No description available.

En studie om hur sagan om Törnrosa har adapterats genom tiderna, och hur samhället kan ha påverkat adaptionerna.

Bakgrund: Varje år upptäcks runt 120 000 nya tumörer på 100 000 olika personer. Det är cirka 90 000 personer som dör till följd av cancer varje år. Cancer bidrar till stora omvälvningar både för patienter och anhöriga som involveras. Orsaken till att cancer uppstår är oklart men den börjar med att kroppens egna celler börjar dela sig ohindrat. Då patienten påverkas så pass mycket av cancern att det blir svårt att hantera tillvaron själv så kan hjälp behövas från familjen. Anhörigvårdaren dras ofta med i familjemedlemmens cancersjukdom utan att själv räknas som cancersjuk. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem med cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen presenterades i två teman: Upplevelser av förändringar i relationer och Att uppleva förändringar i livet samt sex subteman; Att relationen till den sjuke förändras, Att relationen till vårdpersonal förändras, Att relationen till familjen, vänner och bekanta förändras, Att påverkas emotionellt, Att stå tillbaka, och Att ha behov. Slutsatser: Cancer påverkade anhörigvårdarna och innebar påfrestningar på alla dimensioner i livet. Anhörigvårdarna prioriterade om och anpassade det egna livet utifrån den sjukes behov och hälsotillstånd vilket upplevdes som att det egna livet sattes på paus.

No description available.

This study examines four women in George RR Martin’s A song of Ice and Fire and the TV-series Game of Thrones that is based on Martin’s novels. The women who are discussed are: Sansa Stark, Cersei Lannister, Daenerys Targaryen and Brienne of Tarth. The portraying of the women is examined through close-reading and studying of key scenes in the novels and in the adaptation.                The main goal of the study is to examine how women are portrayed in the novels and in the TV-series, and to see what differences that can be found. It is also interesting to further analyze why these differences have occurred and how they impact the way the women are perceived. The analysis is based on adaptation theory. Since women are the focus of the study gender theory is also central for the essay. There are several differences between the medias. A lot of the differences occur due to the nature of the media, for example the fact that it is not possible to convey thoughts in the visual media. These types of changes mostly effect the way the woman in question is perceived in that particular scene or situation. However, there are also some significant differences that are more radical, both in the way they are made, and in the effects they have on how the audience views the woman. Those kinds of changes mostly affect Daenerys and Brienne, the two women who more radically challenge gender roles in the novels, and who are, through the changes that have been made, forced into more stereotypical roles in the TV-production, which is aiming at a bigger and broader audience than the novels.

The tablet is a new IT-tool which have started to get introduced into school, but research is still missing and especially in the pre-school environment. The purpose with this study is to investigate teachers uptake, how they use the tablet in everyday pedagogy work as well as the organizational conditions that that facilitate and hinders. Through my observations and interviews in a Swedish K-5 school I have found that the teachers find tablets more appealing to use in comparison to computers. These findings are partly supported by Davis et al.’s (1989) TAM-theory who considers there to be three types of aspects that affect the way individuals adapt to technology. Firstly the teachers’ motivation increased when they saw the usefulness in the tablet in both educational and administrative possibilities. Secondly, the tablet is perceived as an ease of use-artifact which in it self gives the teachers incentive for usage. Thirdly, the infrastructure problem that exists around computers creates an escape to the more appealing tablets.

Uppsatsen analyserar och komparerar H.C. Andersens verk Den lilla flickan med svavelstickorna och dess animerade adaption av Walt Disney Animation Studios The Little Matchgirl. Syftet med analysen är att undersöka hur tematik från Den lilla flickan med svavelstickorna förmedlas i en animerad adaption och utifrån vilka medel. Uppsatsen utgår från Linda Hutcheons adaptionsteori samt semiotik baserat på Gunter Kress och Theo Van Leeuwens visuella grammatik. Analysen visar på att adaptionens tematik överlag överensstämmer med originalets och de förändringar som gjorts har varit för sentimentala skäl eller på grund av de begränsningar eller möjligheter som det visuella mediet har som framställningsform. Analysen visar på att adaptionen använder både ljus- och färgmodalitetstecken för att effektivt kunna representera Andersens originella sentimentalitet i en ny medial framställning.

Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) innebär att skapa intelligenta system som överträffar mänsklig kunskap. Den snabba framväxten av AI har gjort att stora företag behöver överväga implementering för att hänga med i dagens utveckling. Forskning visar att maskininlärning kan användas vid redovisning, revision samt vid analyser inom banksektorn. Frågan är dock hur företag använder sig av maskininlärning vid företagsekonomiska analyser?   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur maskininlärning används vid företagsekonomiska analyser. Vidare avser uppsatsen att analysera vilka faktorer som behöver tas i beaktande av företag vid implementering av AI samt vilka faktorer som enligt Rogers adaptionsteori har legat till grund för spridningen av maskininlärning. Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod med ett induktivt tillvägagångssätt. Den empiriska materialinsamlingen baseras på tio semistrukturerade intervjuer med relevanta personer för arbetets frågeställningar. Arbetets teoretiska referensram har samlats in via befintlig litteratur, såsom vetenskapliga artiklar samt böcker. Slutsats: Slutsatserna som kan dras utifrån studiens frågeställningar och syfte är att användningen av AI vid företagsekonomiska analyser ses som ett hjälpmedel som effektiviserar arbetet för ekonomer. Arbetet effektiviseras då maskinerna kan komma med tips, insikter och avvikelser som människan annars hade behövt leta efter själv. Den främsta fördelen vi identifierat med maskininlärning är att det kapar tid för användaren, vilket gör att personalen kan ägna sig åt andra arbetsuppgifter som är mer tidskrävande. Studien kom fram till att faktorerna som företag behöver beakta vid implementering av maskininlärning är legala, cybersäkerhet, kostnad, kunskap, etik samt datakvalitet. / Background: Artificial intelligence (AI) entails creating intelligent systems which surpass human knowledge. Because of the rapid growth of AI, large companies must consider an implementation to keep up with the current development. Previous research shows that machine learning is used in accounting, auditing as well as analysis in the banking sector. However, the question that remains is how companies use machine learning in business analyses. Purpose: The purpose of this study is to investigate how machine learning is used in business analyses. The thesis aims to analyze and identify which factors need to be taken into account by companies when implementing AI. Also which factors, according to Rogers theory of adaptation, underlie the spread of machine learning. Method: The study is based on a qualitative method with an inductive approach. The empirical data collection is based on ten semi-structured interviews with relevant individuals for the research questions of the study. The theoretical reference framework of the study has been collected through existing literature, such as scientific articles and books. Conclusion: The conclusion that can be drawn, based on the research questions of the study and purpose, is that the use of AI in business analysis is seen as a tool that makes the economists’ work more efficient. The work is more efficient since the machines can come up with/give tips, insights and deviations that humans otherwise would have to find themselves. The biggest advantage we have identified, when using machine learning, is that it saves time for the user, which allows employees to focus on other, more time-consuming tasks. The study also concluded that the factors companies have to consider when implementing machine learning are legal, cyber security, cost, knowledge, ethics and data quality.

This thesis examines how the aesthetic and queer themes in E. W. Hornung’s Raffles stories have been transmediated in the TV-series Raffles. Hornung’s Raffles stories were not only immensely popular in their time, but were also a reflection of the fin-de-siècle and of the cultural role aestheticism played in the late Victorian society. Though a number of adaptations were made in the early 20th century, none of them adapted Hornung’s original stories to the same extent as the 1975-77 Yorkshire TV-series.  In this study, material such as original scripts, notes, and correspondence from screenwriter Philip Mackie’s personal collection are examined from an adaptation theoretical perspective in relation to Hornung’s books and the finished TV-series. At the same time, a queer reading of the screenplays and of the televised series is made and compared to previous academic queer readings of Hornung’s stories. The adaptation is discussed in context with the time period in which it was produced and with the various factors that have formed it, such as financial restraints and medium related conventions.  The study demonstrates that both aesthetic and queer themes that correspond to those found in Hornung’s stories can be found in the TV-series. It argues that the political climate of the 1970s both restrained how Raffles and Bunny’s relationship was portrayed in the series but also allowed for a more faithful adaptation of Hornung’s stories, including their aesthetic and queer themes, than had previously been possible.

Bakgrund: Under de senaste två decennierna har artificiell intelligens (AI) blivit en viktig del av teknologisk utveckling och används nu på många håll inom samhället. Organisationer och företag behöver följa med i utvecklingen och därmed överväga integrering av AI i olika arbetsmoment. Idag kan företag integrera AI inom redovisningens repetitivt manuella uppgifter, bland annat, för att bidra till effektivisering, stordriftsfördelar, samt för att reducera risken för mänskliga fel. Däremot påpekas att det krävs ytterligare forskning gällande vilka motiv och attityder det finns för att integrera AI i redovisningen.  Syfte: Studiens syfte är att framhäva centrala aspekter, baserat på Rogers adaptionsteori, som är viktiga för att organisationer skall kunna integrera AI framgångsrikt i redovisningen.  Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Forskningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter för att samla in empiriskt material. Samtliga respondenter, som valdes ut genom målstyrt urval, är verksamma inom redovisnings- och IT-branschen. Slutsats: Det krävs kunskap och en gynnsam attityd för att framgångsrikt integrera AI i redovisningen. Dessutom är det även betydelsefullt att ta hänsyn till risker för att bidra till korrekt och säker användning. Vidare skall nyttan av att integrera AI överstiga kostnaden för investeringen, samt förbättra effektiviteten i redovisningens arbetsmoment. / Backround: Over the past two decades, artificial intelligence (AI) has become a crucial part of technological development and is now widely used in society. Organizations and companies need to keep up with this development and consider integrating AI into various work processes. Today, companies can integrate AI into repetitive manual tasks in accounting, among other areas, to enhance efficiency, achieve economies of scale, and reduce the risk of human error. However, it is noted that further research is needed to understand the motives and attitudes towards integrating AI in accounting. Purpose: The purpose of this study is to highlight key aspects, based on Rogers diffusion of innovations theory, that are important for organizations to successfully implement AI in accounting. Method: The study employs a qualitative research method with an abductive research approach. The research is conducted through semi-structured interviews with nine respondents in order to gather empirical data. All respondents, selected through purposive sampling, are active in the accounting- and IT-industries. Conclusion: It is essential to absorb knowledge and foster a positive attitude in order to successfully integrate AI in accounting. Moreover, it is crucial to consider associated risks to ensure its accurate and secure utilization. Furthermore, the benefits of AI integration should outweigh the investment costs and enhance efficiency in the accounting processes.