<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp, inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå universitet</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Rödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?</p><p>Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok. Min uppsats innehåller en intern textanalys, men har även en komparativ inriktning eftersom varje genrestudie till viss del är en komparativ studie. I min analys använder jag mig av den amerikanske litteraturvetaren John G Caweltis grundformel för deckaren och den ryske formalisten Vladimir Propps 31 olika sagofunktioner.</p><p>Genrerna i boken har olika uppgifter: deckaren representerar huvudgenren och handlingen i nutid, folksagan det förflutna, barndomens tid och dagboken som är en glidning mellan då och nu, den rör sig i båda tiderna. Dessa ger handlingen dess innehåll; sagan, presenterar flickan som blir överfallen i skogen som sexåring? Deckaren, ger oss frågan vem som mördar män? Och dagboken, vem personen är bakom dessa ord. Alla frågor besvaras samtidigt eftersom alla har samma svar men de kommer successivt så läsaren har en chans att ana, misstänka och ändra uppfattning om vem av systrarna som faktiskt mördar. Boken har en genrebeteckning i form av kriminalthriller men det hindrar inte författaren att lägga in andra genrer. Min metod för denna uppsats har varit närläsning, men även ur en komparativ aspekt eftersom alla genrestudier innehåller det. Denna roman skiljer sig i förhållande till dels Unni Lindells andra kriminalromaner som innehåller samma huvudperson men även genom de olika genrebytena som gör den till en otraditionell kriminalthriller.</p>

Sammanfattning Rödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare? Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok. Min uppsats innehåller en intern textanalys, men har även en komparativ inriktning eftersom varje genrestudie till viss del är en komparativ studie. I min analys använder jag mig av den amerikanske litteraturvetaren John G Caweltis grundformel för deckaren och den ryske formalisten Vladimir Propps 31 olika sagofunktioner. Genrerna i boken har olika uppgifter: deckaren representerar huvudgenren och handlingen i nutid, folksagan det förflutna, barndomens tid och dagboken som är en glidning mellan då och nu, den rör sig i båda tiderna. Dessa ger handlingen dess innehåll; sagan, presenterar flickan som blir överfallen i skogen som sexåring? Deckaren, ger oss frågan vem som mördar män? Och dagboken, vem personen är bakom dessa ord. Alla frågor besvaras samtidigt eftersom alla har samma svar men de kommer successivt så läsaren har en chans att ana, misstänka och ändra uppfattning om vem av systrarna som faktiskt mördar. Boken har en genrebeteckning i form av kriminalthriller men det hindrar inte författaren att lägga in andra genrer. Min metod för denna uppsats har varit närläsning, men även ur en komparativ aspekt eftersom alla genrestudier innehåller det. Denna roman skiljer sig i förhållande till dels Unni Lindells andra kriminalromaner som innehåller samma huvudperson men även genom de olika genrebytena som gör den till en otraditionell kriminalthriller.

RÖDLUVAN OCH VARGEN en novell och artistbook. Jag bifogar manuskriptet men även dokumentation. Boken är handbunden. Om- slaget består utav min akvarellmålning, pressad på läder. Boken är varvad med fotografier och illustrationer, tryckt på semitransperant papper. Texten är tryckt på indiskt, handpressat akvarellpapper och jag har även valt att måla direkt i boken på vissa ställen där det föll mig in...  Likt ett drömtillstånd speglar de olika arketyperna i berättelsen varandra. Rödluvan, Mormor, Vargen, Jägaren och den frånvarande modern är olika aspekter inom ett och samma själv. Rollerna är sammanblandade och flytande. Vem är offer? Vem är förövare? Jag har skrivit berättelsen med den intentionen och arbetat fram en bok på samma sätt som jag skulpterar eller komponerar musik på. Berättelsen är inte linjär utan mångdimensionell, likt en skulptur. Jag kan vända och vrida på den och få syn på olika betydelser, for- mer eller formuleringar. Jag använde skrivandet som en metod att tömma ut mig på, tömma ut allt mörkt och förbjudet som lurar i skuggorna av mitt jag. Allt sådant jag vill glömma, gömma, tränga bort eller skäms för. Berättelsen om Rödluvan och Vargen är ock- så ett försök till att tänja på gränserna för hur en bok bör vara strukturerad, och röra mig någonstans bortom olika uppdelningar vi människor annars gärna gör naturligt. Rödluvans verklighet påminner mer om en psykos, eller ett drömtillstånd. Jägaren får repre- sentera det jordade, det som ligger nära något som kanske är läsarens verklighet, ett slags nu. Kanske är det Jägaren själv som skrivit hela berättelsen? Det finns en komplexitet och en paradox med att göra djupgående, psykologiska processer, ju närmare man kommer sanningen om sig själv, sina drifter, sin önskan, sin vilja, sina dolda agendor och känslor, desto svårare blir det att urskilja - död från liv, sant från falskt, rätt från fel, förövare från offer, äckligt från vackert, känsla från tanke, den egna kroppen från omgivningen, jaget från jaget osv osv. Jag ville illustrera detta på många vis kaotiska tillstånd och varande. En grumlig mellanvärld, där jaget smälter samman med sin omgivning, med sina fantasier, med då-tid och en oro inför framtiden. Jag ville porträttera något kladdigt mellan människor, något gränslöst och hur det känns att leva i detta tillstånd. Jag har lärt mig att jag bär på känslor och metoder att hantera dessa på som på många vis gör mig sjuk. Vi ser överenskommelser, myter, normer och språk men är dessa snarare murar, eller barri- ärer mellan vad som sägs och vad som verkligen pågår? Där något kärlekslöst och giftigt kan glida in, under en mantel av godhet och medkänsla, ett självebdrägeri där jag i grunden är min största fiende. På vilket annat mer verklighetstroget vis kunde jag illustrera detta skrämmande fenomen på om inte igenom en saga.  / Imelda

This essay seeks to explore the relation between Crimson Bound and the fairy tale from which it derives from. Today, it is common to use fairy tales as a base for new literature, movies and tv-series and therefore it is interesting to study these new additions to our media. By applying Vladimir Propps extensive study of fairy tales to Rosamund Hodges Crimson Bound and the Brothers Grimms Little Red Cap I hope to come to an understanding of the differences and similarities that these two holds. Through this analysis I conclude that Hodges utilizes the functions that Propp states are specific to the fairy tale genre. I also conclude that, although Hodges closely follow the initial structure of Little Red Cap, she deviates from the fairy tale towards the ending. Besides the interesting similarities and the effect of the differences, the roles of the protagonist and the antagonist stands out. Therefore, a portion of this essay delves deeper into how the adaption to the fantasy genre affect these roles as well as how the relationship between then protagonist and antagonist alters due to this.