Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet. Det är en observationsstudie som vilar på en barndomssociologisk ansats. Studien baseras på videoobservationer och fältanteckningar där jag var med som deltagande observatör av barnens undersökande. Resultatet visar att barnen i undersökningen kommunicerar genom imitation där kroppsspråk, ögonkontakt, miner, röst och kroppsrörelser används i samspelen och kommunikationen mellan barnen. Barnen visade förmåga till intentionella handlingar där de visade handlingar om den andres väl och förmåga till att lära andra. Upprepning, observation och uthållighet var utmärkande drag i deras handlingar i undersökandet där utemiljön erbjöd material till fortsatt undersökande och gav inbjudan till handling utifrån miljön.

AbstractTitel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time.Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen.Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen. Syftet har även varit att se hur de verksamma lärarna bemöter det kompetenta barnen i samlingen. Våra frågeställningar är: Hur ger fyra-femåringar uttryck för sin delaktighet i samlingen? Hur tänker fyra femåringar kring sitt inflytande i samlingen? Hur bemöts det ”kompetenta barnet” av läraren i samlingen? Vi har även valt frågeställningen: Vad innebär begreppet inflytande för lärarna i förskolan och hur arbetar de med barnens inflytande i samlingen?, denna valdes eftersom lärarnas förhållningssätt förmodas avspegla sig i barnens delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar gjordes intervjuer och observationer av barn och lärare på tre förskolor. Vi har analyserat empirin och med hjälp av olika teorier kring barnperspektivet och det komptenta barnet och tidigare forskning kring inflytande och samling kommit fram till ett par slutsatser. En av slutsatserna är att begreppet inflytande inte är så lätt att synliggöra i praktiken. Lärarna i denna studie är väl förtrogen med Lpfö98, men av barnens svar att döma är det inte helt lätt att omsätta teorier till praktik. Nyckelord: Delaktig, demokrati, inflytande, ”kompetenta barnet” och samlingen.

Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö?Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna. Det insamlade empiriska materialet och den tidigare forskningen som valts har visat på den inverkan som miljön utgör i barns utveckling. Miljön kan ses som den tredje pedagogen enligt den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken. Rummens utformning ger barn och pedagoger en möjlighet till en utvecklad verksamhet vilket vårt arbete belyser. Vår slutsats är dock att hur miljön än är beskaffad kan den inte väga upp bemötandet av barnen och deras delaktighet i den egna utvecklingen.

Denna studie har som syfte att undersöka hur pedagoger styr barnen under en samling, men även att undersöka hur och vad som blir föremål för deras styrningsingripande. Vi kommer att titta på vilka tekniker pedagogerna väljer att använder sig av. Med studien vill vi få en förståelse för hur pedagogerna bemöter barn under samling för att hjälpa dem utvecklas.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi använt oss utav observationer med fältanteckningar samt samtalsintervjuer med ljudinspelningar som transkriberats. I denna studie har inte barngruppen varit det intressanta utan vårt fokus har varit på pedagogerna, och hur de möter styrnings situationer i samlingen, men även vad de själva har för bild av det.Den insamlade empirin analyserade vi med hjälp utav Foucaults teorier om makt och styrning. Vi har även använt oss av teorier om vad det kompetenta barnet är.Resultatet från analysen visar på att pedagogerna arbetar mot ett gemensamt mål, en utveckling av det kompetenta barnet. Ett mål som de arbetar mot med hjälp av olika styrningstekniker, som rutiner, normalisering, övervakning och en makt som är av god sort.

Barnsynen och barnlitteraturen har förändrats över tid. Idag ses barn som kompetenta. Men hur framställs barn i barnlitteratur under de senaste årtiondena? Syftet med denna uppsats är att jämföra och analysera tolv bilderböcker utifrån barnsyn, språk och lärande, inom en tidsperiod från 80-talet och fram till idag. Metoden som användes var den hermeneutiska metoden, vilket innebär att vi analyserat böckerna om och om igen med ett nytt synsätt och nya infallsvinklar och tankar för varje gång. Alla barn är kompetenta redan från födseln. Omgivningens barnsyn spelar däremot stor roll för barnens utveckling till att våga tro på sig själva och för deras inlärning. Teoretiska utgångspunkter var Sterns och Vygotskijs teorier om det kompetenta barnet. Dessa teorier handlar om att stärka och utveckla barns självkänsla och därför kommer dessa teorier ligga till grund för denna studie. Studien visar att barnsynen utifrån det kompetenta barnet genomsyrat böckerna ända från 80-talet och fram till idag med undantag för ett par böcker som förmedlat en mer auktoritär barnsyn.

Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med att ge alla barn i förskolan möjlighet att stärkas i sin identitet.  Frågeställningarna som arbetats fram utifrån studiens syfte är: Hur reflekterar förskollärare kring sitt arbete med barns identitetsutveckling i förskolan? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att lyfta fram alla barns kompetenser? För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer tillämpats. Det insamlade materialet har analyserats i tre steg, sortera, reducera och argumentera. Analysen baseras på det valda teoretiska ramverket, det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar på fem arbetssätt som förskollärarna beskriver att de tillämpar för att stärka barns identitet. Det första arbetssättet, synliggörande av barns kompetenser, innebär att förskollärarna lyfter fram varje barns kompetenser och intressen för de resterande i barngruppen. I arbetssättet skapa tillfällen för samtal och lyssnande, arbetar förskollärarna med att ge barn uppmärksamhet och utrymme. Utmana barn att våga prova något nytt gör förskollärarna genom att förmå barnen att testa på sådant de inte alltid är bekväma med. Hjälpa till med rollfördelning i lek innebär att förskollärarna vill vara närvarande i barns lek för att förhindra att barn fastnar i ofrivilliga roller. Det sista arbetssättet, bemöta barn med tilltro, innebär att förskollärarna vill bemöta barn med tilltro och öppenhet, där de använder ord som styrker barnet.

Den här studien syftar till att undersöka hur barn i förskolan självständigt har tillgång till pedagogiskt material och hur förskollärare resonerar kring detta. I vår undersökning har vi observerat placering och tillgänglighet av pennor, lim, saxar, pärlor, lego, byggklossar, pussel, spel och böcker i miljön på fem förskolor. Genom att observera miljön och intervjua en förskollärare från varje besökt förskola har vi fått en inblick i hur det kan se ut i arbetet med den fysiska miljön inne på avdelningarna. Många förskollärare i undersökningsgruppen hade på sin avdelning det mesta av materialet tillgängligt på barnens nivå och några i gruppen förvarade mycket av det pedagogiska materialet på högre hyllor och i stängda skåp. Resultatet i studien visar att de faktorer som avgjorde det pedagogiska materialets tillgänglighet var barnens ålder eller hur långt de hade kommit i sitt lärande. De intervjuade förskollärarna påpekade även att säkerhetsfrågan var avgörande för vilket pedagogiskt material som fanns tillgängligt för barnen. I vår avslutande reflektion lyfter vi tankar och funderingar som uppstod under undersökningen och vad som skulle kunna forskas vidare om i ämnet.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser.</p><p>I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om barns lärande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollärare säger om barns lärande, samt vilka principer de har som utgångspunkter. Vår teoretiska utgångspunkt är lärande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebär att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig är föränderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på deras respektive arbetsplatser. I resultatet framgår att förskollärarna ser lärande som något ständigt pågående och utgår från barnens intressen samt arbetar för att sätta barnen i centrum. De har en tilltro till barnen som kompetenta och låter dem få utforska själva. Det förefaller som om förskollärarna reflekterat mycket kring barnsynen. Förskollärarna ser till barnens förmågor. Reflektion och en levande dialog är viktigt i utvecklingssyfte för verksamheten. Tid och inflytande ges betydelse för lärande. Det framkommer att de flesta förskollärarna använder dokumentation för att synliggöra lärandet. Flera förskollärare uttrycker att barns lärande gynnas i grupp och inspireras av varandra. Miljöns betydelse för lärande betonas. Den ska vara inspirerande och tillgänglig för att möjliggöra barnens självständighet. Flera förskollärare ser arbetssättet som roligt och givande. Våra slutsatser är att förskollärarnas syn på barn ligger till grund för deras förhållningssätt och även deras arbetssätt. De arbetar medvetet för att synliggöra lärandet för barnen. Förskollärarna arbetar för att stötta barnen i deras kunskapssökande samt möjliggör lärande för barnen genom att skapa förutsättningar i miljön. De strävar efter att miljön ska stimulera, inspirera barnen samt försöker anpassa miljön efter barnens intressen. I jämförelse med traditionella förskolor så anser vi att förskollärarnas arbetssätt skiljer sig. Vi tolkar att förskollärarna ger barnen mer inflytande samt anpassar arbetssättet mer efter barnens intressen än traditionellt, vilket påverkar lärandet.