<p>Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. </p><p>Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt. Det som kan skilja sig åt är förberedelserna inför en filmvisning. Undersökningen visar också att lärarna ser flera fördelar med att använda sig av dokumentärfilm även om de inte är helt negativa till att använda sig av spelfilm.</p>

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet.  Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt. Det som kan skilja sig åt är förberedelserna inför en filmvisning. Undersökningen visar också att lärarna ser flera fördelar med att använda sig av dokumentärfilm även om de inte är helt negativa till att använda sig av spelfilm.

No description available.

We aim to explore the role of films and TV-series within the Swedish fritidshem from the perspective of six teachers. We specifically intend to study if and why the teachers use film and TV-series and if they discuss and process the contents of the film together with the children. The study also addresses the question of student democracy regarding the choice of films. The primary method of data gathering used in this thesis were qualitative, semi-structured interviews. The interviews were conducted with six teachers working with children ages 6-13 in the fritidshem. The theoretical framework used for the study and interviews was a relational perspective according to Buber (1994) and Aspelin and Persson (2011). The results of this study shows that the teachers interviewed for this study use films and TV-series within the fritidshem, but mainly for recreation and often without pedagogical purpose or discussions about the content. The children were seldom included in the process of choosing which film to see. Our conclusion is that the teachers in the study lack the time and the knowledge needed to organize film related discussions which address school values and give the students a chance for emotional and social growth.

Studiens syfte är att undersöka om boksamtal av skönlitterära böcker bidrar till en bättre textförståelse samt språk- och läsutveckling i modersmålsämnet. Fokuset har varit på hur arbetet med lustfyllda metoder kan ge elever möjligheten till att utveckla sitt modersmål, men även vilket intresse de visar för skönlitteratur och filmvisning av den lästa boken. Den valda metoden är kvalitativt arbete, där vi använt oss av ett interaktivt arbetssätt med skönlitteratur i form av boksamtal med användning av Chambers metod, filmvisning samt textanalys. Undersökningen genomfördes med tre elever som går i årskurs 7. Resultaten visar att arbetet med boksamtal generellt har en viktig betydelse och är en förutsättning för bättre läsförståelse hos eleverna. Filmvisningen däremot väcker elevernas fantasi och de blir säkrare med hur deras funderingar och tankar stämmer överens med verkligheten. Den utvecklar även deras förståelse och ger en bredare insikt om sagan. Vi insåg att arbetet med det interaktiva arbetssättet kan ge eleverna en ökad textförståelse samt bättre språk- och läsutveckling. Den kunde stödja och stärka inte bara elevernas språk, utan har utvidgat deras språkfärdigheter på så sätt att de kunde skaffa sig ett större ordförråd.