit large errors in the presence of noise. In this case, acceptable levels of these errors are achieved throug using few material parameters in the model: the grain angle and two dielectric parameters, characterising the electrical properties parallel and perpendicular to the fibres. From the case with plane boards, it is concluded that it is possible to make use of the anisotropy of wood to estimate the grain angle from the reflected electromagnetic field. This property forms then the basis of the proposed methods for the estimation of the grain angle in cylindrical logs. For the proposed methods, a priori knowledge of the moisture content or temperature of the wood is not needed. Furthermore, since the anisotropy persist also for frozen wood, the method is valid for temperatures below zero degrees Celsius. For the case with cylindrical logs, sensitivity analysis is applied to the near-field as well as the far-field methods, to analyse the parameter dependence with respect to the measurement model and the errors introduced by noise. In this sensitivity analysis, the Cram\'r-Rao bound is used, giving the best possible variance for estimating the parameters. The levels of the error bounds are high, indicating a problematic estimation problem. However, the feasibility of accurate estimation will be improved through higher signal-to-noise ratios, repeated measurements, and better antenna gain. The sensitivity analysis is also useful as an analytical tool to understand the difficulties and remedies related to the method used for determining material parameters, as well as a practical aid in the design of a measurement set-up. According to the thesis, grain angle estimation is possible with microwaves. The proposed methods are fast and suitable for further development for in-field use in the forest or in saw mills. / Träd med växtvridenhet orsakar problem i träindustrin eftersom brädor som sågats från träd med stor fibervinkel har problem med formstabiliteten och vrider sig då de torkas. Mätning av fibervinkeln under bark möjliggör optimering av förädlingsprocessen. I den här avhandlingen kombineras elektromagnetisk modellering och känslighetsanalys för att undersöka möjligheterna att bestämma fibervinkeln med mikrovågor. De elektriska egenskaperna hos trä är olika längs med och vinkelrätt mot fibrerna. Den här anisotropin är utgångspunkten för att bestämma fibervinkeln med hjälp av mikrovågor. För att skatta fibervinkeln används mätningar tillsammans med elektromagnetisk modellering för spridningen från plana ytor och cylindrar. Mätuppställningar föreslås för problemet att skatta materialparametrar, såsom fibervinkeln, i plana brädor och cylindriska stockar. För cylindriska stockar undersöks både närfälts- och fjärrfältsmätningar. I allmänhet har metoder för skattning av materialparametrar stora fel då systemet innehåller brus. Här erhålls acceptabla fel genom att använda få materialparametrar i modelleringen. De materialparametrar som används är fibervinkeln och två dielektriska parametrar som karakteriserar de elektriska egenskaperna längs med och vinkelrätt mot träfibern. Slutsatsen från fallet med plana brädor är att det är möjligt att använda anisotropin hos trä och dess påverkan på ett reflekterat elektromagnetiskt fält för att skatta fibervinkeln. Detta är grunden i de metoder som föreslås för cylindriska stockar. För samtliga metoder så gäller att varken fukthalt eller temperatur behöver vara kända på förhand. Eftersom anisotropin kvarstår också för fruset trä så är metoderna användbara även för temperaturer under noll grader Celsius. För fallet med cylindriska stockar används känslighetsanalys på både närfälts- och fjärrfältsmetoderna för att analysera parameterberoendet i uppmätt data samt felen som introduceras av brus. I den här känslighetsanalysen används Cram\'{e}r-Rao gränsen som ger den bästa möjliga variansen för skattning av parametrarna. Nivåerna på gränserna är höga vilket indikerar att det är ett svårt estimeringsproblem. Möjligheterna att skatta parametrarna noggrant förbättras genom bättre signal-brus förhållande, upprepade mätningar samt ökad antennstyrka. Känslighetsanalysen är också användbar som ett analytiskt verktyg för ökad förståelse för problem och möjligheter relaterade till metoden för att skatta parametrarna och som ett praktiskt stöd för design av en mätuppställning. Enligt avhandlingen är skattning av fibervinkel möjlig med mikrovågor. De föreslagna metoderna är snabba och lämpliga att utveckla vidare för användning i skogen eller i sågverk.