From the Icelandic Svarfaðardalur translates to “unruly valley.” The Saga of the People of Svarfadardal proves to be all of this while touching on issues of political power, loyalty and honor. The complexities of the saga have traditionally posed problems that restricted an understanding of the text while barring shape to the characters. The saga leads its audience through events that when interpreted, can vary through individual viewpoint and experience, putting audience analysis at the core of Svarfdæla. From its scattered, inconsistent beginnings, the study presented here shows the path taken by each character through to the saga’s finish. Each character is permitted a consistency to their persona, allowing their interaction with one another coherency. In the end, Yngvild Fair-cheek and her infamous words take on a valid and realistic purpose, releasing her of her cold-hearted image.

From the Icelandic Svarfaðardalur translates to “unruly valley.” The Saga of the People of Svarfadardal proves to be all of this while touching on issues of political power, loyalty and honor. The complexities of the saga have traditionally posed problems that restricted an understanding of the text while barring shape to the characters. The saga leads its audience through events that when interpreted, can vary through individual viewpoint and experience, putting audience analysis at the core of Svarfdæla. From its scattered, inconsistent beginnings, the study presented here shows the path taken by each character through to the saga’s finish. Each character is permitted a consistency to their persona, allowing their interaction with one another coherency. In the end, Yngvild Fair-cheek and her infamous words take on a valid and realistic purpose, releasing her of her cold-hearted image.

Proefschrift--Leyden.

No description available.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra barn och pedagogers föreställningar kring vilken betydelse sagan, sagoläsning och sagoberättandet har? Hur kan vi på bästa sätt använda sagan i verksamheten? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi undersökte två olika typer av sagosituationer. Det var en berättarsituation utan bok samt en sagoläsningssituation från bok. Vi ville ta reda på vilka upplevelser barnen får av sagan när den berättas/läses från bok. Därefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn. Vi gjorde även intervjuer med en dramapedagog, en berättarpedagog och en bibliotekarie. Vid sagosituationer och intervjuer med barnen använde vi oss av observationer. Vi har kommit fram till att det inte är en självklarhet att berättande utan bok är bättre än sagoläsning från bok eller tvärt om. De kompletterar varandra.

Vår studie går ut på att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att främja barns utveckling. Vi utgår från följande frågeställningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhåller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet? I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att få en ökad kunskap och förståelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för vår studie är socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien på är intervjuer och observationer. Vi diskuterar begränsningar och studiens trovärdighet. I resultatet belyser vi de observationer och intervjuer vi utfört. Vårt resultat visar på att sagan är av stor betydelse i verksamheterna. Pedagogerna är överens om att sagan används som ett hjälpmedel för att främja barnens olika förmågor. Under våra observationer fick vi ta del av tre sagosamlingar som hölls av tre olika pedagoger som var utbildade förskollärare. De gestaltade sagan och hade ett gemensamt syfte som var att främja barnens empatiska förmåga. I vår diskussion analyserar och problematiserar vi det material som vi under studiens gång har arbetat fram.

<p>Syftet med vårt arbete är att synliggöra barn och pedagogers föreställningar kring vilken betydelse sagan, sagoläsning och sagoberättandet har? Hur kan vi på bästa sätt använda sagan i verksamheten? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi undersökte två olika typer av sagosituationer. Det var en berättarsituation utan bok samt en sagoläsningssituation från bok. Vi ville ta reda på vilka upplevelser barnen får av sagan när den berättas/läses från bok. Därefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn. Vi gjorde även intervjuer med en dramapedagog, en berättarpedagog och en bibliotekarie. Vid sagosituationer och intervjuer med barnen använde vi oss av observationer. Vi har kommit fram till att det inte är en självklarhet att berättande utan bok är bättre än sagoläsning från bok eller tvärt om. De kompletterar varandra.</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

This study is a paroemiological consideration of Brennu-Njáls saga in which a set of repeated scenes that include or are associated with repeated proverbial utterances are examined in order to draw conclusions as to the compositional role of proverbs and paroemial material in the saga. The study begins with a brief discussion of proverb scholarship in which the intertextual nature of the proverb genre is established, moving into a discussion of certain important scenes in the saga narrative and their association with repeated proverbial utterances that exemplify and encapsulate the saga’s overarching thematic concerns. It is shown that the proverb, as a compositional device in the saga, serves as the basis for repeated scenes that illustrate or act out the proverbs with which they are associated. Proverbs can be seen to indicate the ethics and motivations of associated characters as well as to provide an interpretive framework by which such proverb-scenes and the greater saga narrative could be understood by both the contemporary and modern saga audience. Furthermore, it is shown that the composer of Njála made use of the proverbial form to communicate both ostensibly traditional pre-Christian wisdom regarding the nature of Icelandic feud and social relations as well as later wisdom derived from the Christian scriptural tradition, indicating that the proverb as a compositional device was integral to the assimilation of Christian teachings into the literary depiction of Iceland’s pagan past. The paroemial cognitive patterning of the saga audience allowed for the extensive use of the proverbial form in the comparison of Icelandic pre-Christian and Christian social ethics, and the proverbial form itself can be seen as a prominent compositional device in Njála.

TFIID et SAGA sont deux complexes importants pour la transcription, contenant la sous-unité TAF10. Nous avons analysé leur composition dans l’embryon murin et différents contextes cellulaires par immuno-précipitation et spectrométrie de masse. Les sous unités des complexes TFIID et SAGA ont été détectées en proportion différente selon le type cellulaire. Par filtration sur gel, des sous-complexes de TFIID ont aussi été détectés. En absence de TAF10, l’assemblage de TFIID et SAGA est fortement affecté mais la formation des somites n’est pas initialement affecté ni l’expression globale des gènes. L’analyse des niveaux d’ARN totaux et naissants dans les cellules ES murines suggèrent que TFIID et SAGA sont requis globalement pour l’initiation de la transcription, mais que la diminution de la synthèse des ARNm est compensée. / TFIID and SAGA are two multi-subunit complexes which play important roles in transcription and that contain the TAF10 subunit. By immunoprecipitation followed by mass spectrometry, we analyzed the composition of TFIID and SAGA complexes in the embryo as well as in different cellular contexts. TFIID and SAGA complexes subunits were detected in different proportions depending on the cellular context. By gel filtration, we also detected distinct TFIID sub-complexes. In the absence of TAF10, TFIID and SAGA assembly is severely impaired but neither early somitogenesis nor global gene expression is affected. Steady-state and newly transcribed mRNA analyses in mES cells suggest that TFIID and SAGA are generally required for transcription initiation. However, the decrease of mRNA synthesis is compensated.