According to the Swedish curriculum, teachers have an assignment to educate children to become democratic citizens. Students will develop values given in the curriculum's section, dealing with aspirational values. Teachers also have an assignment to transmit a cultural heritage. The curriculum states that education, in a deeper sense, is about to transmit a cultural heritage. This claims that the two assignments would be one and the same. This is something, taken for granted, that will be problematized in this essay, by analyzing tales written by H.C. Andersen, from a perspective of values.

No description available.

Abstract: Das Bedeutungsfeld der Zeit im literarischen Genre der zur Kurz-Epik hinzugehörenden Volksmärchen und Kunstmärchen wird in dieser literaturwissenschaftlichen Untersuchung in den Mittelpunkt gerückt. Ausgegangen vom aristotelischen Zeitbegriff, der Bewegung und Veränderung als unabdingliche Merkmale der Zeit postuliert, wird nach dem Unterschied des den Märchen der Brüder Grimm und H.C. Andersen jeweils zugrunde liegenden Zeitbegriffs der zeitlich aufeinanderfolgenden Autoren gefragt. Daraus ergibt sich eine durch die close reading Methode gestützte Untersuchung, wie sie die Zeit anhand eines Beispiels aus ihren Werken thematisch, stilistisch und narratologisch organisiert haben. Der strukturalistische Literaturtheorieansatz Gérard Genettes hilft dabei die Komposition aus erzählter Welt und Erzählwelt der Märchen zu begreifen und die Zeitorganisation der vorliegenden Werke nach Ordnung, Dauer und Frequenz zu unterscheiden. Der aus dem erkenntnistheoretischen Ansatz Käte Hamburgers entwickelte Begriff des Epischen Präteritums lenkt das Bewusstsein auch auf  die zugrunde liegenden Rahmenbedingungen der epischen Fiktion in der Dichtkunst und verhelfen die zeitliche Ansprache an die Leser in die Untersuchung mit einzubinden. In der Untersuchung wird auch der Rhythmus als ein Wechselspiel der Zeit entdeckt und ihn als eine ihr dazugehörende Qualität erkannt und miteinbezogen. Als Beispiele wird das Volksmärchen „Die Sterntaler“ und Andersens „Das kleine Mädchen mit den Schwefelhölzern“ nach einem zwischen Form und Inhalt möglich kongruenten Zeitbegriff untersucht. Ein in dieser literarischen Auseinandersetzung entstehendes Begriffsnetz der sich gegenübergestellten Werke unterstützt die Annahme des kulturgeschichtlichen Wandels der Einstellung zur Zeit bei H.C. Andersen gegenüber der der Brüder Grimm und mag zur Diskussion und fortlaufenden Forschung der Literaturgeschichte im Detail beitragen. / <p>Jag skickar det nu en gång till, hoppas det är rätt och kommer fram</p>

Uppsatsen analyserar de adaptioner och/eller de transformationer som skett mellan H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun till Walt Disneys filmatisering av Andersens saga, med fokus på intrigerna och karaktärerna. Syftet med denna uppsats är att, genom en komparativ analys, få syn på hur intrigerna och karaktärerna framställs i de båda versionerna. Bland annat användes Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlssons (1999) och Maria Nikolajevas (2004) för att får större förståelse till karaktärsanalyserna. Analysen visar att stora adaptioner och en del transformationer främst Disneys egen form av transformation, Disneyfication, har skett från sagan till filmen, både när det kommer till intrigen och karaktärerna.

Denna adaptionsstudie analyserar vad som händer med H.C. Andersens saga ‘’Den fulaankungen’’ när den adapteras till en bilderbok, genom att jämföra sagan i sagosamlingenSagor och berättelser 1835–45 (1982) med bilderboken Den fula ankungen (2020). Syftetmed analysen är att undersöka ändringar av innehåll och språk, vilket innehåll som har blivitillustrerat, samspelet mellan bild och text samt styrningen av adaptionen. Studien utgår frånen kvalitativ komparativ metod och använder sig av bland annat Göte Klingbergs fyraadaptionsformer och Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Resultatet av analysen visar att saganhar adapterats till bilderboken genom att innehållet har komprimerats och kortats ner samtgenom att språket gjorts enklare och mer vardagligt. I bilderboken har de viktigastehändelserna blivit illustrerade och bilderna utgår för det mesta från textens beskrivningar.Analysen tyder på att det nya bilderboksformatet och anpassningar till yngre barn har styrtadapteringen.

No description available.

Uppsatsen analyserar och komparerar H.C. Andersens verk Den lilla flickan med svavelstickorna och dess animerade adaption av Walt Disney Animation Studios The Little Matchgirl. Syftet med analysen är att undersöka hur tematik från Den lilla flickan med svavelstickorna förmedlas i en animerad adaption och utifrån vilka medel. Uppsatsen utgår från Linda Hutcheons adaptionsteori samt semiotik baserat på Gunter Kress och Theo Van Leeuwens visuella grammatik. Analysen visar på att adaptionens tematik överlag överensstämmer med originalets och de förändringar som gjorts har varit för sentimentala skäl eller på grund av de begränsningar eller möjligheter som det visuella mediet har som framställningsform. Analysen visar på att adaptionen använder både ljus- och färgmodalitetstecken för att effektivt kunna representera Andersens originella sentimentalitet i en ny medial framställning.