Vår studie går ut på att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att främja barns utveckling. Vi utgår från följande frågeställningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhåller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet? I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att få en ökad kunskap och förståelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för vår studie är socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien på är intervjuer och observationer. Vi diskuterar begränsningar och studiens trovärdighet. I resultatet belyser vi de observationer och intervjuer vi utfört. Vårt resultat visar på att sagan är av stor betydelse i verksamheterna. Pedagogerna är överens om att sagan används som ett hjälpmedel för att främja barnens olika förmågor. Under våra observationer fick vi ta del av tre sagosamlingar som hölls av tre olika pedagoger som var utbildade förskollärare. De gestaltade sagan och hade ett gemensamt syfte som var att främja barnens empatiska förmåga. I vår diskussion analyserar och problematiserar vi det material som vi under studiens gång har arbetat fram.

Abstract The purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning. Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn. The study is based on observations of how teachers work with influence and involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning. The children have influence over time they want to spend on their individual work. The children have no influence over the fundamental planning of the work sessions. However, they have some influence over how a lesson develops when teachers allow their response to influence the continuation of the lesson through discussion, song and reflection. Keywords: Influence, involvement, competent children, interaction

SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun. Besöken på förskolorna inleddes med en observation av innemiljön. Därefter gjordes en intervju med en förskollärare från den avdelningen. Resultat: Det fanns både likheter och olikheter mellan de olika förskolorna och mellan pedagogerna. Vilket material som fanns på förskolorna var tämligen lika. Något som skiljde sig åt mer mellan de olika förskolorna var barnens tillgänglighet till materialet. Även pedagogernas barnsyn och syn på det kompetenta barnet var olika. Pedagogernas syn på vad ett kompetent barn är varierade, vilket man till stor del kunde se genom hur avdelningarna var utformade.

The purpose of this study was to find out what pedagogues in preschool think when it comes to children’s influence and how they do to give the children opportunity to express their thoughts and point of views and thereby influence their situation. The literature review treats the conception of the competent child and shows that having child perspective is important in meeting children. The literature review implies that participation and influence means sensitivity to children’s expressions and that pedagogues lets these expressions influence the activities in preschool. It is not about children always getting their ways, but that they are respected and are given space to think freely. Searching for pedagogues’ thoughts on children’s influence and how they do for giving it, I interviewed six persons, working at six different preschools. The results show that they worked more or less actively with the children’s influence. The pedagogues’ perspective of participation and influence can be divided into three parts: community and empathy, to be seen and listened to and to co-decide – or not. The pedagogues’ practical work with the children’s influence can be divided in four cathegories: options, codetermination, flexibility and reflection. / Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger i förskolan tänker när det gäller barns inflytande och hur de gör för att ge barnen möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter och därigenom påverka sin situation. Litteraturgenomgången behandlar begreppet det kompetenta barnet, och visar att barnsyn är viktigt i bemötandet av barn. Enligt litteraturen innebär delaktighet och inflytande en lyhördhet för barns uttryck och att pedagoger låter dessa uttryck påverka verksamheten. Det handlar inte om att barn alltid ska få sin vilja igenom utan att de ska bli respekterade och att de ges utrymme för att tänka fritt. För att få svar på hur pedagoger kan tänka och hur de gör i sina verksamheter, använde jag mig av kvalitativa intervjuer, med sex personer, verksamma på sex olika förskolor och fann att de arbetade mer eller mindre medvetet med barnens inflytande. Pedagogernas syn på delaktighet och inflytande kan delas upp i tre delar: gemenskap och empati, att vara sedd och lyssnad på och att vara med och bestämma – eller inte. Pedagogernas arbete för barnens inflytande kan delas in i fyra kategorier: valmöjligheter, medbestämmande, flexibilitet och reflektion

Det självständiga arbetets syfte var att ta reda på hur pedagoger ser på barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frågeställningar: Hur ser pedagoger på barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus på små barn? Metodvalet är en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer med fyra pedagoger från samma förskola.   Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansåg att barns inflytande är något som är viktigt mot bakgrund av att det är något som barn måste lära sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansåg även att det är ett svårtolkat ämne som kräver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom också att barns inflytande är begränsat och att det är de vuxna som begränsar barns inflytande. Barn har möjlighet att påverka hur aktiviteter ska utformas, göra val, komma med förslag och ta initiativ. För att utveckla barns inflytande måste pedagogen våga frångå sin planering och släppa in barnen samt att erbjuda nya aktiviteter och material så barnen bygger på sin erfarenhetsbank. Om pedagogen vågar säga ja till barnen istället för nej så utvecklar det barns inflytande.

Inledning I denna undersökning vill jag ta reda på; Har pedagogerna ett syfte med lärmiljöerna, vad sker det för lärande och är pedagogerna medvetna om lärandet. Är pedagogerna medvetna att barnen lär sig i lärmiljöerna? Syfte Syftet med denna rapport är att undersöka hur förskollärare uttrycker att de skapar lärmiljöer i Reggio Emilia inspirerade förskolor. Hur förskollärare ser på sin roll i utformningen av lärande miljön och hur de skapar och synliggör barnens delaktighet och inflytande. Metod Studien är kvalitativ och har inspirerats av kvalitativ ansats, vilket beskriver människors upp-fattningar om olika fenomen. Jag använder den kvalitativa metoden och utgår från intervjuer. Metoden lämpar sig för att undersöka förskollärarnas uppfattning och förhållningssätt. Resultat Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt tillsammans med barnen där de själva får vara aktiva i sina val av aktiviteter. Då ökar barnens valmöjligheter och ansvarstagande. När barnen blir medvetna att vi ser dem som kompetenta och utmanas av olika material ökar deras fantasi och kreativitet. Barnen får ett ökat inflytande och blir medvetna om att de kan vara med och påverka sin situation. När det gäller att ge de yngre barnen inflytande, som ännu inte har verbalt språk, detta genom att observera det barnen gör och visar intresse för och sen arbeta vidare med det

<p>Syftet med studien var att tydliggöra vad läs- och skrivsvårigheter innebär för individen enligt några pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om läs- och skrivsvårigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. Vår undran i detta var även om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om åtgärder. Vi använde en kvalitativ metod som grundade sig på elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade på en relativt stor samstämmighet vad avser innebörden av läs- och skrivsvårigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har påpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket även pedagogerna har framhållit. Det som enligt litteraturen ansågs ha störst betydelse var pedagogens kompetens vad avser läs- och skrivutveckling/svårigheter. Det har i litteraturen framkommit att dagens samhälle ställer höga krav på läsförmåga och läsförståelse hos alla individer samt att det finns två perspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Vår uppfattning och slutsats, utifrån vår studie, var att pedagogens kompetens hade avgörande betydelse i detta arbete och att pedagogerna hade stor erfarenhet och kunskap inom läs- och skrivsvårigheter samtidigt som vi ser ett behov hos pedagogerna att se att de åtgärder som görs främst är individfokuserade. Som pedagog måste man vara väl insatt i dessa frågor och även ha stor kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoders arbetssätt för att kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas behov.</p>

Syftet med studien var att tydliggöra vad läs- och skrivsvårigheter innebär för individen enligt några pedagoger samt att synliggöra pedagogernas uppfattning om läs- och skrivsvårigheter och vilka strategier som skolan arbetade efter. Vår undran i detta var även om orsaken hade betydelse för hur man resonerade om åtgärder. Vi använde en kvalitativ metod som grundade sig på elva intervjuer med pedagoger i grundskolan. Resultatet visade på en relativt stor samstämmighet vad avser innebörden av läs- och skrivsvårigheter, mellan pedagoger och bearbetad litteratur. Litteraturen har påpekat den fonologiska medvetenhetens betydelse och vikten av ett förebyggande arbete vilket även pedagogerna har framhållit. Det som enligt litteraturen ansågs ha störst betydelse var pedagogens kompetens vad avser läs- och skrivutveckling/svårigheter. Det har i litteraturen framkommit att dagens samhälle ställer höga krav på läsförmåga och läsförståelse hos alla individer samt att det finns två perspektiv på läs- och skrivsvårigheter. Vår uppfattning och slutsats, utifrån vår studie, var att pedagogens kompetens hade avgörande betydelse i detta arbete och att pedagogerna hade stor erfarenhet och kunskap inom läs- och skrivsvårigheter samtidigt som vi ser ett behov hos pedagogerna att se att de åtgärder som görs främst är individfokuserade. Som pedagog måste man vara väl insatt i dessa frågor och även ha stor kunskap om olika läs- och skrivinlärningsmetoders arbetssätt för att kunna anpassa undervisningen utifrån elevernas behov.