<p>Bakgrund: Under vår utbildning har vi båda utvecklat ett intresse för användandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss på de klassiska sagorna då deras rika symbolspråk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser också att de klassiska sagorna är en del av det västerländska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgår i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och få nya perspektiv på livet. Med detta i åtanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare år. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagoger, som är verksamma i grundskolans tidigare år, använder sig av klassiska sagor i sin undervisning. Vi vill undersöka hur pedagogerna motiverar användandet och på vilket sätt arbetet kring och med klassiska sagor kan läggas upp. Vi vill också undersöka pedagogernas tankar kring barnens syn på och upplevelser av den klassiska sagan. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och för att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi har utfört åtta enskilda intervjuer med pedagoger på våra respektive Vfu-platser och vi har båda medverkat vid samtliga intervjutillfällen. Intervjuerna har bandats för att sedan skrivas ut i sin helhet. Vid bearbetning och analys av materialet har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Vi valde att kategorisera informanternas svar för att kunna redogöra för resultatet på ett åskådligt sätt. Resultat: Vår studie visar att de intervjuade pedagogerna anser att det finns utrymme för den klassiska sagan i skolan men att användningsgraden och syftet med användandet varierar. Pedagogerna lyfte en rad olika användningsområden inom olika ämnen, men hur mycket sagan används beror på pedagogens eget intresse för den.</p>

<p>Bakgrund:Berätta en saga! När vi varit på Vfu har barnen bett att man ska läsa för dem. Att det också har en stor del i förskolans vardag har vi märkt under vår utbildning till lärare i förskola/förskoleklass. Men vad är det med saga som är så speciellt och hur använder man sig av den i den pedagogiska verksamheten i förskolan? Det här vill vi med vår studie ta reda på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barn talar om saga, vilken betydelse den har och hur de säger att de använder den. Metod: I undersökningen har vi använt oss av intervjuer och även gjort en observation. Vi har intervjuat sex förskollärare och åtta barn. Resultat: I resultatet har framkommit vad pedagoger och barn säger om saga. De menar att saga är en berättelse som läses ur en bok eller berättas muntligt, ibland med hjälp av bilder. För barnen kan det även vara ett kassettband eller en film. Pedagogerna betonar att en saga förmedlar ett budskap och att det är en form av kommunikation mellan den som berättar och de som lyssnar. De anser även att det finns mycket att lära av saga: sociala färdigheter, att lära av text och innehåll och saga som upplevelse. Barnen nämner bland annat att man kan lära sig att läsa. Ifråga om skapande verksamhet, alltså olika estetiska uttrycksformer, visar resultatet att det inte är så vanligt att rita, måla, dramatisera osv. efter saga, men däremot när de har temaarbete på förskolan. Olika sätt att påverka miljö/stämning har också framkommit. Både pedagoger och barn poängterar de yttre faktorerna som till exempel var det är viktigt att sitta vid sagoläsning. Pedagogerna tar även upp om den inre betydelsen som att väcka olika känslor och att barnen då får inlevelse i sagan</p>

<p>Hur man arbetar med sagor i förskolan/skolan var ett ämne som intresserade oss. Vi anser att sagan är ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt så kan man lära av sagan. Vi vill genom vårt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med sagor. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med sagor. Vi vill också undersöka vilka synsätt pedagogerna i förskolan/skolan har i förhållandet till arbetet med sagor. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat pedagoger i förskolan/skolan. Vi intervjuade fyra pedagoger i förskolan och fyra pedagoger i årskurs 1-3 i skolan. Informanterna berättar att de arbetar med sagor på lite olika sätt, tidsbristen är ett stort problem och gör att man inte alltid hinner arbeta ingående med sagan. Utifrån intervjuerna ser vi att det finns skillnader mellan förskolan/skolan, även om både förskolan/skolan arbetar med sagan så har de olika arbetssätt, båda har dock en positiv syn på sagan. Pedagogerna läser olika typer av sagor och det är ofta modet/trender som styr valet av sagor. Sagor används för olika syften, t.ex. om barnen behöver bearbeta något. Det är ofta som pedagogerna dramatiserar sagorna och även barnen får vara delaktiga. I skolan arbetar man mer ämnesinriktat än i förskolan. Pedagogerna i förskolan ser mer att barnen bearbetar sagan, än pedagogerna i skolan gör pga. att de inte alltid är tillgängliga på rasterna under barnens "fria" lek.</p>

Bakgrund: Under vår utbildning har vi båda utvecklat ett intresse för användandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss på de klassiska sagorna då deras rika symbolspråk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser också att de klassiska sagorna är en del av det västerländska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgår i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och få nya perspektiv på livet. Med detta i åtanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare år. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagoger, som är verksamma i grundskolans tidigare år, använder sig av klassiska sagor i sin undervisning. Vi vill undersöka hur pedagogerna motiverar användandet och på vilket sätt arbetet kring och med klassiska sagor kan läggas upp. Vi vill också undersöka pedagogernas tankar kring barnens syn på och upplevelser av den klassiska sagan. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och för att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer. Vi har utfört åtta enskilda intervjuer med pedagoger på våra respektive Vfu-platser och vi har båda medverkat vid samtliga intervjutillfällen. Intervjuerna har bandats för att sedan skrivas ut i sin helhet. Vid bearbetning och analys av materialet har vi använt oss av en hermeneutisk ansats. Vi valde att kategorisera informanternas svar för att kunna redogöra för resultatet på ett åskådligt sätt. Resultat: Vår studie visar att de intervjuade pedagogerna anser att det finns utrymme för den klassiska sagan i skolan men att användningsgraden och syftet med användandet varierar. Pedagogerna lyfte en rad olika användningsområden inom olika ämnen, men hur mycket sagan används beror på pedagogens eget intresse för den.

Bakgrund:Berätta en saga! När vi varit på Vfu har barnen bett att man ska läsa för dem. Att det också har en stor del i förskolans vardag har vi märkt under vår utbildning till lärare i förskola/förskoleklass. Men vad är det med saga som är så speciellt och hur använder man sig av den i den pedagogiska verksamheten i förskolan? Det här vill vi med vår studie ta reda på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och barn talar om saga, vilken betydelse den har och hur de säger att de använder den. Metod: I undersökningen har vi använt oss av intervjuer och även gjort en observation. Vi har intervjuat sex förskollärare och åtta barn. Resultat: I resultatet har framkommit vad pedagoger och barn säger om saga. De menar att saga är en berättelse som läses ur en bok eller berättas muntligt, ibland med hjälp av bilder. För barnen kan det även vara ett kassettband eller en film. Pedagogerna betonar att en saga förmedlar ett budskap och att det är en form av kommunikation mellan den som berättar och de som lyssnar. De anser även att det finns mycket att lära av saga: sociala färdigheter, att lära av text och innehåll och saga som upplevelse. Barnen nämner bland annat att man kan lära sig att läsa. Ifråga om skapande verksamhet, alltså olika estetiska uttrycksformer, visar resultatet att det inte är så vanligt att rita, måla, dramatisera osv. efter saga, men däremot när de har temaarbete på förskolan. Olika sätt att påverka miljö/stämning har också framkommit. Både pedagoger och barn poängterar de yttre faktorerna som till exempel var det är viktigt att sitta vid sagoläsning. Pedagogerna tar även upp om den inre betydelsen som att väcka olika känslor och att barnen då får inlevelse i sagan

Hur man arbetar med sagor i förskolan/skolan var ett ämne som intresserade oss. Vi anser att sagan är ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt så kan man lära av sagan. Vi vill genom vårt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med sagor. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med sagor. Vi vill också undersöka vilka synsätt pedagogerna i förskolan/skolan har i förhållandet till arbetet med sagor. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat pedagoger i förskolan/skolan. Vi intervjuade fyra pedagoger i förskolan och fyra pedagoger i årskurs 1-3 i skolan. Informanterna berättar att de arbetar med sagor på lite olika sätt, tidsbristen är ett stort problem och gör att man inte alltid hinner arbeta ingående med sagan. Utifrån intervjuerna ser vi att det finns skillnader mellan förskolan/skolan, även om både förskolan/skolan arbetar med sagan så har de olika arbetssätt, båda har dock en positiv syn på sagan. Pedagogerna läser olika typer av sagor och det är ofta modet/trender som styr valet av sagor. Sagor används för olika syften, t.ex. om barnen behöver bearbeta något. Det är ofta som pedagogerna dramatiserar sagorna och även barnen får vara delaktiga. I skolan arbetar man mer ämnesinriktat än i förskolan. Pedagogerna i förskolan ser mer att barnen bearbetar sagan, än pedagogerna i skolan gör pga. att de inte alltid är tillgängliga på rasterna under barnens "fria" lek.

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp, inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare uttrycker att de arbetar med sagoberättande samt vilken betydelse för barns utveckling förskollärare tillskriver sagoberättande. Vi använde oss av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Det resultat vi fick var att alla förskollärare arbetar med sagoberättande men på olika sätt. Sagoberättande går att arbeta med på en mängd olika sätt vilket framkom av resultatet. Det framkom även att förskollärarna anser att sagoberättande ger barn möjligheter till utveckling inom olika områden som exempelvis språket och de sociala färdigheterna. Våra slutsatser av resultat är att sagan är en viktig del i förskolans verksamhet för förskollärare och barn. Sagoberättande är även tillskrivet en viktig och betydande roll för barns utveckling.