Spelling suggestions: "subject:"H.C. andererseits""
1 |
Håll ut! Det ordnar sig när du är död : En studie om sagor som fostrandemedel ur ett värdegrundsperspektiv / Hold on! : Everything will be fine when you are dead.Nilsson, Emma Oline January 2015 (has links)
According to the Swedish curriculum, teachers have an assignment to educate children to become democratic citizens. Students will develop values given in the curriculum's section, dealing with aspirational values. Teachers also have an assignment to transmit a cultural heritage. The curriculum states that education, in a deeper sense, is about to transmit a cultural heritage. This claims that the two assignments would be one and the same. This is something, taken for granted, that will be problematized in this essay, by analyzing tales written by H.C. Andersen, from a perspective of values.
|
2 |
Bilderna och sagan : -om en bilderboks bilder och deras relation till en textAndersson, Monica Kristin January 2013 (has links)
No description available.
|
3 |
Das Bedeutungsfeld der Zeit in Volks- und Kunstmärchen : Eine literarische Vergleichsstudie zum Wandel des angewandten Zeitbegriffs am Grimmschen Märchen „Die Sterntaler“ und H.C. Andersens „Das kleine Mädchen mit den Schwefelhölzern“Völzke, René January 2020 (has links)
Abstract: Das Bedeutungsfeld der Zeit im literarischen Genre der zur Kurz-Epik hinzugehörenden Volksmärchen und Kunstmärchen wird in dieser literaturwissenschaftlichen Untersuchung in den Mittelpunkt gerückt. Ausgegangen vom aristotelischen Zeitbegriff, der Bewegung und Veränderung als unabdingliche Merkmale der Zeit postuliert, wird nach dem Unterschied des den Märchen der Brüder Grimm und H.C. Andersen jeweils zugrunde liegenden Zeitbegriffs der zeitlich aufeinanderfolgenden Autoren gefragt. Daraus ergibt sich eine durch die close reading Methode gestützte Untersuchung, wie sie die Zeit anhand eines Beispiels aus ihren Werken thematisch, stilistisch und narratologisch organisiert haben. Der strukturalistische Literaturtheorieansatz Gérard Genettes hilft dabei die Komposition aus erzählter Welt und Erzählwelt der Märchen zu begreifen und die Zeitorganisation der vorliegenden Werke nach Ordnung, Dauer und Frequenz zu unterscheiden. Der aus dem erkenntnistheoretischen Ansatz Käte Hamburgers entwickelte Begriff des Epischen Präteritums lenkt das Bewusstsein auch auf die zugrunde liegenden Rahmenbedingungen der epischen Fiktion in der Dichtkunst und verhelfen die zeitliche Ansprache an die Leser in die Untersuchung mit einzubinden. In der Untersuchung wird auch der Rhythmus als ein Wechselspiel der Zeit entdeckt und ihn als eine ihr dazugehörende Qualität erkannt und miteinbezogen. Als Beispiele wird das Volksmärchen „Die Sterntaler“ und Andersens „Das kleine Mädchen mit den Schwefelhölzern“ nach einem zwischen Form und Inhalt möglich kongruenten Zeitbegriff untersucht. Ein in dieser literarischen Auseinandersetzung entstehendes Begriffsnetz der sich gegenübergestellten Werke unterstützt die Annahme des kulturgeschichtlichen Wandels der Einstellung zur Zeit bei H.C. Andersen gegenüber der der Brüder Grimm und mag zur Diskussion und fortlaufenden Forschung der Literaturgeschichte im Detail beitragen. / <p>Jag skickar det nu en gång till, hoppas det är rätt och kommer fram</p>
|
4 |
Havet är djupt : En komparativ analys av H.C. Andersens och Disneys Den lilla sjöjungfrunAndersson, Johanna, Larsson, Anna-Lotta January 2018 (has links)
Uppsatsen analyserar de adaptioner och/eller de transformationer som skett mellan H.C. Andersens saga Den lilla sjöjungfrun till Walt Disneys filmatisering av Andersens saga, med fokus på intrigerna och karaktärerna. Syftet med denna uppsats är att, genom en komparativ analys, få syn på hur intrigerna och karaktärerna framställs i de båda versionerna. Bland annat användes Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlssons (1999) och Maria Nikolajevas (2004) för att får större förståelse till karaktärsanalyserna. Analysen visar att stora adaptioner och en del transformationer främst Disneys egen form av transformation, Disneyfication, har skett från sagan till filmen, både när det kommer till intrigen och karaktärerna.
|
5 |
När sagan blir bilderbok –En adaptionsstudie av H.C. Andersens Den fula ankungenLisa Fogdeby, Lisa Fogdeby, Younis, Maya January 2020 (has links)
Denna adaptionsstudie analyserar vad som händer med H.C. Andersens saga ‘’Den fulaankungen’’ när den adapteras till en bilderbok, genom att jämföra sagan i sagosamlingenSagor och berättelser 1835–45 (1982) med bilderboken Den fula ankungen (2020). Syftetmed analysen är att undersöka ändringar av innehåll och språk, vilket innehåll som har blivitillustrerat, samspelet mellan bild och text samt styrningen av adaptionen. Studien utgår frånen kvalitativ komparativ metod och använder sig av bland annat Göte Klingbergs fyraadaptionsformer och Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Resultatet av analysen visar att saganhar adapterats till bilderboken genom att innehållet har komprimerats och kortats ner samtgenom att språket gjorts enklare och mer vardagligt. I bilderboken har de viktigastehändelserna blivit illustrerade och bilderna utgår för det mesta från textens beskrivningar.Analysen tyder på att det nya bilderboksformatet och anpassningar till yngre barn har styrtadapteringen.
|
6 |
Den regerande makten i sagornas värld : En etnologisk studie av makt och motstånd i H.C. Andersens konstsagorHylén Ullman, Jeanna January 2019 (has links)
No description available.
|
7 |
När sagan byter medium –En komparativ adaptionsstudie av H.C. Andersens Den lilla flickan med svavelstickorna och Walt Disney Animation Studios The Little MatchgirlLydebrant, Martin January 2020 (has links)
Uppsatsen analyserar och komparerar H.C. Andersens verk Den lilla flickan med svavelstickorna och dess animerade adaption av Walt Disney Animation Studios The Little Matchgirl. Syftet med analysen är att undersöka hur tematik från Den lilla flickan med svavelstickorna förmedlas i en animerad adaption och utifrån vilka medel. Uppsatsen utgår från Linda Hutcheons adaptionsteori samt semiotik baserat på Gunter Kress och Theo Van Leeuwens visuella grammatik. Analysen visar på att adaptionens tematik överlag överensstämmer med originalets och de förändringar som gjorts har varit för sentimentala skäl eller på grund av de begränsningar eller möjligheter som det visuella mediet har som framställningsform. Analysen visar på att adaptionen använder både ljus- och färgmodalitetstecken för att effektivt kunna representera Andersens originella sentimentalitet i en ny medial framställning.
|
Page generated in 0.0695 seconds