I samband med befolkningsökningen har behovet av förbättrad stadslogistik blivit allt viktigare. Inte bara på grund av den ökade befolkningen utan även för att skapa en hållbar stadsmiljö. Det finns dock en del risker som uppkommer vid stadslogistik. Till exempel problem med buller, trängsel, dålig luftkvalitet och dålig framkomlighet som kan leda till olyckor. Alla problemen skapar svårigheter för den sociala hållbarheten eftersom områdets attraktivitet sänks. För att öka den sociala hållbarheten finns det flera olika tillvägagångssätt. Göteborg stad gjorde 2016 en reglering för att minska mängden godstrafik i området innanför Vallgraven och på så sätt öka innerstadens hållbarhet. Den här rapporten gjordes för att undersöka vilken social påverkan den nuvarande stadslogistiken har på olika aktörer samt intressenter i området innanför Vallgraven, samt vilka möjligheter det finns att utveckla den sociala hållbarheten i området ytterligare. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från de olika metoderna visar att problemen i området överensstämmer med de redan belysta problemen från tidigare forskning. För att skapa en ökad social hållbarhet finns det flera olika tillvägagångssätt beroende på området och prioriteringar. Studiens slutsats visar på att området inom Vallgraven är relativt attraktivt, trots att en del upplever buller, halvdan luftkvalitet och dålig framkomlighet. Undersökningen visar även att området inom Vallgraven saknar estetiska lösningar och att det därför borde satsas mer på det för att öka den sociala hållbarheten och attrahera fler besökare. / In connection with the increased population, the need for improved urban logistics has become more and more important. Not only because of the increased population but also to create a sustainable urban environment. However, there are some risks that arise in city logistics. For example, problems with noise, congestion, poor air quality and poor accessibility that can lead to accidents. All the problems create difficulties for the social sustainability as the area´s attractiveness is lowered. To increase the social sustainability, there are several different approaches. In 2016, the city of Gothenburg made a regulation to reduce the amount of freight traffic in the area within “Vallgraven” with the aim to increase the sustainability of the inner city. This report was made to investigate the social impact that current city logistics has on various actors and stakeholders in the area, and what opportunities there are to further develop the social sustainability in the area. The study was conducted using qualitative interviews and a quantitative survey. The results from the different methods show that the problems in the are are in line with already highlighted problems from previous studies. To create increased social sustainability, there are several different approaches depending on the area and what the actors and stakeholders feel needs to be prioritized. The study´s conclusion shows that the area within Vallgraven is relatively attractive, although some experience disturbing noises, relatively bad air quality and poor accessibility. The study also shows that the are within Vallgraven lacks in aesthetics and therefore should be more invested into to increase the social sustainability and attract more visitors.

Vårt syfte med uppsatsen är att belysa vilka tankar några förskollärare på förskolor i stadsmiljö har om utomhuspedagogik. Utifrån syftet har vi följande frågeställning: Vilka faktorer anser förskollärarna påverkar möjligheten för förskolor belägna i stadsmiljö att bedriva utomhuspedagogik? För att få svar på denna frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på sju olika förskolor i stadsmiljö. Resultatet visade att de faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att bedriva utomhuspedagogiskt arbetssätt var många. Man kan jobba temainriktat och få in alla läroplanens delar, upptäcka sin närmiljö, uppleva med sina sinnen, utveckla sin miljömedvetenhet och motorik samt minska konflikter i barngrupper. De faktorer som kan hindra möjligheten att bedriva utomhuspedagogik var ekonomin, organiseringen av arbetslaget, planeringen av verksamheten, väder, barnens kläder och värderingar hos barnens föräldrar. Det framkom även faktorer som både kan främja och hindra möjligheten för att bedriva utomhuspedagogik. Dessa var förskolans gård, förskolans placering och närheten till grönområden, förskollärarnas tankar kring definitionen, deras utbildning inom utomhuspedagogik och deras inställning till om utomhuspedagogik passar alla barn.

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att belysa vilka tankar några förskollärare på förskolor i stadsmiljö har om utomhuspedagogik. Utifrån syftet har vi följande frågeställning: Vilka faktorer anser förskollärarna påverkar möjligheten för förskolor belägna i stadsmiljö att bedriva utomhuspedagogik?</p><p>För att få svar på denna frågeställning genomfördes kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på sju olika förskolor i stadsmiljö.</p><p>Resultatet visade att de faktorer som enligt respondenterna främjar möjligheten för att bedriva utomhuspedagogiskt arbetssätt var många. Man kan jobba temainriktat och få in alla läroplanens delar, upptäcka sin närmiljö, uppleva med sina sinnen, utveckla sin miljömedvetenhet och motorik samt minska konflikter i barngrupper.</p><p>De faktorer som kan hindra möjligheten att bedriva utomhuspedagogik var ekonomin, organiseringen av arbetslaget, planeringen av verksamheten, väder, barnens kläder och värderingar hos barnens föräldrar.</p><p>Det framkom även faktorer som både kan främja och hindra möjligheten för att bedriva utomhuspedagogik. Dessa var förskolans gård, förskolans placering och närheten till grönområden, förskollärarnas tankar kring definitionen, deras utbildning inom utomhuspedagogik och deras inställning till om utomhuspedagogik passar alla barn.</p><p> </p>

Trygghet är en viktig del i individers livskvalitet. Ett otryggt samhälle präglas av splittring, utanförskap och en alienation från samhället, där individer upplever att ingen bryr sig och kanske till slut slutar bry sig själva. Stadsmiljön, hur staden är utformad och underhållen, är en viktig del i arbetet för ett tryggare samhälle. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt tillvägagångssätt undersöka sambandet mellan upplevd stadsmiljö och upplevd trygghet i Stockholm. Fenomen som nedskräpning, klotter och bristande belysning tas upp, och i en separat del undersöks även eventuella upplevda problem med specifika sociala fenomen. Studien tar även upp könsskillnader. Definitionen på trygghet utgår från Putnam och Rothsteins olika diskussioner kring tillit, och Wilson och Kellings teori om broken windows används för att förstå stadsmiljöns påverkan. En enkätundersökning skickades till ett slumpmässigt urval respondenter i Stockholms stad, och 965 besvarade enkäter skickades in. Resultaten visar att det finns ett samband mellan stadsmiljö och upplevd trygghet, samt mellan upplevda problem med sociala fenomen och upplevd trygghet. Ju sämre en individ upplever stadsmiljön, eller ju större problem hen upplever med specifika sociala fenomen, desto lägre är den upplevda tryggheten. Resultaten visar även att det föreligger könsskillnader i den upplevda tryggheten, där kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet och rädsla för att gå ut ensamma. Resultaten går i linje med tidigare forskning.

The title of my project is living quarters above stables. This idea is based on the long history we have of living together with livestock. I will investigate the possibility of applying this traditional concept in present times and work with the limits and the possibles to integrate modern horse activities in an urban environment. Horse riding is a very popular sport and hobby for Swedish people of all ages. There are more horses than ever living in Sweden today, but they are less visible and integrated  in todays urban planning.  Stockholm is a city which is growing at a very fast pace and the need for a more diversified city has become apparent.   My idea is to offer horse riding enthusiasts who work in the city, the possibility to live in a smaller more practical area within the city, and eliminate the need for them to have to either buy an expensive farm outside the city or travel to stables every day.  This project is about creating a living standard that both the humans and horses can benefit from and bring an increase in satisfaction to their lifestyles. / Titeln på mitt projekt lever kvartal ovanför stallet. Denna idé bygger på den långa historia som vi har att leva tillsammans med boskap. Jag kommer att undersöka möjligheten att tillämpa denna traditionella begreppet i nutid och arbeta med de gränser och de possibles att integrera moderna hästaktiviteter i stadsmiljö. Ridning är en mycket populär sport och hobby för svenskar i alla åldrar. Det finns fler hästar än någonsin i Sverige i dag, men de är mindre synliga och integreras sällan i dagens stadsplanering. Stockholm är en stad som växer i mycket snabb takt och behovet av en mer diversifierad stad har blivit en stor samhälsfråga. Min idé är att erbjuda ridning entusiaster som arbetar i staden, möjlighet att bo i en mindre mer praktiskt område inom staden, och eliminera behovet för dem att behöva antingen köpa en dyr gård utanför staden eller resa till stall varje dag. Projektet handlar om att skapa en levnadsstandard som både människor och djur kan dra nytta av och få en ökad tillfredsställelse till sin livsstil.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om utomhuspedagogik i stadsmiljö inom ämnet biologi. Examensarbete undersöker hur verksamma F-3 lärare på tre stadsskolor i en mellanstor stad i västsverige upplever stadsmiljön och dess påverkan på implementering av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Det är en kvalitativ metod och informationen har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Med hjälp av den fenomenologiska teorin gjordes en innehållsanalys. Resultatet visade att stadsmiljön uppfattas både som en begränsning och möjligheter bland lärarna i studien. Långt avstånd till skogsområden upplevs som ett hinder på två av tre skolor när det kommer till undervisning av organismer och växter. Vid undervisning om kroppen och hälsan uppfattas stadsmiljön som en möjlighet bland samtliga informanter. Alla tre skolorna upplever att utomhuspedagogik i biologi är en konkret undervisningsmetod eftersom eleverna får möjlighet att skapa sina egna upplevelser av naturen. I resultatet framkommer det även hur lärarnas motivation och uppfattning kan påverka utomhuspedagogiken och platsens betydelse.

Detta examensarbete behandlar den sociala hållbarhetsaspekten och utgår ifrån normativaprinciper för ett områdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund,som är ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska världen.Området som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ”Kunskapsstråket”, sominnebär att utveckla ett attraktivt, levande område, med noder som knyts samman medresten av Lund.Uppsatsen består av två huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiskadelen har sin utgångspunkt i teorier kring hållbarhet och olika former av kapital, vilkaresulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ”Program för socialhållbarhetsanalys”, som är ett processverktyg för områdesutveckling.En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer. En omfattandelitteraturgranskning har gjorts för att få kunskap om ämnet projekt- och processledning samtde olika teorier som tas upp i arbetet. För att få kunskap om Kunskapsstråket har samtalhållits med aktuella personer på Akademiska Hus.För att utforma ett område på ett socialt hållbart sätt används det olika normativa principersom utgångspunkt. Genom dessa principer tas det fram indikatorer som används för attutforma platsen men även för att mäta om den sociala hållbarheten är uppnådd. / This thesis deals with the social aspect of sustainability and is based on normative principlesfor an area's development. Work in conjunction with the Akademiska Hus in Lund, which is areal estate company that builds and manages facilities for the academic world. The area tobe developed is a part of the concept development project "the Knowledge Lane", whichmeans to develop an attractive, vibrant area, with nodes that are connected with the rest ofLund.The essay consists of two main parts, a theoretical part and a pre-study. The theory has itsbasis in the theories of sustainability and various forms of capital, which results in ananalytical model. The pre-study is a project of "Programme for social sustainability analysis",which is a tool for process development area.A qualitative methodology is used in this work through interviews. An extensive literaturereview has been done to obtain knowledge of the subject, project and process management,as well as the various theories mentioned in the work. To learn about the Knowledge Lanediscussions have been held with people at the Akademiska Hus.To define an area in a socially sustainable way, different normative principles have beenused as a starting point. These principles are the indicators used to design the site but alsofor measuring if the social sustainability is achieved.

Vi var intresserade av att undersöka hur förskolor i en stadsmiljö och förskolor i en naturnära miljö arbetar med planerade rörelser och vad det är för skillnad respektive förskolor uppvisar i detta avseende. När vi har varit verksamma på förskolor har vi fått uppfattningen att det inte är så mycket planerad rörelse på förskolorna. Förskolans uppgift är att tillgodose att alla barnen får möjligheter att vara involverade i fysiska aktiviteter samt att barnen får information om vad som är bra för hälsan. Syftet med vår studie var att undersöka hur mycket planerad rörelse det är på förskolor och om det är någon skillnad på förskolor i stadsmiljö jämfört med förskolor i en naturnära miljö. Syfte var vidare att få bredare kunskap om barnskötarnas och förskollärarnas arbete med planerade rörelseaktiviteter. Förskolan har en stor roll för de familjer och barn som inte har den ekonomiska möjligheten att bekosta en fritidsaktivitet eller där föräldrarna arbetar långa dagar så att det inte finns tid för någon fritidsaktivitet. Vi har tillsammans valt sex förskolor i Mellansverige där tre av dessa låg i stadsmiljö och tre låg i naturnära miljö. Resultat är uppdelat i 2 delar, den kvalitativa och den kvantitativa. Båda delarna var uppdelade i fem olika kategorier - personfrågor, pedagogens attityder, rörelsens utformning, den fysiska miljön och påverkan. De kvantitativa enkäterna redovisades med tabeller. I resultatet framgår det att de planerade rörelseaktiviteterna sker i större omfattning i stadsmiljö och i naturnära miljö sker de mer sporadiskt. I stadsmiljö är det fler typiska rörelsepass än i den naturnära miljön då skogen i naturmiljön används som ett redskap. Alla vill påverka miljön men förutsättningarna för det ser olika ut. Vi kom fram till att man inte använder för lite rörelse i förskolan men att den ofta sker omedvetet.Nyckelord: rörelse,

Det här arbetet undersöker påverkan på känslan av obehag i en miljö som inte är typisk för skräckgenren. Arbetet är baserat på teorier från Sigmund Freuds (1919) The Uncanny, samt Therriens (2009) Games of Fear: A Multi-Faceted Historical Account of the Horror Genre in Video Games för ett mer modernare spelrelaterat perspektiv. Till undersökningen har en stadsmiljö i 3D-grafik skapats. Av stadsmiljön finns tre scener i olika versioner där obehagliga detaljer implementerats i form av blod och blodspår, tomhet från andra människor och mörker. Undersökningsmetoden som använts är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar tendensen att blod och blodspårsdetaljerna upplevdes obehagliga, men att det var kombinationen av de olika obehagliga implementeringarna i scenerna som frammanade starkast känslor av obehag. I framtida arbete skulle stadsmiljön ha en mer detaljrik omgivning och använda sig av ett större urval av informanter i undersökningen. Detta för att se om tendensen stärks.

Antalet biarter i Sverige har minskat i takt med avvecklingen av det småskaliga jordbruket och en tredjedel av alla kända biarter i Sverige är idag rödlistade. Samtidigt har städer visat sig kunna vara lämpliga livsmiljöer för bin. Under sommaren 2015 gjordes fynd av två sårbara arter i Stockholm, släntsmalbi och svartpälsbi, och Länsstyrelsen i Stockholm menar att att det har varit brist på artspecifika åtgärder för rödlistade bin. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad kommunala, privata och ideella verksamheter gör, och skulle kunna göra, för att bevara släntsmalbiet och svartpälsbiet i Stockholms stad. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamheter som låg i närheten av fynd och som på något sätt hade möjlighet att påverka bins livsmiljöer. Studien visade att kännedomen var liten om förekomsten av rödlistade bin i verksamheter utan inriktning mot bin. Samtliga verksamheter skulle också kunna göra mer, och ville göra mer, för att bevara arterna i närområdet. Tillgången på näringsväxter i Stockholms stad upplevdes som god. De viktigaste åtgärderna att därför troligen att bevara och återskapa lämpliga boplatser och livmiljöer för bin, i form av exempelvis sandiga slänter eller bibäddar och i stadens planering med hjälp av kommunens nya habitatnätverk för pollinatörer. Eftersom olika typer av verksamheter hade olika typer av kunskaper och begränsningar, skulle samarbeten kunna möjliggöra fler typer av bevarandeåtgärder. Majoriteten av de intervjuade var öppna för någon form av samarbete i bevarandet av rödlistade bin.